Månad: maj 2012

Värna miljö och ekologiskt jordbruk

Länstidningen Södertälje publicerade den 30 april denna debattartikel:

Byggplanerna i Ytterjärna av hotell- och kulturcentrum engagerar många och särskilt Centerpartiet. Tvärtemot Vidarstiftelsen utan anser vi att ett nytt kulturcentrum som byggs, enligt detaljplan 2011-00312-214, hotar det ekologiska jordbruket i Ytterjärna.

Även befintlig kulturmiljö med arkitekt Asmussens ”blå hus” och nationalmålaren Bruno Liljefors ateljé Wigwam förbleknar och försvinner in på en bakgård. Övriga byggplaner – visar att Vidarstiftelsen har annan mark att bygga på.
Centerpartiet vill att hotell- och kulturcentrum förverkligas i Ytterjärna, vi var det första partiet som på allvar lyfte möjligheterna med ett konstcentrum kopplat till Hilma af Klints konstskatt.

Men vi är förvånade över att Vidarstiftelsen är så okänslig och inte vill slå vakt om vår miljö i Ytterjärna. Det ekologiska jordbruket i Ytterjärna borde vara av intresse för och ligga Vidarstiftelsen och antroposofin nära. I ett vidare perspektiv så har människan det senaste 100 åren våldfört sig på åkermark och lagt betong och asfalt på 10 000-tals hektar, och nu slår även torkan till och flyttar odlingsförutsättningarna norrut på jordklotet – de globala utmaningarna närmar sig snabbt och det är nu viktigare än någonsin att värna åkermark och god matproduktion.

Då är det rimligt att även i smått och lokalt ta ansvar för att det inte läggs betong och asfalt på åkermark eller skapa restriktioner för god och ekologisk matproduktion så att det även i framtiden går att odla ekologiskt i Ytterjärna och inte chansa och i dag ödelägga möjligheten.

Centerpartiet står fast vid sin uppfattning att värna det ekologiska jordbruket i Ytterjärna, det största i länet, att värna kulturmiljön i Ytterjärna, att nationalmålaren Bruno Liljefors ateljé Wigwam och Asmussens blå hus inte hamnar på en bakgård. Det finns mark som ger möjlighet att genomföra byggandet av hotell, konferenscenter, utställningshall m.m. på annan plats som inte försvårar och i förlängningen kan omöjliggöra ekologiskt jordbruk på Säby gård och som bevarar kulturmiljön till eftervärlden.

Det är trevligt att det dykt upp fler politiska aktörer i den här för Järna viktiga miljöfrågan om än bara en enskild socialdemokrat, men alltid något. Frågan är bara hur högt det är i taket inom socialdemokratin i den här frågan. Men det är klart står man redan på knä så blir det förhållandevis högt i tak.

Det som fortsätter att förvåna är att Hans Neideman, ordförande och miljöpartist i Järna kommundelsnämnd inte tar den närodlade och ekologiska matproduktionen på större allvar.

Per-Anders Fritshammar
ordförande (C) Järna-Vårdinge
Tage Gripenstam
gruppledare (C)
AB

Motioner till LRF:s Riksförbundsstämma

Till LRF:s Riksförbundsstämma har inkommit tre motioner angående bevarande av åkermark.

I inkomna motioner från LRF Jämtland, LRF Östergötland och LRF Västra Götaland lyfts frågan om åkermarkens bevarande. Bakgrunden till motionerna är att åkermark i allt större omfattning tas i anspråk för andra ändamål än livsmedels- och energiproduktion. Samtidigt blir världens befolkning större och behovet av en hållbar produktion av mat och energi ökar.
I motionen från LRF Jämtland yrkas att riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att utforma en policy med syfte att skydda jordbruksmark och att LRF arbetar för inrättandet av en fond för nyodling.

Motionen från LRF Östergötland innehåller dels frågan om åkermarkens bevarande och dels frågan om det generella biotopskyddet. I det här yttrandet behandlas frågan om åkermarkens bevarande medan frågan om det generella biotopskyddet behandlas i yttrande nr 46. I motionen från LRF Östergötland yrkas att skyddet för brukningsvärd åkermark stärks så att det minst ligger i nivå med kultur- och biologisk mångfaldsmark samt att LRF analyserar hur våra grannländer respektive andra EU-länder hanterar bevarandet och skyddet av åkermark i syfte att hitta en metod för stärkt skydd.

I motionen från LRF Västra Götaland yrkas att LRF gör en bred och öppen genomlysning av vilka lagändringar som bedöms lämpliga och politiskt möjliga.

Läs styrelsens yttrande med förslag till beslut här.

Äventyrsbad hotar åkermark

ATL rapporterar 4 maj följande:.

Bygget av 800 nya bostäder, äventyrsbad och hotell hotar kommunens bästa jordbruksmark. Det anser LRF:s kommungrupp i skånska Bara om en planerad jättesatsning.

På onsdagen var sista dagen att lämna synpunkter på planprogrammet Bara Söder. Och kritiken är inte nådig, enligt Skånska Dagbladet.

Kan ge 1 200 ton vete
Liksom på många andra håll i landet är oron stor för att värdefull åkermark ska gå till spillo när kommunen bygger ut.

Värby församling oroas av en ökad trafik genom Skabersjö by medan en fastighetsägare tycker att vandringsstråk och bebyggelse kommer nära hans marker, skriver tidningen.

Sverigedemokraterna tycker att det är oacceptabelt att exploatera 177 hektar åkermark, som i stället skulle kunna ge en veteskörd på 1 200 ton per år.

LRF:s kommungrupp är inne på samma linje.

Byggstart 2014
”Marken vid Spångholmen är i klass 8 och bland den bästa i kommunen, särskilt som det mesta av de små områdena i klass 9 redan har offrats i tidigare beslut, låt vara inte ännu fullt ut genomförda”, konstaterar kommungruppen via sin ordförande Elna Karlsson.

LRF avstyrker exploateringen och föreslår att mindre värdefull mark offras.

Kommunen räknar med att den nya detaljplanen ska kunna vara färdig om ett år. Byggstart beräknas i så fall ske i början av 2014.

Åkermark ska bli nytt villområde

Nerikes Allehanda rapporterade den 3 maj följande:

13 hektar central åkermark ska bli till ett nytt villaområde i Hallsberg. Nu växer detaljplanen för Vibytorp etapp 2 fram.

– Det ska bli ett attraktivt naturnära boende med vatten i närmiljön, säger planeringsarkitekt Beatrice Arvidson.

Än så länge är planerna bara på idéstadiet för det nya bostadsområdet söder om Vibytorp vid Vibytorpsvägen. Tanken är att det ska bli villatomter liknande dem i områdena runt om, berättar stadsarkitekt Hans Lindberg.
– Stora generösa tomter där huset får plats.

Men exakt hur många villatomter och hur de ska placeras är ännu inte klart. Och om det sedan blir villor, radhus eller seniorboenden är upp till den enskilda köparen, Hallsbergs kommun kommer inte att bygga några bostäder i egen regi, förklarar Lindberg.

I dag består området av jordbruksmark men det är sedan länge planerat för ett nytt bostadsområde. Bland annat har kommunen planterat träd längs med gränsen till Vibytorp och Långängen.

– Trädplanteringarna ska vara en tillgång för det här området, säger planeringsarkitekt Beatrice Arvidson.
Hon förtydligar att de nya husen inte ska byggas inpå knuten på de befintliga bostäderna.

Även den befintliga Kvarnbäcken ska bli en tillgång för bostadsområdet. Tanken är att en vattenspegel ska anläggas i området där dagvattnet kan samlas innan det rinner vidare, berättar Arvidson.

– Då skulle man exempelvis kunna använda Kvarnbäcken.

– Det är en tillgång att se vatten, konstaterar stadsarkitekt Lindberg.

Förhoppningen är att detaljplanen ska vara helt klar för att kunna fattas i kommunfullmäktige i slutet av året. Under vintern 2012-2013 hoppas kommunen kunna påbörja bygget av vägar i området.

På måndag hålls ett samrådsmöte i kommunhuset klockan 18.30. Då är allmänheten välkomna att få veta mer om Vibytorp etapp 2. Fram till och med den 23 maj samlar kommunen in yttranden angående programhandlingen.

Kapplöpning efter billig jordbruksmark

OmVärlden – Sveriges ledande magasin om globala frågor publicerade den 2 maj följande artikel.

De utländska uppköpen av billig jordbruksmark i utvecklingsländer – som ökade i samband med den globala finanskrisen – har nu nått rekordnivåer enligt flera nya studier.

En studie gjord av organisationen Grain som presenterades sent i februari visar att cirka 35 miljoner hektar mark sålts eller hyrts ut till utländska investerare i 416 av de senaste storskaliga avtalen, som främst gäller länder i Afrika. En annan studie gjord av International Land Coalition, ILC, som släpptes i januari, visar att utländska investerare mellan 2000 och 2010 köpte eller hyrde 203 miljoner hektar jordbruksmark i utvecklingsländer, främst i Afrika, men även i Latinamerika, Asien och Östeuropa. ”Det motsvarar en yta mer än åtta gånger större än Storbritannien” skriver ILC i sin rapport, och påpekar att merparten av marken används för produktion av biobränslen.

Den prisbelönta italienske författaren Stefano Liberti skriver i sin nya bok ”Land Grabbing” att jakten på jordbruksmark är en direkt konsekvens av privatiseringar och avregleringar i utvecklingsländer som skett genom påtryckningar från internationella finansiella institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden, samt genom jordbruksprogram som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, verkat för. Liberti säger till IPS att många regeringar i utvecklingsländerna också är medskyldiga till uppköpen.

– I många afrikanska länder äger staten marken. Regeringar förhandlar med investerare i det tysta och hyr ut eller säljer enorma områden av den mest bördiga marken. Lokalbefolkningen som inte äger marken brukar informeras i sista stund och uppmanas att lämna områdena, säger Liberti.

I samband med att han samlade in material till boken reste han runt i flera länder i Afrika och deltog i många seminarier och möten arrangerade av FAO, Världsbanken samt olika bondeorganisationer. Enligt Liberti var det i Etiopien som han fann de mest uppseendeväckande exemplen.

– Landet har varit hårt drabbat av svält under årtionden på grund av väpnade konflikter och torka. Men trots det har man för nästan ingenting upplåtit den bästa marken till utländska investerare för produktion av mat och biobränslen som ska konsumeras utomlands, säger han.

I boken beskriver han att ett indiskt bolag tagit över 300 000 hektar av den bästa odlingsbara marken i Etiopien till en kostnad av en dollar per år och hektar. Marken används för odling av vete, palmolja och socker och ska gå på export till Indien.

– Etiopierna tjänar nästan ingenting på det här avtalet. Företaget betalar extremt långa löner till de etiopier som är anställda, och betalar nästan ingenting för marken, åtnjuter skattelättnader för import av teknik och till råga på allt så betalar de ingenting för sin vattenanvändning, säger Liberti.

Situationen i Etiopien är ett typiskt exempel på hur det ser ut på många håll. Nyligen förvärvade Al Qudra Holding i Abu Dhabi 31 000 hektar jordbruksmark i Algeriet som ska användas för odling av potatis, oliver och mejeriprodukter för export. Företaget planerar också för liknande investeringar i Marocko, Pakistan, Syrien, Vietnam, Sudan och Indien och siktar på att öka sitt markinnehav till 400 000 hektar. Liberti säger att företag som Al Qudra och investeringsfonder, däribland pensionsfonder, är mest drivande i det fenomen som kallas ”land grabbing”.

– Den internationella finansiella sektorn upptäckte för fem år sedan hur stora pengar det fanns att tjäna på spekulation på livsmedel, säger han.

Den snabba ökningen av användning av biobränslen har lett till större förvärv av jordbruksmark. Enligt rapporten från ILC handlar 78 procent av avtalen om jordbruksproduktion, varav en tredjedel berör biobränslen. I övrigt handlar avtalen om utvinning av mineraler, industriproduktion och skogsbruk.

– Regeringarna i utvecklingsländerna måste förstå att det finns alternativa investeringsmodeller som inte nödvändigtvis innebär att de ger bort jordbruksmarken, säger Madiodio Niasse från ILC till IPS.

– Under mina resor såg jag affischer mot land grabbing där det stod att framtida generationer kommer förbanna sina förfäder för att inte ha lämnat någon mark till dem, säger Liberti.

Han menar att det är viktigt att länder i Afrika, Latinamerika och Asien utvecklar en effektiv modell för jordbruket som kan bli ett alternativ till det nuvarande industriella jordbruket.

– Alternativet är att stötta lokala bönder genom att utbilda dem i moderna metoder för ett hållbart jordbruk och tillhandahålla system för bevattning, lagring, transport och teknisk expertis, säger Liberti.

Kritik mot byggplaner

Sveriges Radio Upplandsnytt sände idag följande inslag.
”Har man bebyggt jordbruksmark, då är den förlorad för all framtid”

På Enköpings kommun planerar man nu för hur landsbygden i kommunen ska utvecklas de närmaste tjugo åren, och en tanke är att många ska lockas att bosätta sig på landsbygden. Men på Lantbrukarnas riksförbund varnar man nu för att ta stora jordbruksarealer i anspråk till bostäder.

– Det är ju positivt att folk vill bygga och bo på landet, men vi måste komma ihåg att använda marken på rätt sätt. Har man byggt bostäder, bebyggt jordbruksmark, då är den förlorad för all framtid för livsmedelsproduktion. Och vi måste ju komma ihåg vad vi ska leva av också, säger Bodil Bardosson Lind.
En mängd synpunkter har nu kommit in till Enköpings kommun på det förslag till ny översiktsplan för de närmaste tjugo åren som kommunen tagit fram, en översiktsplan som framför allt lägger fokus på landsbygdens utveckling. Kommunen tänker sig att öka sin totala folkmängd från 40 000 till 50 000 fram till 2030, och en tanke är att många av dem ska lockas att bosätta sig på landsbygden. Men LRF varnar alltså för att ta stora arealer av jordbruksmark i anspråk till annat än jordbruk, särskilt med tanke på att kommunen också tänker sig att nya vägar ska byggas genom landsbygden, liksom nya kraftledningar och vindkraftverk.
Också bland övriga som yttrat sig till kommunen finns kritiska synpunkter till det framtagna förslaget. En grupp boende skriver att förslaget visserligen är avsett som en utvecklingsplan för kommunens landsbygd, men att det innehåller få idéer som kan möjliggöra en god utveckling. I yttrandena finns vidare olika åsikter om hur strängt strandskydd som kommunen bör ha, och flera kritiserar försvarsmaktens krav på utökad verksamhet vid Veckholms skjutfält.
Även om LRF varnar för alltför stark exploatering av åkermark så menar man ändå att det finns utrymme för fler än i dag att bosätta sig på landsbygden, men då bör även skogsmark användas till bostadsbyggen:
– Jag tycker att man hellre kan ta en del skogsbackar till användning. Med tanke på att vi har såna bra jordar i Enköpings kommun, så ska vi vara rädda om dem, avslutar Bodil Bardosson Lind.

Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering

SLU Alnarp Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Landskapsarkitektur, publicerar idag ett faktablad skrivet av Anders Larsson och Lisa Germundsson.

Abstract:
Sverige är ett relativt glesbefolkat land med tillsynes gott om mark att bygga på. Medan det funnits perioder då jordbruksmarkens bevarande lyfts i den politiska diskussionen, har inget lagstadgat skydd för jordbruksmark införts. För närvarande tycks jordbruksmarken i samhällsplaneringen åter blivit mer aktuell. Städer i många länder och även svenska kommuner ser sig om efter alternativ till glesa och markkrävande utvecklingsplaner. Syftet med denna orienterande studie var att undersöka hur bevarandet av god jordbruksmark värderas i relation till exploatering inom kommunal översiktlig planering, och att se med vilka strategier/policyer och metoder som detta hävdas. Studien har bedrivits som ett samarbete mellan jordbruk och bebyggd miljö inom SLU:s program för Fortlöpande Miljöanalys.

Ladda ned faktabladet här.