Alla verkar vilja ha åkern till något annat än just åker.
Dan Birgerson efterlyser på ledarplats i ATL den 4 juli en samlad och nyanserad bild av vilken roll jordbruket ska ha i samhället. Alla verkar vilja ha åkern till något annat än just åker.
Dan Birgerson efterlyser på ledarplats i ATL den 4 juli en samlad och nyanserad bild av vilken roll jordbruket ska ha i samhället. Alla verkar vilja ha åkern till något annat än just åker.
Under Almedalsveckan hålls ett seminarium den 2 juli med rubriken ”Sverige har väl mat så det räcker till alla – eller?”.
Sverige tar för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar som ett ändrat klimat och brist på naturresurser. Vi behöver därför en strategi för framtida matsäkerhet.
Tidningen bioenergi uppmärksammar paneldebatten ”Mat och motor – så långt räcker åkermarken” under Almedalsveckan den 4 juli.
Den 4 juli under Almedalsveckan i Visby presenteras och diskuteras en ny rapport från konsultföretaget Macklean. Rapporten ”Mat eller motor – hur långt kommer vi med vår åkermark?”, svarar bland annat på frågorna: Finns det verkligen mark nog så det räcker att producera både mat och energi? Hur kan jordbruket försörja en växande befolkning och samtidigt leverera hållbara biodrivmedel? Och vilken roll har egentligen media i rapporteringen?
Bloggen Absolut Agronom tycker att skyddet av åkermark måste stärkas.
På bloggen absolut agronom publicerades den 19 juni inlägget ”Insekter är en naturlig del av kosten”.
I inlägget skrivs det bland annat följande:
I förra veckan presenterade KSLA och tankesmedjan Framtidsprojektet sina tankar och idéer om framtidens naturresursbruk. Närmare bestämt resonerade man kring hur naturresursbruket potentiellt kan komma att se ut om 50 år, 2063.
Tankesmedjans arbete har sammanställts i en rapport väl värd att läsa. I rapporten presenteras många spännande idéer om både samhället i stort och om naturresursbruket.
Jordbruket har andra förutsättningar eftersom det numera är väldigt dyrt att transportera mat. Konsumenter väljer därför i större utsträckning lokalproducerade livsmedel eftersom dessa är billigare. Det tillsammans med politiska stödåtgärder gör att lönsamheten i jordbruket är bättre jämfört med situationen på 2010-talet. Skyddet av jordbruksmark är mycket större och “Peak Soil” är ett vedertaget begrepp i den politiska debatten.
Den Goda Jorden hoppas att de får rätt!
Från protokollet från LRF:s riksstämma angående motionen från Halland angående den odlingsbara jorden:
Yttrande 19 Den odlingsbara jorden
(Halland 2)
Carl Jonsson, LRF Halland yttrade sig i ärendet.
Stämman beslutade:
Hushållningssällskapens Förbund beslutade vid sin stämma den 31 maj i Östergötland att göra följande uttalande:
”Hushållningssällskapet med sin gedigna bakgrund och breda kunskap kring landsbygden och kring företagande på landsbygden ser ett behov av att samhällets fokus och resurser ökar till landsbygden.
Den utveckling som sker idag med att t ex landsbygden avfolkas, samhällsfunktioner dras in är en utveckling som manar till oro och handling. Åkermark med goda odlingsvärden bör klassas som riksintresse.
Hushållningssällskapen vill på detta sätt uppmana alla samhällsinstanser att verka för att hela landet utvecklas och växer.”
Sven Lindgren
Förbundsordförande
Hushållningssällskapens Förbund
Vid LRF:s riksstämma i dagarna behandlas en motion från Halland om den odlingsbara jordbruksmarken. LRF:s styrelse har avgett ett yttrande över motionen.
I ATL den 28 maj publiceras en debattartikel ”Jordbruksmarken är en naturresurs” skriven av Elin Slättmo, doktorand i kulturgeografi vid Göteborgs Universitet.
Halmstads och Varbergs kommuner har de senaste åren varit bland de värsta i landet med att bygga på åkermark. I Halmstad har åkerarealen bara de senaste tio åren minskat med 5,5 %.
Man kan i Halmstads kommuns förslag till ny översiktsplan ”Framtidsbild 2030” ana en viss besinning. Planförfattarna konstaterar att de gröna näringarna redan idag är viktiga och ”med en ökad befolkning och en minskning av den odlingsbara arealen i världen ökar den svenska jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion under de kommande
åren”.
Ideella föreningen Den Goda Jordens kommungrupp i Halmstad noterar i sitt yttrande över planförslaget att ambitionen härvidlag är högre än i tidigare planer. Men tyvärr lever man i de konkreta planerna inte upp till de goda föresatserna. I såväl stadens utkanter som runt flertalet av de så kallade utvecklingsorterna tänker man fortsätta att bygga på
åkermark – utan att berätta vilka samhällsintressen som ”inte kan tillgodoses på annat sätt” och utan att redovisa vilka alternativ man undersökt.
Yttrandet från ideella föreningen Den Goda Jordens kommungrupp är därför mycket kritiskt.
Läs kommungruppens yttrande här