Månad: maj 2012

Land grabbing – vem gör vinsten på fattigas mark?

Seminariet Land grabbing – vem gör vinsten på fattigas mark? arrangeras i Stockholm torsdagen den 14 juni, 18-20.

Det pågår en kapplöpning om billig jordbruksmark i fattiga länder. Mellan år 2000 och 2010 köpte eller hyrde utländska investerare över 200 miljoner hektar jordbruksmark i utvecklingsländer. Det motsvarar en yta mer än åtta gånger större än Storbritannien. Den största delen av denna mark används för produktion av biobränslen.

Denna ’land grabbing’ drabbar lokalbefolkningen i fattiga länder hårt. Fattiga bönder berövas sin mark och står utan försörjning. Ofta är det den bördigaste marken som säljs eller hyrs ut billigt för produktion av mat och biobränslen åt konsumenter i den rika delen av världen. Ser vi en ny form av kolonial exploatering? Sker en omställning till en grönare ekonomi i rika länder på bekostnad av fattiga människors försörjning och rätten till sin mark?

Vi kommer att diskutera fenomenet ’land grabbing’ och konsekvenserna för de länder och människor som drabbas under ett kvällsseminarium med inbjudna gäster, som ger konkreta exempel från sina länder och sitt dagliga arbete.

Medverkande:
Camila Montecinos, GRAIN Chile – agronom med omfattande erfarenhet av arbete med småbrukare, rådgivare till Via Campesinas biodiversitets-kommission
Altair Lavratti, MST, De jordlösas rörelse, Brasilien – koordinatör för arbetet i södra Brasilien och representant i MST:s nationella styrelse
Tony Clarke, Polaris Institute, Kanada – har nyligen publicerat rapporten Landgrabs in Africa – Fueling water and climate crises
Moderator: Kenneth Hermele, utvecklingsekonom och medarbetare på Forum Syd

Tid och datum: Torsdagen den 14 juni kl. 18-20

Plats: Brygghuset Norrtullsgatan 12N, i korsningen Frejgatan, T-bana Odenplan, Stockholm

Arrangörer: Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Forum Syd, Framtidsjorden, Kooperation Utan Gränser, Latinamerikagrupperna, MST:s Vänner, Right Livelihood Award Foundation, Svenska Kyrkans internationella arbete

Anmälan: senast 12 juni på formuläret här

Frågor: Kontakta Karin Gregow på karin.gregow@forumsyd.org eller 08-506 371 62

Seminariet är gratis och hålls på engelska. Vi bjuder på fika med macka.

Ny dataportal för att lösa flaskhalsar i livsmedelsproduktionen

FAO skickade idag ut ett pressmeddelande där det bl a står följande:

FAO och IIASA lanserar en interaktiv dataportal för ett optimalt nyttjande av odlingsmarken

En ny dataportal på internet som utvecklats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och det internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA) vill frigöra odlingsmarkens outnyttjade potential för att mätta en snabbt växande befolkning i världen.

Portalen för agroekologiska zoner i världen (GAEZ) är utvecklad av FAO och IIASA och är ett planeringsverktyg som utformats för att hjälpa till med att identifiera områden där en ökad livsmedelsproduktion är möjlig utan att naturresurser utarmas, samtidigt som klimatförändringens utmaningar hanteras. Enligt FAO:s beräkningar kommer världens livsmedelsproduktion att behöva öka med 60 procent till 2050 för att mätta en befolkning som förväntas överstiga 9 miljarder människor.

En stor del av den nödvändiga ökningen av livsmedelsproduktionen kommer att behöva ske genom att mängden livsmedel som produceras på redan uppodlad mark ökar då den största delen av världens bästa jordbruksmark redan är i bruk. Vattenbrist är ytterligare en begränsande faktor för att odla upp mer mark och intensifieringen av livsmedelsproduktionen kommer att ske i ett föränderligt klimat som både kräver anpassning och utsläppsminskningar. Vidare måste livsmedelsproduktionen ske på ett hållbart vis för att garantera att naturresurserna bevaras till framtiden.

Läs hgela pressmeddelandet här.

Miljöpartiet vill rädda åkermarken

Norra Skåne rapporterar i en artikel den 23 maj:

Miljöpartiet kritiserar kommunstyrelsens beslut om att åkermark ska få bebyggas.

– De har tappat allt förnuft och handlar i affekt. När man en gång har byggt bostäder på åkermark så är den förstörd för odling för evigt, säger Olle Benner (MP).
Som Skånskan tidigare berättat om vill länsstyrelsen införa nollvision mot att bygga bostäder på åkermark. Kommunstyrelsen tog beslut att skicka ett remissförslag som säger det motsatta.

Både Miljöpartiet och Centerpartiet reserverade sig mot Moderaternas beslut.
– Jag är mycket besviken på Socialdemokraterna som rakt av köpte moderaternas skrivning, säger Olle Benner och fortsätter:
– Det pratas om bostadsbrist, och ja vi kan bygga bostäder på åkermark, men vi kan inte äta hus. Sveriges självförsörjning av livsmedel är 50 procent, resten importeras. Det som Michael Sandin sa i en debattartikel om att vi överproducerar livsmedel stämmer inte, säger Olle Benner.

Han tycker att Staffanstorps kommun agerar egoistiskt och cyniskt.
– Man hänger upp sig på ordet nollvision, men det som står i dokumentet är att skäl ska finnas för att bygga bostäder på åkermark, det ska inte tas för givet. Det här är en fråga som måste ses ur ett regionperspektiv. Kranskommunerna representerar inte hela Skåne.

Olle Benner säger också att det inte finns något skäl till att åkerjorden ska stå tillbaka.
– Det pratas om bostadsbrist, men det är inget skäl för att lägga ut villa- mattor på den bästa jorden. Staffanstorps kommun har flera stora förtätningsprojekt på gång som till exempel Sockerstan, Busstorget och gamla Hydro, Hjärups Bo Centrum samt Skanskas nedlagda fabrik i Hjärup. Vi måste vara aktsam om den bästa jorden, säger Olle Benner.

Viktigt att planera för framtiden

Tommy Bengtsson Beddingestrand har skrivit en insändare i Trelleborgs Allehanda den 22 maj.

Tack till fritidspolitikern Nils Svensson för Ditt svar angående åkermarken.
Du har på ett mycket bra sätt utvecklat hela frågeställningen kring vår åkermark i sydvästra Skåne. Konflikten i denna del av vårt land är uppenbar. Marken i detta område är landets bästa jordbruksmark för livsmedelproduktion. Att Länsstyrelsen presenterar ett förslag till vår åkermarks användning i framtiden och som Du skriver i Ditt inlägg ”det saknas en gemensam strategi i hela regionen angående utbyggnad av bostäder och industrier. Det går inte att fortsätta att alla kommuner skall tävla mot varandra.”

Varför är det då så upprörande för de sex kommunalråden att Länsstyrelsen har tagit fram en nollvision för åkermark? Det känns som Du har förstått och begripit frågeställningen på ett mycket bättre sätt och därför känns det bra att läsa Ditt inlägg. Du nämner att det finns stora utvecklingsmöjligheter i Trelleborg och Du ifrågasätter inte att byggande kan ske på god åkermark, dock bör den sämre avkastande markerna användas i första hand. Stadsmiljöer med förtätade bostäder uppskattas idag av människorna och utbyggnaderna av bostäderna i hamnarna i Malmö och Helsingborg har varit lyckosamma. Skulle det inte vara tid för våra politiker i Trelleborg att öka takten med hamnen och utbyggnaden av bostäder i området? Skulle det inte vara mer innehållsrikt än att skriva debattartiklar om att det inte är möjligt att bygga mer förtätat i stadsområden? De sex kommunalråden visar också som Du omtalar i Ditt inlägg en brist på förståelse för vad jordbruksmark användes till och det är oroande att läsa deras inlägg ”år efter år produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas”. Är dessa kommunalråd inte medvetna om att i vår värld så lever många på svältgränsen? Oavsett politisk uppfattning så måste vi planera för framtiden. Länsstyrelsens förslag till en övergripande reglering för att avväga de olika intressen som slåss om marken i Skåne bör mötas med en framtidsdiskussion istället för att nedvärdera hela frågan som de sex kommunalråden gör.

Vi behöver politiker med lite pondus

Ekonomen Erik R har skrivit en insändare i Trelleborgs Allehanda den 22 maj angående debatten om åkermarken.

Självklart skall vi vara rädda om lantbruksmarken. Några personer har skrivit artiklar i tidningen som om att all lantbruksmark skall bebyggas vilket inte är troligt. Det är en förvånande tanke att så många lantbrukare värnar om att lantbrukets dåliga lönsamhet skall fortsätta i all evighet. Överskottet av lantbruksprodukter håller priserna nere. Sveriges bönder har ingen inkomst alls om inga EU-stöd betalas ut. Därför har merparten av lantbrukarna på slätten ett annat jobb också. Trots detta har lantbrukarna i genomsnitt lånat 14 miljarder om året de senaste nio åren. Totala låneskulden är nu uppe i 240 miljarder kronor. Ett bra företag investerar vinsten varje år i stället för att låna.

Om tolv år är genomsnittsåldern på lantbrukare närmare 70 år. Skall då börsbolagen ta över driften? Väldigt många lantbrukarsöner vill ha lön för sitt arbete, och väljer därför ett annat yrke. Vad odlas då på marken här på Söderslätt? Jo maltkorn odlas på cirka 20 procent av arealen vilket går till öltillverkning. Höstvete cirka 20 procent används till vodkaframställning. Sockerbetor på cirka 15 procent går till mycket onödigt fett på kroppen. En del mark trädas av olika anledningar. Alltså odlas halva arealen till annat än mat. Vilket lätt kan ändras på om behovet av mat ökas. Vi importerar närmare 50 procent av köttet vi äter därav dålig lönsamhet i den branschen för bönder och slakterier. Vi kan ej föda upp djur om ingen köper dem. Då får vi exportera spannmål till dåliga priser.

Då vi nu måste bygga på lantbruksmark skall det planeras för lite tätare bebyggelse och även på höjden och inte för stora ytor som ingen vill sköta för det kostar pengar. Våra nya svenskar vill inte bo i Norrland. Där rivs hela hyreshus med bra standard. Vi skall väl inte behöva ha uteliggare? Var vill då folk bo? Jo vid kusterna, vilket Sverige har väldigt gott om. Jämför gärna med andra länder. Förtäta i samhällena är svårt då alla tror sig äga allting runt egna bostaden men är fullt möjligt om behov finns. Förslag på utbyggnad av bostäder i hamnen lede till ett nytt protestparti bildades. Sorry. Vi behöver politiker med lite pondus. Ingen tror väl på allvar att energin skall odlas på åkrarna i framtiden. Energin har vi runt om oss och den blir inte bättre för den går genom växterna. Problemet är att lagra energi, det går men är dåligt utvecklat och än så länge dyrt. Lantbrukare sitt inte bara och ruva på marken. Politiker fortsätt att planera på med sans och vett och bygg där det behövs.

Engagemang ?

Gunnar Gullander har skrivit ett inlägg på blogggen Centerpartiet i Laholm bloggar.

Hur många Laholmare bryr sig om Framtidsplan 2030 som Kommunen turnerar med för att fånga upp hur vi vill ha det framöver, man tittar i backspegeln i ”Framtidsplan 2003” och kan visa på exempel på när man använt planen fram till nu. Förhoppningsvis har vissa frågor mognat under ett decenium. Hur skall vi bygga och var skall vi bygga ? bör ses med andra ögon idag.

Köpingelandet var en het potatis inför förra framtidsplanen då uppfanns begreppet ”Satelitbyar”, som slängdes ut lite här och där och kallades det attraktiva boendet. Exploateringsförespråkarna har hållit en låg profil och en aktiv exploatör har backat steg för steg.

En stor mjölkgård belägen mitt i kulturbygden bygger ut för att bli näst störst i kommunen, 700 kor är en utveckling i tiden som förmodligen är ett måste om vi på sikt skall ha tillgång till inhemska mejerivaror. Jag ser det som ett sätt att förvalta kulturarvet med en livskraftig landsbygd.

Min förhoppning är att begreppet hushållning med den goda jorden har mognat till kloka beslut i framtidsplanen. De argument som framfördes då den fördjupade översiktsplanen på Åmotets 300 ha åker visade definitivt inte på någon hållbar framtid för god åkermark i vår kommun. Vi kan hjälpas åt att forma framtiden i Laholms kommun genom engagemang varför inte börja den 22/5.

Sörgårdsromantik – eller långsiktighet

Ulla Mårtensson, ej lantbrukare, har skrivit en insändare i Ystads Allehanda den 24 maj.

Länsstyrelsens i Skåne läns förslag till nollvision för exploatering av åkermark i Skåne har inte fallit ett antal M-politiker på läppen utan de tror sig veta (som vanligt) bäst.

Att ledande politiska företrädare för sex sydvästskånska kommuner anser det orimligt att bevara Europas kanske bästa åkermark för exploatering är mer än beklämmande, rentav korkat.

Uttalandet visar på stor egoism, cynism och kortsynthet. De påstår att mer livsmedel produceras än vad som efterfrågas. Varje dag dör miljontals människor av svält så problemet med eventuellt överskott lär inte vara det stora dilemmat.

Tänker dessa politiker bara så långt som deras mandatperiod sträcker sig?

Hur kommer situationen att se ut för kommande generationer om odlingsbar mark på Sveriges bästa åkermark är bebyggd? Tänk efter!

Politikerna talar om stor inflyttning till tätort. Varför vill folk flytta, jo, för att skolor, banker, postkontor, tandkliniker med mera på mindre orter läggs ner med en svindlande hastighet och detta på förslag och genomförande av just dessa M-politiker. Hur vore det att arbeta efter mottot: ”hela Sverige ska leva” och göra det attraktivt att leva på landsbygden, till exempel genom att ge extra service till företag och organisationer som vill etablera sig på landsbygden. Att uppge attraktiv arbetsmarknad för inflyttning till exempel Malmö med omnejd med dagens höga arbetslöshet är knappast ett argument. Försök att tänka i nya banor.

Varför måste man till exempel bygga ut hamnen i Trelleborg då ett antal båtar istället kunde angöra hamnar på öst- eller västsidan, då merparten av godset ändå ska vidare upp i Sverige och man kunde då undvika den hårda belastningen med tunga fordon på vägarna och därmed försämrad luft. Detta var endast ett exempel på omtänk. Det finns otroligt mycket som kan göras om viljan och tanken finns.

Jag hoppas att länsstyrelsen står fast vid sin nollvision för exploatering av åkermark.