Månad: mars 2012

Diskussionsmöte – sammanställning av Skånes kommuners översiktsplaner

Strukturbild för Skåne bjuder in till ett diskussionsmöte om fortsatt arbete med den framtagna öp-sammanställningen. Hur
utvecklar och arbetar vi vidare med sammanställningen? vad har ni i kommunerna för idéer och önskemål? Hur ska vi långsiktigt arbeta med analyser och uppdatering av materialet? den 27 april bjuder vi in till diskussion om hur vi kan arbeta vidare med underlaget.

Tid: Fredagen den 27 april kl. 9.00 -11.00
Plats: St. Gertrud, Malmö

Programpunkter
Strukturbild för Skåne presenterar sammanställningen över Skånes kommuners översiktsplaner
Diskussion – Hur utvecklar och arbetar vi vidare med sammanställningen?
– vad har ni i kommunerna för idéer och önskemål?
– Hur ska vi långsiktigt arbeta med analyser och uppdatering av materialet?
– Hur önskar ni i kommunerna att sammanställningen ska användas?
– Hur kan sammanställningen praktiskt hanteras och hållas uppdaterad och aktuell?

Anmälan sker via mail till strukturbild@skane.se senast den 20 april.
vid frågor kontakta veronika Sörvik 040-675 32 47 eller Johanna Hellsten 040-675 32 54

Läs hela inbjudan här.

Staffanstorp delar inte oron för åkermarken

Sydsvenskan publicerade följande artikel den 28 mars.

Ökade koldioxidutsläpp och uppäten åkermark. Det är några av länsstyrelsens främsta farhågor när kommunernas iver att växa leder till nya bostadsbyggen. Men i Staffanstorp delar man inte oron.
– Vi tror att man lite har missförstått våra framtidsplaner, säger Göran Berggren, strategisk planeringschef.
Elisabet Weber är länsarkitekt på Länsstyrelsen. Hon menar att det finns risker med att bygga ut på fel platser.

– När en kommun är för optimistisk sker ofta det vi kallar för överplanering. Då finns det risk att bebyggelseutvecklingen sker på väldigt många olika platser samtidigt. Det leder till ett splittrat landskap och minskar förutsättningarna för att skapa ett effektivt jordbruk. Det kan också leda till att kollektivtrafiken försvagas, säger hon.

Skåne är fullt av mindre tätorter, som behöver växa för att överleva. Elisabet Weber tror att lösningen ligger i att kommunerna lär sig andra sätt att utvecklas på.

– Jag tror att kommunerna skulle kunna utveckla sina befintliga tätorter och stadsmiljöer. Malmö har visat exempel på det genom sin utveckling av området i Västra hamnen, och i Eslöv har man arbetat med området öster om järnvägen. Den typen av områden finns i alla kommuner, så det går att omvandla gamla verksamhetsområden till nya bostäder.

I sydvästra Skåne finns Sveriges bästa åkermark. Där är trycket för nybyggen också som störst.

– Vi har föreslagit en nollvision för byggande på åkermark. Vår åkermark är av nationellt intresse, och bör användas för livsmedelsproduktion, säger hon.

Men Elisabet Weber menar att det är mer än Skånes värdefulla jord som sätts på spel av kommunernas bygg­iver. Olika byggherrar vill i huvudsak se nybyggnation på platser som anses lönsamma i framtiden, och miljöaspekten kommer ofta i andra hand.

– Den statliga målsättningen är att bebyggelsen ska tillkomma nära trafiklägen för att stärka kollektivtrafiken. Vi tycker inte att man ska planera för bostäder där man är beroende av bilen, menar Elisabet Weber.

Men Göran Berggren ställer sig frågande till länsstyrelsens kritik.

– Tillväxten som vi planerar ligger till 90 procent i Staffanstorps och Hjärups tätorter. Det finns kanske en eller två till ställen som liknar området i Hjärup där bostäder planeras, men de ligger förhållandevis bra till i fråga om närhet till kollektivtrafikplatser.

Ändå medger han att just åkermarken ofta kan innebära svårigheter.

– I Staffanstorp har vi problemet att all vår mark är jordbruksmark, så fort man når utanför själva stadsgränsen. I Jakriborg har man byggt väldigt tätt.

Finns det inga risker att man bygger för mycket?

– Hittills har man från flera håll, även från länsstyrelsen, pratat om att man har bostadsbrist i den här delen av landet. Vi försöker bygga så nära befintliga bostadsområden som möjligt. Vi tror att man lite har missförstått våra framtidsplaner, säger Göran Berggren.

Prins Charles värnar åkermarken?

SVT:s Erika Bjerström publicerade bl a följande efter att ha träffat prins Charles vid hans besök hos kung Carl Gustaf.

Prins Charles förknippas i Storbritannien med sitt stora miljöengagemang, han har i årtionden drivit frågor som hotet mot klimatet, biologisk mångfald, bevarande av bördiga jordbruksmarker och skapat ett forum för näringslivsledare som vill satsa på hållbar utveckling. I samarbete med Cambridge University driver han University of Cambridge Programme for Sustainability Leadership (CPSL), ett program för hållbart ledarskap.

Ledarskapskonsulten Björn Larsson, VD för Foresight Group har varit deltagare .

-Cambridge med prins Charles som hedersordförande har gjort en nydanande insats då de med vetenskapen som grund intresserat tusentals företagsledare för en av vår tids ödesfrågor, anser han.

Avskyr modern arkitektur
Men det finns också omfattande kritik mot en prins vars öde tycks vara att leva ett liv i skuggan av drottningen som i vår firar 60 år på tronen. Prins Charles är känd för att avsky modern arkitektur och är därmed många arkitekters hatobjekt.
Och eftersom han alltid talar mot hotet mot den värdefulla åkermarken granskas hans egna projekt noga. När det nyligen blev känt att han planerar låta bygga ett shoppingscenter och villor i miljövänliga material på dyrbar jordbruksmark i Cornwall, kom kritiken omedelbart och nu pågår en namninsamling för att stoppa det.

-Den som försöker göra något bra blir alltid attackerad, suckar prins Charles när jag för kritiken på tal.

Läs hela artikeln här.

Ikea vill bygga på jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gävleborg publicerade den 23 mars följande artikel:

 

Ikea vill bygga nya lokaler i Valbo, på södra sidan om riks 80, och behöver över 70.000 kvadratmeter i byggyta. Men om detta ska genomföras måste en stor del jordbruksmark tas i anspråk. Något som miljöpartiet vänder sig emot.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

– Förutom att Ikea vill bygga ett nytt hus vill man även bygga andra lokaler som kan hyras ut. Men Miljöpartiet tycker att stadsnära jordbruksmark är viktig, säger Dan Lor´en, vice ordförande i bygg- och mijönämden.

72 000 kvadratmeter mark för byggnation plus 2 400 nya parkeringsplatser är det som planeras för i det nya detaljplanförslaget som nu ska ut på samråd.

Men är det inte viktigt med köpcentra och arbetstillfällen också?

– Jag har sett undersökningar som visar att vid varje arbetstillfälle som skapas vid köpcentra så försvinner två två i stan i stället, säger Dan Lor´en (MP).

Ikea har dock inte bestämt sig för om dom ska bygga nytt i Valbo eller inte.

Läs miljöpartiets debattartikel i frågan här.

Att förvalta ett landskap

Bloggen ”När resurser sinar” av Magnus Redin publicerade den 22 mars följande inlägg om seminariet ”Att förvalta ett landskap” i Linköping.

För två veckor sedan höll länsstyrelsen i Östergötland seminariumet att förvalta ett landskap och det sades mycket som både var klokt och intressant på seminariet men jag börjar med det som jag uppfattade mellan raderna och en text i efterhand blir en text om det jag minns. Nyhetsvärdet är ringa då dessa problem även fanns för 20 år sedan och de flesta lär finnas kvar länge än.

Länsstyrelsepersonalen sken upp när de pratade om att lösa problem och göra något som är produktivt. Det måste vara oerhört mycket roligare att stödja produktion i stället för att administrera justeringar av stödrätter på hundradelar av hektar och dessutom ger det tryggare arbetsuppgifter vilket är klokt inför kommande jobbiga tider.

Det höjdes inga ögonbryn i publiken när det talades om att åkermark är en ändlig resurs och att framförallt bördig åkermark är en hotad resurs då samhällen grundades där marken var som bördigast och försörjningen enklast. Det var inte förvånande då det var temat för seminariet och de som saknade nyfikenhet inte var där. Det som var intressantare är att det inte på något sätt var kontroversiellt med oljekulmen och fosforkulmen, forsforkulmen hade bäst referenser pga forskningen på linköpings universitet, undrar om motsvarande seminarium i Uppsala skulle nämna peak oil mer?

Mycket av föredragen och diskussionerna handlade om stadsplanering, varför är svenska tätorter ytineffektiva med färre boende och jag antar även arbetsplatser per hektar än i centraleuropeiska länder och även Danmark? Varför är de oformliga blobbar som ofta saknar en tydlig början och centrum? Konsensus verkar vara att det hör ihop med planprocesser, att det är politiskt enklare att planera för byggen där det inte finnas grannar som har negativa åsikter och att vi helt enkelt har gott om plats och markägare som vill utveckla sina fastigheter. Själv tror jag även att det kan finnas ett samband med att laga skiften dödade bykulturen och när landsbygdsbefolkningen flyttade in i städerna var de egentligen inte så intresserade av att bo tätt nära grannar, butiker och nöjen.

För kompaktare städer går det att göra enkla saker som att hålla externhandel så nära centrum som möjligt och helt enkelt kräva att det byggs minst två våningar. Själv tror jag på dåliga tider med höga bränslekostnader och då är det även ett sätt att skydda nyttan med och därmed värdet hos fastigheterna.

Det tydligaste exemplet på korttänkt planering var Landskrona logistikcentrum som byggs på ypperlig åkermark samtidigt som det finns närliggande sandmarker på några kilometers avstånd, det är bara det lilla problemet att den marken finns på andra sidan en kommungräns och då skulle det inte längre bli landskronas projekt. Sedan nämnde Anders Larsson även att det är en lite märklig investering nu när oljan sinar, hoppas de har planerat så det går att ansluta logistikcentrumet till den närliggande järnvägen. En lösning som länsstyrelser har funderat på i många är är en överordnad regional planeringsnivå vilket givetvis är politisk dynamit som inte ens behövs där kommunerna är stora.

Att bromsa kulturlandskapets förändring var en fråga som ingav mig en del uppgivenhet. I Östergötland och Sverige i allmänhet tappas de största arealerna i magra skogsbygder där åker blir skog eller helt enkelt överges och det nämndes att fäbodarna är hotade, nötdjuren blir färre i mellanbygder och samma typ av problem finns med att behålla Östergötlands eklandskap. Här skär sig olika statliga styrmedel och mål för fauna, skogsproduktion och stödsystem. Stödsystem som i sin småpetiga byråkrati gör att bönder ger upp samtidigt som bidragens kapitalisering i högre markpriser både skyddar mot exploatering och gör det svårare för unga företagare att köpa mark och utveckla verksamheter.

Vi linköpingsbor fick många kängor för att vi är ledande på att bygga på god åkermark. För mig gäller kampen den mark som ännu inte är detaljplanerad, jag vill gärna locka upp byggandet på lite högre mark där det är lite dyrare att gräva, tydligare arkeologiska lämningar och artrikedom som skyddas medan åkern är en oskyddad biologisk öken som ”bara” ger oss mat. Å andra sidan minskar byggande på hagmark och övningsområdet risken för monotona områden. Allra bäst är givetvis att bygga vidare inom staden men där är det svårt att riva och grannklagan hörs mer än grannförhoppningar om bättre lägenheter och lokaler. Det lilla jag har kunnat göra i bygg och miljönämnden är att bidra till att släppa fram villor ute i skogen och tillbyggnader i gamla övernitiskt planerade villaområden, alltid något!

Om det gick att locka till att planera klokt och investera för ett hundraårsperspektiv vore mycket vunnet.

Kampen om den goda åkermarken

ATL publicerade den 20 mars följande artikel.

Jordbruksmark försvinner i allt snabbare takt. I EU försvinner 275 hektar – dagligen. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs allt fler röster för att rädda den.

Den globala livsmedelskrisen med skenande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. Och till skillnad från många i andra länder saknar svensk jordbruksmark rättskydd. Men det vill man nu ändra på.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp, landskapsarkitektur.

Stort fokus
Anders Larsson fick nyligen pris för sitt engagemang för att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU i stort.

– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.

– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna, fortsätter Anders Larsson.

Måste ersättas
Den EU-rapport han hänvisar till som slår fast att 275 hektar jordbruksmark försvinner dagligen via exploatering i EU pekar särskilt ut den mycket produktiva europeiska jordbruksmarken.

– Varje hektar som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra platser i världen. Den skånska jordbruksmarken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt.

Där kan man nå veteskördar kring på tio, tolv ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på inte mer än knappt tre ton.

– Och i dessa regioner tävlar kommunerna om att slänga ut logistikcentraler på de bästa åkermarkerna, säger Anders Larsson.

Varningsrapport
En kommande rapport från Jordbruksverket varnar också för att det är i de mest jordbruksintensiva områdena i Halland följt av Skåne där god jordbruksmark försvinner snabbast och att takten ökat de senaste åren.

I sitt remissvar till Miljövårdsberedningen lyfter man fram vikten av att värna om åkermarken men går inte så långt som att kräva ett lagskydd.

– Vi har sagt att exploatering av jordbruksmark måste värderas ordentligt och ta hänsyn till att det är en fondresurs, att den ger avkastning i all framtid. Problemet är att man tittar alltför kortsiktigt när man exploaterar jordbruksmark, säger Martin Sjödal, chef för miljöenheten på Jordbruksverket.

Rio+20 – med hopp om framtiden

Inbjudan från HUT-Skåne till konferens i Kristianstad 9 maj.

2012 har det gått 20 år sedan Rio-konferensen 1992, som grundlade arbetet med Agenda 21 – en hållbar utveckling. Detta vill vi uppmärksamma genom att sätta ljuset på frågor som rör Agenda 21, med en konferens och två utställningar på samma tema. Under dagen kommer det finnas möjlighet att besöka utställningarna.

Välkommen till en konferens i hållbarhetens och hoppfullhetens tecken. Dagen är ett samarbete mellan Regionmuseet Kristianstad, Hållbar Utveckling Skåne och Kristianstad kommun.

Utställningarna som visas på Regionmuseet Kristianstad heter Kretshopp och Present – Makt att förändra. Kretshopp
vilar på vetenskapliga dokument framtagna av FN och EU och tar upp de tre dimensioner av samhällsutveckling som
måste samverka för att utvecklingen ska vara hållbar, den sociala, ekonomiska och ekologiska. Med andra ord samma
utgångspunkt som för Agenda 21.

I Present har ideellt engagerade ungdomar fått vara med och ta fram lösningar på 38 samhällsproblem. Forskare och
sakkunniga har sedan varit med och givit sin bild av hur lösningarna ska kunna förverkligas.

Inbjudan med program hittar du här.

Hur ska Landskrona växa utan att jordbruksmark tas i anspråk?

Helsingborgs Dagblad rapporterar den 22 mars att på torsdagen presenterades tio fantasifulla, men möjliga, framtidsscenarior, signerade studenter vid landskapsarkitektutbildningen i Alnarp.

Visionerna för framtidens Landskrona lyste upp den fullsatta filmsalen på Landskrona museum under torsdagsförmiddagen. Tredjeårsstudenterna på landskapsarkitektutbildningen i Alnarp hade fått i uppgift att ta fram förslag på hur Landskrona skulle kunna växa med 3 000 invånare utan att omkringliggande jordbruksmark behövde tas i anspråk. I går mötte de en publik bestående av stadens tjänstemän och politiker.

– Mycket imponerande. Alla förslag har delar i sig som går att arbeta vidare med. Vi tänker trycka upp dem för att ha och studera. Som tjänsteman hinner man själv inte tänka de här stora tankarna, sa kommunens stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen.

Läs hela artikeln här.