Månad: maj 2012

En inblick i en nyliberal hjärna om miljön

Miljöpartiet i Staffanstorp publicerade på sin blogg ”Oppositionens röst i Staffanstorp” den 6 maj ett inlägg med anledning av Staffanstorp kommuns svar till Länsstyrelsen utifrån deras förslag till åtgärder för att nå miljömålen under 2012 – 2016.

I bloggen skriver de att huvudpunkten är att man ska få bo hur och var man vill. Man ska inte ta någon hänsyn till om det finns någon kollektivtrafik. Det känns ungefär som om man vill skruva upp de gamla skyltarna ”Här är friheten större”, som Vellinge just plockat ner. Och den godajorden tar man noll hänsyn till. Skrämmande.

Därefter följer kommunens inlaga som bland annat innehåller följande:

Hushållning med mark- och vattenresurser.
Länsstyrelsens förslag till åtgärder (sammanfattat urval):
Länsstyrelsen föreslår en så kallad ”nollvision för konsumtion av åkermark för bostadsutbyggnad ”.
Kravet ställs därför på att ”all bostadsutbyggnad i Skåne skall ske inom tätortsområdena genom för-
tätning”. Kommunerna ska i sin översiktsplan beskriva vilka särskilda skäl kommunen har för att bygga på åkermark och i en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, konsekvensbeskriva minst två alternativa bebyggelselokaliseringar förutom nollalternativet.

Vår kommentar:
Vi i Staffanstorp strävar efter att vara en attraktiv boendekommun. Vi vill vara ett förstahandsval för de som söker ett hem som har nära till städer, en mångfald av arbetsplatser samt god infrastruktur i form av flygplatser, tåg och bilvägar, men som ändå är lugnt, tryggt och vackert. Att bo i Staffanstorp ska ge hembygdskänsla i den egna livsoasen samtidigt som det ger möjligheter till en aktiv livsstil med nära till allt. Vi bygger, med den lilla kommunens skala, en närhet mellan kommunen och individen som är grunden för människors möjlighet till påverkan och demokrati. I själva friheten att kunna välja att bo i 5taffanstorp vill vi att det ligger en positiv innebörd – en del av det vi kallar attraktivitet.

Allt detta finns väl beskrivet i kommunfullmäktiges framtidsdokument ”Framtidens kommun – perspektiv 2038″ från föregående mandatperiod och som också aktualitetsförklarats för innevarande mandatperiod. Av framtidsdokumentet framgår också att 5taffanstorp ser sig som en dei av den växande Öresundsregionen och vill axla det ansvar det innebär, bland annat för att nya bostäder skapas i den takt människor önskar. Efterfrågan på bostäder är stor. Boverket noterade i somras att bostadsbyggandet är för iågt för att möta behoven för en växande befolkning och köerna till hyresrätter är lång. Regeringen har uppmärksammat situationen och gett Boverket i uppdrag att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Att då, som Länsstyrelsen gör, begränsa bostadsbyggande enbart till förtätningar går inte. Förtätning är bra, men är inte det enda människor efterfrågar och duger därmed inte som enda lösning på bostadsbristen. Vi måste ha möjlighet att erbjuda olika alternativ, bland annat de som vi erbjuder i 5taffanstorp. Vi vill förtäta, men vi vill också bygga en andel av våra nya bostäder på mark som tidigare använts till odling.

Vi får av åtgärdsförslagen ett samlat intryck av att Länsstyrelsen inte finner några belägg för att människor kan uppleva positiva sociala effekter med att bo utanför storstädernas kärnor; en uppfattning vi inte delar.
Att i översiktsplanen ange särskilda skäl till att bebygga jordbruksmark blir inadekvat i kommuner där i stort sett all obebyggd mark utgörs av justjordbruksmark. Av översiktsplanen skall naturligtvis alltid framgå de överväganden som gjorts när det gäller markens framtida användning och skälen därtill. Om några av dessa av kommunen betraktas som särskilda kan detta naturligtvis också anges. Att ange ännu fler alternativa bebyggelselokaliseringar i konsekvensbeskrivningen är förstås möjligt, men försvårar troligen förståelsen för vad som föreslås i dokumentet och därmed också dialogen med kommunens invånare under samråd och utställning.

Läs hela blogginlägget här.

Skånes tillväxt hotas

I Trelleborgs Allehanda publicerades den 9 maj(även tryckt i Skånska Dagbladet den 10 maj) en debattartikel skriven av Michael Sandin (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, Lars-Ingvar Ljungman (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge, Pia Almström (M), kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge, Ulf Bingsgård (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg, Anders Berngarn (M), kommunstyrelsens ordförande i Lomma och Linda Allansson Wester (M), kommunstyrelsens ordförande i Svedala.

Om samhällen i jordbruksbyggd ska kunna fortsätta utvecklas kommer en del jordbruksmark av nödvändighet att behöva tas i anspråk för bostäder. Det skriver ledande politiska företrädare för sex sydvästskånska kommuner.

I mars presenterade Länsstyrelsen i Skåne län ett förslag till nollvision för exploatering av åkermark. Tanken är att all bostadsutbyggnad i Skåne skall ske inom tätortsområdena genom förtätning. Förslaget som är en del av ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är nu ute på remiss till mitten av juni.

Flera av de övriga åtgärdsförslagen som presenteras är utmärkta, men nollvisionen för åkermarksexploatering är feltänkt och tycks härröra snarare från sörgårdsromantik och ensidigt åkermarksfokus, än från det stora behov av bostäder som är en realitet i sydvästra Skåne.

Länsstyrelsen är inte ensam om dessa tankegångar. I en aktuell debattartikel (TA 27/4) ser Otto von Arnold (KD) de skånska kommunernas planering som ett hot mot jordbruksmarken och han vill stoppa byggandet på åkermark. Som ledande politiska företrädare för sex sydvästskånska kommuner vill vi gärna påpeka det orimliga i detta synsätt.

Skåne växer stadigt. Ända sedan 1960-talet har befolkningsökningen varit snabbare här än i övriga landet. Den största delen av ökningen beror på att människor väljer att flytta hit. Skälen att man flyttar till Skåne är många. Attraktiv arbetsmarknad, utmärkta utbildningsmöjligheter, närhet till övriga Europa, utvecklad infrastruktur och spirande framtidstro är några av skälen.

Trycket på bostäder är hårt. Befolkningsökningen sker i mycket snabbare takt än nya bostäder tillkommer. Bland annat Boverket uttalade i somras att bostadsbyggandet är för lågt för att möta behoven hos en växande befolkning. Som en konsekvens av detta har priserna ökat kraftigt det senaste decenniet, samtidigt som köerna till hyresbostäder blivit allt längre. Den verklighet vi upplever i de sydvästskånska kommunerna kan inte mötas med en skrivbordsprodukt kallad ”nollvision”.

Om samhällen i jordbruksbyggd ska kunna fortsätta utvecklas kommer en del jordbruksmark av nödvändighet att behöva tas i anspråk för bostäder. Människor efterfrågar nämligen olika typer av boendemiljöer. Somliga vill bo i lägenhet mitt inne i stadskärnan, andra vill hellre bo i villa eller radhus i gröna ytterområden. Ibland går det att förtäta redan befintlig bebyggelse, men ofta blir det utdragna processer med grannar som överklagar och ibland är det helt enkelt inte möjligt att bygga tätare än vad det redan är.

Är det då ett avgörande problem att jordbruksmark får lämna plats åt bebyggelse? Jordbruk och livsmedelsproduktion är viktigt för Skåne, men det är inte arealen jordbruksmark som bestämmer vår livsmedelsproduktion. År efter år produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas, en överproduktion som dessutom kostar EU stora pengar.

Det är inte bristen på åkermark som är samhällsproblemet, utan bristen på bostäder. Länsstyrelsens förslag hotar just de värden som får många människor att vilja bosätta sig i Skåne – drömmen om att vara en del i en växande och dynamisk region.

Seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?”

I samband med Naturskyddsföreningens riksstämma i Falkenberg arrangeras även ett seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?” fredagen den 15 juni kl 12-13.30. Där kommer bland annat Kristofer Stenström att göra en kort presentation av föreningen. Anders Larsson, SLU Alnarp och Mari-Louise Wernersson, komunråd i Falkenbergs kommun står även på talarlistan.

Program
12.00 Nollvision för byggande på åkermark – är det önskvärt?
Anders Larsson – landskapsarkitekt, prefekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Anders fick föreningen Den goda jordens pris 2012. I samband med det skrevs följande: ”Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för.”

12.40 Nollvision för byggande på åkermark – är det möjligt?
Mari-Louise Wernersson – Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

13.00 Presentation av föreningen Den goda jorden

13.05 Diskussion: Hur kan Naturskyddsföreningen påverka utvecklingen?

Plats: Falkenberg Strandbad i Falkenberg, Halland.
Anmälan: Anmäl dig till konferensen senast den 21 maj här.

Om du bara vill delta i seminariet eller missat att anmäla dig kontakta:
Eva-Lena Rådberg, eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Mer info här

Kritik mot bostadsområden

Ystads Allehanda publicerade den 8 maj följande artikel:

Länsstyrelsen är kritisk mot kommunens utbyggnadsplaner i norr och väst. Området norr om Södra Åsum tycker de helt ska strykas då det tar jordbruksmark i anspråk samtidigt som det är svårt att nå med kollektivtrafik.

Länsstyrelsen tycker generellt att kommunen ska satsa på att bygga nya bostäder så centralt som möjligt. Detta för att det ska bli lättare att nå dem med kollektivtrafik.

Motsatsen bidrar enbart till ökat bilberoende vilket länsstyrelsen påpekar går stick i stäv med de nationella miljömålen.

Det är i ett yttrande över den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort som de kommer med synpunkter på hur kommunen tänkt sig den vidare utbyggnaden.

Området norr om Södra Åsum vill länsstyrelsen helt stryka ur planen.

Politisk nivå

Kommunens stadsarkitekt, Joel Tufvesson, säger att området ligger kvar i planerna men att det inte är aktuellt att bygga där inom överskådlig framtid.

– Det är möjligt det ska lämna materialet men det får bli en diskussion på politisk nivå.

Även när det gäller utbyggnaden västerut har länsstyrelsen synpunkter. Området ligger på för stort avstånd från centrum. Visserligen går det i dag bussar i anslutning till Sjöbo väst men länsstyrelsen befarar att det kan ändras om järnvägen blir verklighet.

Slutsatsen blir att länsstyrelsen helst vill se en större utbyggnad i närheten av nuvarande busstationen. Sedan tidigare har de också föreslagit att tågstationen, om det blir järnväg till Sjöbo, ska ligga i centrum.

Först i centrum

Joel Tufvesson poängterar att den primära utbyggnaden också kommer att ske centralt.

– Men vi har inte gjort plats för enbostadshus där. Därför satsar vi även på till exempel Sjöbo väst för att kunna erbjuda ett komplett utbud.

Sen tycker han det är lite tidigt att uttala sig om både kollektivtrafik och privatbilism så långt i förväg. Järnvägen är i nuläget tänkt att komma till Sjöbo 2037.

– Kanske finns det bättre bränslen då så att bilismen inte längre är en så stor belastning. Dessutom kan busstrafiken vara kvar även när järnvägen blivit verklighet.

Franskövning: sluta hamstra jordbruksmark!!!

Mats Widgren på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet skrev den 5 maj följande inlägg på sin blogg:

Har du lite skolfranska med dig? Lyft då fram den och gör ett försök att lyssna på Olivier de Schutter. Det borde biståndsministern, SWEDFUND och SIDA göra. de Schutter är FNs speciella rapportör för rätten till mat:

Han är mycket orolig för de proportioner som ”jordhamstringen” tar sig. Man lurar sig om man tror att det skulle vara en bra idé bara för hektarskördarna ökar. För det är inte lokalbefolkningen som tjänar på detta. Just nu är det mer ett hot än en möjlighet, säger de Schutter.

Vill du fortsätta franskövningen? Gå då till Le Mondes ledare den 28 april: ”Begränsa hamstringen av jordbruksmark” . Den 11 maj möts FAOs Committe on World Food Security och Le Mondes ledare hoppas att de ska fatta beslut om gemensamma, men frivilliga direktiv för ett ansvarfullt hanterande av markrättigheter med nationell livsmedelssäkerhet som grund.

Många synpunkter på framtidens Höganäs

Helsingborgs Dagblad rapporterar den 6 maj följande med anledning av förslag till ny översiktsplan för Höganäs.

Trafiken, åkermarken och vägdragningar får flest synpunkter när utställningen av kommunens förslag på ny översiktsplan är slut. Länsstyrelsen saknar i planen skyddsåtgärder för planerad bebyggelse om havsnivåerna stiger vid en klimatförändring.

Efter att det första förslaget på ny översiktsplan visades kom det in ett 70-tal yttranden. Nu har det omarbetade förslaget visats och ytterligare ett 20-tal synpunkter har kommit in till kommunens planavdelning. Liksom tidigare handlar flera av dem om trafiken och om den nya förbifarten runt Höganäs som planeras. Syftet med att dra en ny väg öster om Lerberget och Höganäs är bland annat att man skulle slippa den barriär som vägen skapar genom orterna. Miljöpåverkan och mindre buller är andra fördelar.

Boende längs Kullagatan är positiva till vägplanerna. De anser att trafiken ökat de senare åren och att det nu kan vara svårt att ta sig in och ut från sina fastigheter. En fortsatt utbyggnad av outletområdet på Tjörröd skulle ytterligare försvåra trafiksituationen längs vägen anser de boende.

På Steglinge gård är man däremot ytterst tveksamma till den nya vägdragningen. Förbifarten skulle skära rakt igenom gårdens fält med jordbruksmark. Det skulle inte bara göra det oekonomiskt för gården att bruka fälten utan dessutom ta en stor del i anspråk av den högt klassade jordbruksmarken. Steglinge föreslår i stället en väg längre österut, med stickvägar in till orten. På så sätt skulle Höganäs växa ytterligare. Steglinge gård vill heller inte att Görslövsån belastas med mer vatten. Synpunkten delar de med dikningsföretaget Madgropen Görslövsån som anser att ån redan i dag är hårt ansträngd med vatten från samhället. Fler hårdgjorda ytor skulle öka vattenmängden, skriver de i sitt yttrande.

Väsby byaförening vill få en gång- och cykelbana genom den trafikerade byn och NSR anser det viktigt att återvinningsanläggningen i Höganäs kan fortsätta sin verksamhet på plats utan inskränkningar.

Helsingborgs stad uttrycker sig positivt om planerna, särskilt när det gäller de gemensamma planerna på spårvägstrafik mellan kommunerna. De gillar också planerna på att förvandla huvudinfarten till Höganäs, väg 111, till en stadsgata där kollektivtrafiken är prioriterad.

Länsstyrelsen anser inte att hälso- och säkerhetsfrågorna är helt utredda när det gäller skyddsavstånd från miljöfarlig verksamhet eller skyddsåtgärder när det gäller riskområden för eventuella framtida översvämningsscenarior. Om bostäder byggs väster om Margereteberg anser länsstyrelsen att riksintresset för kustzonen kan skadas och att strandskyddet ska bevaras.

Fyra av fullmäktiges nio partier har tidigare yttrat sig, Miljöpartiet, SPI, Folkpartiet och Moderaterna. Nu har även Centerpartiet skickat in sina synpunkter. De skriver bland annat om åkermarkens betydelse, om grönområden och parkers betydelse samt det viktiga i att man bereder sig för en framtida spårbunden trafik längs väg 112.

Socialdemokraterna har fortfarande inte lämnat några synpunkter på planförslaget.

De nya synpunkterna kommer nu att sammanfattas till den sista versionen av planförslaget. Förslaget ska sedan upp till kommunfullmäktige för beslut efter sommaren. Om det antas så blir planen vägledande för framtida planering och byggande i Höganäs och Väsby.

Vill inte bygga på bästa åkermarken

Skånska Dagbladet rapporterar den 5 maj följande:

Värby församling oroas av en ökad trafik genom Skabersjö by medan en fastighetsägare tycker att vandringsstråk och bebyggelse kommer nära hans marker. Andra beklagar att värdefull jordbruksmark offras för ny bebyggelse.
På onsdagen var det sista dagen att lämna synpunkter på planprogrammet för Bara söder.

Syftet med programmet är att bygga 800 nya bostäder, äventyrsbad och hotell. Exploateringen innebär också nya gångstråk för allmänheten i natur som i dag är svårtillgänglig.

Sverigedemokraterna tycker att det är oacceptabelt att fördärva 177 hektar åkermark som är klassad som 8 på skalan. Området kan i stället ge en veteskörd på 1200 ton per år, påpekar partiet i sitt yttrande.
LRF:s kommungrupp är inne på samma linje Man ser med oro på kommunens förkärlek att exploatera den bästa åkermarken i kommunen.
”Marken vid Spångholmen är i klass 8 och bland den bästa i kommunen, särskilt som det mesta av de små områdena i klass 9 redan har offrats i tidigare beslut, låt vara inte ännu fullt ut genomförda”, konstaterar kommungruppen via sin ordförande Elna Karlsson.
LRF avstyrker exploateringen och föreslår att mindre värdefull mark offras.

En fastighetsägare i närheten föreslår en annan sträckning av väg- och gångstråk. Denne tycker också att satsningen rimmar dåligt med länsstyrelsens uttalanden om att Skåne behöver bevara den jordbruksmark som finns kvar. Han påpekar också att kommunen har en svag ekonomi och att Ystads kommun fått ta till en skattehöjning för att kunna finansiera sitt bad.

Värby församling påpekar att trafiken genom Skabersjöby kommer att öka om utbyggnaden genomförs. Kyrkmurens hållfasthet är redan nu dålig och med ökad trafik måste muren förstärkas. Den kostnaden är inte församlingen beredd att ta på egen hand.

Även bygg- och miljökontoret presenterar flera frågetecken i sitt yttrande. Miljöinspektören frågar sig varför inte Bara kan växa österut eller norrut.
”Det nämnts bara i en bisats att det anses som mindre lämpligt. Det måste när det gäller ett så här stort projekt belysas tydligt varför dessa alternativa lokaliseringar ej utgör reella möjligheter”.
Kontoret saknar också riskanalys för badanläggningen, vilken reningsteknik som ska användas och vilken kemikaliehantering som blir aktuell.

Vidare undrar kontoret om det är planerat för tillräckligt med parkeringsplatser och om det finns några reservytor för sådana.
Bygg- och miljökontoret undrar också vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas under byggtiden och om det finns en risk för förorening av mark och vatten.
Stadsarkitekt Pia Transe-Pedersen räknar med att den nya detaljplanen ska kunna vara färdig om ett år. Byggstarten beräknas då kunna ske i början av 2014.