Månad: maj 2012

Strukturbild för Skåne inbjuder till seminarium 25 juni

Välkommen till en kunskapsspäckad dag i arbetet med Strukturbild 2.0!

Strukturbild för Skåne har anlitat tre konsulter för att ta fram fördjupat kunskapsunderlag kring Skånes flerkärnighet, tillgänglighet, attraktivitet och markanvändning. Samtliga analyser är viktiga diskussionsunderlag om hur vi ser på Skånes utmaningar och möjligheter samt underlag för det fortsatta arbetet inom Strukturbild för Skåne och gemensamma strategier.

Program

9.00 Välkommen!
Pontus Lindberg, ordf. Regionala tillväxtnämnden

9.15 Vilka fysiska strukturer genererar mest tillväxt?
Mattias Frithiof, WSP analys & strategi

10.00 Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer?
Ulf Johansson, Sweco Eurofutures

10.45 Hinder och möjligheter för ökat bostadsbyggande i Skåne?
Maria Pleiborn, WSP analys & strategi

11.30 Diskussion – vad är viktigt att vi tar med oss i fortsatt arbete?

Strukturbild för Skåne

Dagen ersätter det tidigare annonserade datumet 5 juni.

Tid: måndagen den 25 juni, kl. 9-12
Plats: Rica Hotell, Stortorget 15 i Malmö
Anmälan sker via mail till strukturbild@skane.se senast den 19 juni.

Den goda jorden, en förstörbar tillgång

Trelleborgs Allehanda publicerar den 22 maj en insändare skriven av Gunnar Eriksson.

Rubriken är hämtad från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift och artikeln refererar ett seminarium om hur vi hanterar vår jordbruksjord.

Ur materialet kan man utläsa att åkerarealen i Sverige idag är cirka 2,7 miljoner ha. Vi har runt 0,3 ha åkerareal per person här i Sverige medan man i världen har runt 0,24 ha. 0,3 ha räcker för tillfället för matproduktion men då ska man också ha klart för sig att de odlingsbara ytorna minskar med åren. (I princip fanns det 3 miljoner ha under 1980-talet och minskade till 2,8 miljoner ha på 1990-talet).

På Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) har drivits demonstrationsanläggningar för att reda ut hur mycket mat vi får på vår mark och där kom man fram till att på 0,25 ha kan svensken överleva på vettig husmanskost men fann att vi måste minska vår köttkonsumtion från 70 kg/person/år till 20 kg/person/år och att detta nog går.

I större sammanhang kan man också konstatera att vi i I-världen mer eller mindre snyltar på övriga världens resurser, vi köper billigt odlad mat från U-länder som lokalbefolkningen där sedan inte har råd att köpa. Idag är mer än 800 miljoner människor kroniskt undernärda och då huvudsakligen beroende på fattigdom som närmast beror på I-ländernas utnyttjande av U-ländernas råvaruresurser (”kolonialekonomi”).

För Skånes del med sin absolut världsledande tillgång på bra jordbruksmark har drygt 7 procent försvunnit sedan mitten på 1990-talet och mer kommer att försvinna med vissa politikers synsätt. Sveriges och framför allt Skånes åkermark tillhör Europas och världens absolut bästa, här finns bra jordar och det finns gott om sötvatten och här är även ett lämpligt klimat.

Med ovanstående i minnet är det närmast ansvarslöst på gränsen till kriminellt att kalla Länsstyrelsens program för att nå Skånes miljömål med bland annat att uppnå en nollvision för konsumtion av åkermark till bostadsutbyggnad för ”Orealistiskt, dumt och fel” som kommunalrådet i Staffanstorp säger.

Av egen erfarenhet vet jag att miljöfrågor och moderater inte går ihop men när sex moderata kommunalråd går ut med en gemensam skrivelse och påstår bland annat att nollvision för åkermarksexploatering är feltänk, att kalla miljömålen sörgårdsromantik, att bevara åkermark är ett orimligt synsätt, att kalla miljömålens inriktning för skrivbordsprodukt med mera, med mera så är det ännu en moderat bottennivå som passerats!

Trelleborg har både potential och behov för att bygga och förtäta inom tätorten. Byggverksamheten verkar ha gått i stå, alla initiativ förefaller bli stoppade av överklaganden . Vad är detta för trams, är det bara NIMBY och flathet som ska styra kommunen?

Bygg och bygg högt inom tätorten så behöver inte ännu mer av den värdefulla åkermarken förstöras!

Världen går mot svält om inte mer görs

För att avskaffa världssvälten och föda en växande befolkning krävs en fördubblad matproduktion fram till 2050. Hur ska det gå till? Finns det en svensk politik för att möta utmaningen? Det frågar Lennart Båge, Christer Isaksson och Stefan de Vylder i en debattartikel på Svenska Dagbladet opinion den 22 maj.

De inleder:

Vi blir allt fler som ska äta oss mätta. Fram till 2050 förväntas världens befolkning öka med två-tre miljarder människor. Liksom i rika länder kräver människor i låg- och medelinkomstländer med stigande inkomster inte bara mer mat utan också en mer resurskrävande diet. Medan konsumtionen av spannmål minskar ökar andelen kött och mejeriprodukter, vilket kräver mer åkermark. Efterfrågan ökar allt snabbare, produktionen har svårt att hänga med och följriktigt har priserna fördubblats sedan 2007. Den mark som kan nyuppodlas är ganska liten, vilket medför att merparten av en ökad livsmedelsproduktion måste tillkomma genom ökad produktivitet på befintlig jordbruksareal, och detta på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt.
I antologin Maten och makten, som utkommer i dagarna och där vi medverkar tillsammans med ytterligare tio författare, ställer vi mot denna bakgrund den stora frågan om det alls är möjligt för världen att föda en befolkning på tio miljarder människor år 2050.

Vårt svar blir nej om världens makthavare försummar jordbruket i tron att marknaden automatiskt löser problemen.

Läs hela debattartikeln här.

Fler svar till ”Skånes tillväxt hotas”

I Trelelborgs Allehanda har publicerats ytterligare två svar på debattartikeln ”Skånes tillväxt hotas”.

Marianne Andersson, regionordförande LRF Skåne och Lotta Törner, vd Skånes Livsmedelsakademi skrev den 15 maj debattartikeln ”Framtidsbransch för Skåne”. Läs artikeln här.

Daniel Finnfors, lantmästarstudent skrev den 15 maj debattartikeln ”Lika kortsiktigt som att låta barnen ta egna beslut”. Läs artikeln här.

Den Goda Jorden deltar vid Alnarpsdagen

Alnarpsdagen 27 maj 2012

Öppet hus i forsknings- och utbildningsmiljön på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Alnarp Receptionen i Alnarpsgården är öppen hela dagen. Här finns besöksservice, information, försäljning av profilprodukter m m. För aktuella busstider till Alnarp och anslutningsbussar (linje 133, 132 och 139) går du till Skånetrafikens hemsida http://www.skanetrafiken.se.

Den Goda Jorden hittar ni på Alnarpsgården.

Hela programmet hittar du här.

Jag arbetar vidare för att bevara vår åkermark

I Trelleborgs Allehanda den 15 maj skriver Nils Svensson (M), ledamot samhällsbyggnadsnämnden och ersättare kommunfullmäktige Trelleborgs kommun, en debattartikel som är ett svar till debattartikeln ”Skånes tillväxt hotas”, den 9 maj.

Skånes tillväxt hotas genom att asfaltera och bygga på delar av den bördigaste åkermarken i Sverige.
Undertecknad har tagit del av insändaren om åkermarken som en del ledande moderata politiker från sydvästra Skåne presenterat. Detta i samband med länsstyrelsens presentation av en nollvision för exploatering av åkermark.

Cirka 46 000 personer är direkt sysselsatta i Skåne med jordbruk. Utöver detta underleverantörer och andra binäringar. Dessa arbetstillfällen är också viktiga.

Jag som M-politiker i Trelleborg tar avstånd från deras skrivelse. Artikeln visar en stor okunnighet när man kan skiva att ”år efter år produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas, en överproduktion som dessutom kostar EU stora pengar”. Var finns överskottet i dag? EU:s budget för jordbruket påverkas inte av ett eventuellt överskott. Överskottet användes till framställning av energi. Oftast betalar energitillverkning lika mycket eller mer som konsumenten.

I Trelleborgs kommun planeras just nu en stor biogasanläggning i Jordberga. En del av råvarorna till denna anläggning skall komma från jordbruket, till exempel sockerbetor och majs. Var skall dessa råvaror odlas om vi inte skall vara rädd om åkermarken? Produktionen av sockerbetor till Örtofta sockerbruk för livsmedel kommer inte att påverkas av odlingen till biogasanläggningen varför behovet av åkermark ökar. Dessutom kommer denna anläggning att skapa en hel del arbetstillfällen.

I Trelleborgs kommun finns stora utvecklingsmöjligheter utan att behöva ta den bästa åkermarken i anspråk. Jag anser att man skall vara ytterst restriktiv när det gäller byggandet på orörd åkermark. En del byggande kan dock aldrig undvikas, då bör de sämre avkastande markerna användas i första hand.

Vad som saknas är en gemensam strategi i hela regionen angående utbyggnaderna av bostäder och industrier. Det går inte att fortsätta att alla kommuner skall tävla mot varandra.

Detta är ett stort ämne och kommer att diskuteras vidare under lång tid. I Trelleborg finns stora möjligheter att tillgodose befolkningsutvecklingen.

Moderaterna som parti är och skall vara ett viktigt parti i Trelleborg som skall ta tillvara på den enskilde människans intressen likavxäl som företagen som ger arbetstillfällen i Trelleborgs kommun.

Jag som fritidspolitiker i Trelleborgs kommun kommer att arbeta vidare för att bevara vår åkermark för att kunna tillgodose marknaden med livsmedel och energi framöver. Med detta har jag klargjort min inställning i denna fråga och hoppas kunna föra en moderat politik i Trelleborg som attraherar hela befolkningen.

Flera möten om markrofferi (land grabbing)

Mats Widgren på kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet skrev den 10 maj följande inlägg på sin blogg.

Nu under våren planeras flera möten i olika sammahang där svenska ekonomiska intressen i kapplöpningen om jordbruksmarken kommer att vara i fokus.

Den 28 maj hålls på SIDA
Seminar on Land-related Investments in Africa, B4D

Den 29 maj på Naturvårdsverket:
South at the Steering Wheel: Improving sustainability in land investment for bioenergy in sub-Saharan Africa

Båda dessa möten verkar ha som utgångspunkt att dessa investeringar är bra (eller i vilket fall som helst kommer hända) men kan bli lite bättre, lite mer sustainable. Jag har svårt att följa med på argumentationen eftersom hela frågan om respekten för de ursprunliga markrättigheterna för mig är den avgörande frågan. Där har alla av mig kända svenska projekt redan gått fel. Hur ska man i efterhand kunna förbättra det?

Den 14 juni i Riksdagshuset
Landgrabbing’ – vad är det, varför sker det, och vilka blir effekterna?
Detta seminarium riktar sig till riksdagsledamöter, pressen och speciellt inbjudna. Ett öppet seminarium arrangerat av svenska frivilligorganisationer hålls samma kväll (14 juni). Mer information om detta kommer snart på http://www.rightlivelihood.org/

Samma dag den 14 juni ordnar Svensk Kyrkan, Västerås stift ett öppet möte om
Skogsprojekt i Afrika – möjligheter och risker
Det är rakryggat av Västerås stift att på det sättet utsätta sitt omdebatterade skogsprojekt i Mocambique för granskning

Ikea gör att miljö och demokrati åsidosätts

I Västerbottens Kuriren publicerades den 14 maj en debattartikel skriven av mMiljöpartiets gruppledare Nasser Mosleh och Jan Hägglund som representerar Arbetarpartiet i Umeå kommunfullmäktige.

Beslutet var Ikea ska placeras borde ha skjutits upp. Detta är ett beslut som som kraftigt påverkar stadsplanering, trafik, avgasutsläpp – och Röbäcksslätten. Bristen på alternativa placeringar och en debatt kring dessa samt beslutsprocessen har varit olyckliga för miljö och demokrati. Ordningen är politiskt förkastlig. Kanske var beslutet också ett juridiskt övertramp.
Det skriver miljöpartiets gruppledare Nasser Mosleh och Jan Hägglund som representerar Arbetarpartiet i Umeå kommunfullmäktige.

I april i år godkände kommunfullmäktige en rad avtal för att Ikea ska kunna etablera sig i Umeå. Miljöpartiet och Arbetarpartiet är inte motståndare till att Ikea etablerar sig i kommunen. Ändå röstade vi, som enda partier i fullmäktige, för att skjuta upp beslutet om exakt var Ikea ska placeras. Vi anser att ett beslut- som kraftigt påverkar stadsplanering, trafik, avgasutsläpp och Röbäcksslätten – måste föregås av en bred diskussion.

En sådan hade krävt: att umeborna och deras folkvalda i kommunfullmäktige långt tidigare fått reda på att Ikea övervägde att etablera sig i Umeå; att alternativa placeringar skulle ha presenterats; att ordentligt med tid skulle ha avsatts så de olika placeringarna hade kunnat vägas mot varandra. När det gällde Botniabanans dragning så fördes en intensiv diskussion. Så har inte skett när det gällt Ikeas placering – trots dess stora betydelse för trafik och miljö.

Placeringen av Ikea på Tegssidan kommer att dra till sig väldiga mängder trafik. Beräkningar talar om ett snitt på 10 000 fordon/dygn. Av dessa beräknas 3 000 ta vägarna via centrala Umeå där utsläppen länge utgjort ett stort problem. Efter Västra Esplanaden har miljökvalitetsnormen överskridits varje år sedan 2003. Med Ikea på Tegssidan kommer utsläppen att förvärras än mer. Detta understryks av den jätteparkering för 2 500 bilar som planeras.

I PBL står bland annat att ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i an- språk ”

Röbäcksslätten tillhör Norrlands bästa jordbruksmark. Detta, i kombination med texten i PBL, understryker behovet att pröva alternativa placeringar. Vågar någon påstå att placeringen av Ikea på just Röbäcksslätten är ett sådant samhällsintresse att ingen annan plats ens kan diskuteras?

Är den fördjupade översiktplanen giltig? Det finns dessutom en besvärande turordning inför beslutet om den fördjupade översiktsplanen från 2011.

1. De första kontakterna mellan Ikea och kommunen togs i december 2009. (VK 7/9-2011).

2. På ett tidigt stadium blev kommunalråd och Ikea överens. Detta visas av markanskaffningen till Entré Syd, ett område som länge legat i träda, men där Ikea nu ska placeras. Mellan augusti 2010 och april 2011 köpte kommunen in två fastigheter och sex åker/betesskiften!

3. Den 6 september 2011 blir överenskommelsen mellan kommunalråden och Ikea offentlig. Då avslöjas och det ”demokratiska problemet”.

4. Problemet består i att kommunfullmäktige åtta dagar tidigare, den 29 augusti 2011, antog en fördjupad översiktsplan. Denna plan berörde även Entré Syd – där Ikea ska placeras! Men detta (Ikeas placering) framgick inte av översiktsplanen! I underlaget för beslutet beskrivs Entré Syd, liksom tidigare, som ett ”reservområde” som får ”kvarstå som ett möjligt fjärde handelsområde”. Innebörden är att den fördjupade översiktsplanen antogs på ett beslutsunderlag som var avsiktligt vilseledande. Detta är politiskt förkastligt. Men det kan också vara ett juridiskt övertramp.

Det är Ikea som avgör om företaget ska etablera sig i Umeå. Och i slutänden var det regeringen som avgjorde Botniabanans dragning. Men den breda debatten fick betydelse för regeringens beslut. Och en bred debatt om miljöfrågornas betydelse hade satt press på Ikea. Företaget vill hit för att Umeå har flest invånare i Norrland. Vill Ikea verkligen komma på kollisionskurs med alla miljömedvetna umebor?

Bristen på alternativa placeringar och en debatt kring dessa samt beslutsprocessen har varit olyckliga för miljö och demokrati. Vi ställer två frågor av juridisk karaktär till kommunalråden – som måste besvaras:

– Är det, utifrån lagtexten i PBL, acceptabelt att placera Ikea på Röbäcksslätten utan att andra placeringar prövas offentligt?

– Får underlaget till en översiktsplan vara medvetet vilseledande; om nej – är då översiktsplanen giltig?

Länder antar frivilliga riktlinjer kring markättigheter

FAO Nordic – FAO:s nordiska informationskontor skickade ut följande pressmeddelande den 14 maj.

Banbrytande internationell överrenskommelse om ägande- och nyttjanderätter av mark, skog och fiske

I ett beslut den 11 maj antog Kommittén för en tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) ett antal långtgående internationella riktlinjer som syftar till att hjälpa regeringar att säkerställa människors rättigheter att äga eller nyttja mark, skogar och fiskeresurser.

De nya frivilliga riktlinjerna för en ansvarsfull styrning och förvaltning av mark-, fiske- och skogsrättigheter, The Voluntary Guidelines on the Responsible Governance of Tenure of Land, Fisheries and Forests in the Context of National Food Security, formulerar principer och praxis som regeringar kan hänvisa till när de skriver lagar och administrerar rättigheter kring naturresurser.

I riktlinjerna uppmärksammar man även betydelsen av att: Hantera städers expansion i landsbygdsområden

Föreningen Den Goda Jorden konstaterar att det blir allt tydligare att åkermarkens bevarande inte är en fråga som bör avgöras på kommunal nivå. Det är en fråga som nu är uppe på bordet både på EU-nivå och på global nivå.

Läs hela FAO:s pressmeddelande här.

Blåögt om jordbruksmarken

Jan A Johansson, chefredaktör Skånska Dagbladet, skrev följande ledare den 11 maj:

Striden om marken runt våra storstadsområden hårdnar. Storstadsregionerna växer starkt i Sverige på landsbygdens bekostnad och bristen på bostäder tilltar. Särskilt i sydvästra Skåne är konflikten uppenbar, eftersom marken här samtidigt utgör landets bästa jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Den produktiva arealen naggas ständigt i kanten och inte bara av bostäder utan även av annan omfattande exploatering – stora vägbyggen, handelscentra och så vidare.
I mars presenterade länsstyrelsen i Skåne ett mycket vällovligt förslag till nollvision för exploatering av åkermark. Förslaget syftar till ett regionalt åtgärdsprogram för att uppnå miljömål och är just nu ute på remiss. Det är ju alldeles tydligt för envar att det behövs en övergripande reglering för att avväga de olika intressen som slåss om marken i sydvästra Skåne, men även på andra håll.
Men det finns de som ingenting förstått och ingenting begripit. I veckan gick sex moderata kommunalråd från Staffanstorp, Vellinge, Kävlinge, Trelleborg, Lomma och Svedala ut i en debattartikel i Skånska Dagbladet, där de helt sågar länsstyrelsens mål och ambitioner.
Nollvisionen mot exploateringen av åkermark kallar de helt sonika ”sörgårdsromantik” och ”ensidigt åkermarksfokus”. Det är helt nödvändigt att en del jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbyggande, hävdar sextetten trosvisst och tvivlar på att det är möjligt att bygga mer förtätat i redan exploaterade områden, som länsstyrelsen föreslår. Folk vill inte bo så, menar de.

Det beror väl på. Förtätade stadsmiljöer är en trend i dag och både Västra hamnen i Malmö och den nya stadskärnan i Staffanstorp är ju utmärkta exempel på hur mer stadslika miljöer lockar människor. Dessutom skapar förtätningen skydd mot den ökända skånska blåsten. Glesbebyggelse på rena slätten eller vid kusten utgör veritabla blåshål. Stavsten i Trelleborg eller bebyggelsen söder om Svedala är avskräckande exempel hur trist och själlöst man kan bygga villaområden. Det finns dessutom gott om byggbar mark i Skånes mellanbygder med goda kommunikationer och behändigt pendlingsavstånd till Malmö-Lund.
Men det mest anmärkningsvärda med det moderata debattinlägget är den totala bristen på förståelse för vad jordbruksmark faktiskt används till, nämligen för att producera den mat vi ska leva av. Det ”produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas, en överproduktion”, påstår kommunalråden helt frankt. Man kan visserligen bevisa det mesta med statistik, men faktum är ändå att en ungefär en miljard människor i världen lider av svält. Men är kanske inte vad Moderaterna kallar ”efterfrågan”? Så sent som för ett par år sedan steg priserna på livsmedel på grund av en bristsituation, även i Sverige.

Den livsmedelspolitik som styrt Sverige i mer än två decennier – av moderater och socialdemokrater i allians – bygger på tron att u-länderna ytterst ska försörja oss i västvärlden. Det är en utopi för överskådlig framtid. Även i Sverige ökar befolkningen starkt och efterfrågan på närproducerad mat likaså.
Men det politiskt blåa bältet i sydvästra Skåne fortsätter alltså att se blåögt på framtidens matproduktion.