Månad: mars 2012

Nyhetsbrev från Strukturbild Skåne

Strukturbild för Skåne presenterade idag ett nyhetsbrev.Hämta nyhetsbrevet här.

Strukturbild för Skånes mål är att ge en regional helhetsbild på samhällsfrågorna i Skåne.

Skåne står inför flera utmaningar kring markanvändning och utvecklingen av den flerkärniga ortstrukturen och det finns ett behov av en ökad samsyn mellan de skånska kommunerna. Det krävs samverkan för att utveckla hållbara strukturer inom infrastruktur, bostäder, arbetsplatser, rekreation och grönstruktur. Samtliga 33 skånska kommuner deltar i arbetet.

För att Skåne ska kunna utvecklas på ett långsiktigt och hållbart sätt behövs både gemensam kunskap och gemensamma strategier.

LRF Kävlinge vill klassa åkermark som riksintresse

Skanskan.se rapporterade den 15 mars inför den skånska LRF-stämman att:

Kävlingebygdens lokalavdelning tar upp kravet att åkermark ska klassas som ett riksintresse. Styrelsen pekar på vad LRF redan gjort i ämnet, men konstaterar att det gett väldigt lite avtryck på regeringsnivå.
Men LRF Skåne har också agerat mot Länsstyrelsen och krävt att skyddet av åkermark införs om regionalt delmål i miljömålen.

Den frågan är högaktuell. På måndagen presenterade nämligen Länsstyrelsen ett förslag till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål, med 14 särskilt angelägna åtgärder.
Det handlar bland annat om åkermarken.
– Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger länsöverdirektör Göran Enander i ett pressmeddelande.

Andra ämnen som tas upp på LRF-stämman är förlust av odlingsmark vid olika typer av markintrång.

Stämman hålls i Alnarp den 21 mars.

CULTURAL PLANNING- METODEN OCH TJÖRNODLAT

I Tjörns kommun pågår arbete med en ny översiktplan. Kommunen har valt att främst arbeta med den så kallade ”cultural planning” metoden för att nå kommunens medborgare. Flera av målen i den energi- och klimatplan som antogs 2008 av samhällsbyggnadsnämnden ligger till grund för den översiktsplan som nu håller på att utarbetas, bl.a. frågor om att inte bygga på jordbruksmark och stöd för lokal mat.

Läs Landsbygdsnätverkets infoblad här.

Strid om skånsk åkermark. Bygga eller odla?

SVT Sydnytt publicerar ikväll följande text utifrån ett inslag som sändes 19.15. Den Goda Jordens ordförande Hans Andersson tillhör de intervjuade.

Hela 19.15-sändningen kan du se här. Där intervjuas även Anders Larsson, landskapsarkitekt på SLU Alnarp. Inslaget börjar 5 min in i sändningen.

http://svt.se/embededflash/2741572/play.swf

Åkermarkerna i Skåne äts upp av bebyggelse. Nu vill Länsstyrelsen sätta stopp för den exploateringen. Men det hotar utvecklingen menar tillväxtkommunerna.

Sedan 1961 har uppåt 15 procent av åkermarken fått lämna plats för bostäder och enligt en helt färsk rapport som Jordbruksverket kommer att släppa snart har exploateringstakten ökat de senaste åren.

– Det är inte rimligt, säger Elisabet Weber, länsarkitekt.

Mycket av Sveriges allra bästa åkerjord ligger längs Skånes kuster. På samma mark expanderar tätorterna.
Utvecklingen oroar både länsstyrelsen i Skåne och organisationen Den goda jorden.

– Vår generation klarar sig men jag bävar för hur det ska gå för mina barnbarn, säger Hans Andersson, ordförande i föreningen Den goda jorden.

Staffanstorp var länge en liten ort vid ett sockerbruk men har de senaste årtionderna sett enastående tillväxt. En utveckling som man gärna ser fortsätter.

-Det byggs alldeles för lite bostäder, säger Michael Sandin (M), ordförande i kommunstyrelsen i Staffanstorp.

Men länsstyrelsen drar nu i nödbromsen och kräver en nollvision för exploatering av värdefull åkermark från 2016.

-Om man bebygger mer på åkermarken här i Skåne där vi har många mindre kommuner, tätorter och vägar resulterar det i ett ökat splittrat landskap.

Tidigare har ju åkermarken varit en oändlig resurs som varit tillgänglig att bygga på. Nu behövs det en gemensam målbild för hur vi ska se bebyggelseutvecklingen i Skåne.

Michael Sandin (M) tycker inte om idén om en nollvision:
– Jag har sällan hört något så dumt. Om man hade sagt att man inte fick bo på åkermark för tjugo, trettio år sedan, skulle det vara många som inte hade bott här idag.

Intresserna står alltså mot varandra. God åkermark mot de skånska kommernas behov av att växa.
I Staffanstorp är kommunledningen öppen för att fördubbla befolkningen.

-Folk ska få välja var och hur de vill bo. Vi som politiker ska inte hindra det men i stället skapa möjligheter.

Hans Andersson på Den goda jorden tycker att utbyggnaden av infrastrukturen är viktig, så att fler kan bo utanför de mest bebyggda områdena.
-Jag tror att man kommer att tycka att det i framtiden är viktigare att bo på annan plats i Skåne och ha mat än att bo på den bästa åkermarken och att inte ha mat.

Nollvision för exploatering av åkermark i nytt åtgärdsprogram

Länsstyrelsen i Skåne län publicerar idag följande pressmeddelande

Hela remissrapporten hittar du här.

Länsstyrelsen pekar ut 14 särskilt angelägna åtgärder i förslaget till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål. Ett av förslagen är en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Programmet går nu ut på remiss. Alla skåningar har möjlighet att lämna synpunkter via Facebook.

Det föreslagna programmet innehåller prioriterade åtgärder att genomföra fram till och med 2016. Åtgärderna har delats upp i fem olika skånska utmaningar: Hållbara transporter, Hänsyn till havet, Hushållning med mark och vattenresurser, Skydd av natur- och kulturvärden och Hållbar konsumtion. Syftet är att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen i Skåne.

– Förutsättningarna för att nå våra miljömål är beroende av allt miljöarbete som pågår i länet. Det är därför viktigt att alla aktörer aktivt bidrar till genomförandet, enligt Annelie Johansson, chef för Mijöavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne län.

Åtgärdsprogrammet pekar ut 14 åtgärder som är särskilt viktiga ur ett regionalt perspektiv, däribland exploateringskompensation vid påverkan på naturen och åtgärder för att fler ska åka kollektivt.

– Länsstyrelsen vill också att kommunerna ska använda planeringen som ett verktyg för att spara på den skånska åkermarken. Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger länsöverdirektör Göran Enander.

Arbetet med att ta fram nya åtgärder har pågått sedan april 2011. I de olika arbetsgrupperna har bland annat kommuner, Region Skåne, näringsliv, olika regionala myndigheter och ideella organisationer medverkat.

Programmet och en mer utförlig beskrivning av respektive åtgärd finns på www.skanskaatgarderformiljomalen.se.

Alla som har intresse för Skånes miljömål är välkomna att komma med synpunkter på föreslagna åtgärder och övriga texter i programmet eller föreslå ytterligare åtgärder. Synpunkter på åtgärdsprogrammet ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 15 juni 2012.

Svar skickas med e-post eller brev till nedanstående adress:
Länsstyrelsen i Skåne län
Miljöavdelningen
205 15 Malmö

E-post: exp-miljo.skane@lansstyrelsen.se

Ange referens: 501-1034-11

Synpunkter kan också lämnas via Facebooksidan Skånska åtgärder för miljömålen.

Malmö står upp för åkermark

Sydsvenskan rapporterar idag att Malmö kommun säger nej till planer på en Ekoby på åkermark. De skriver bland annat:

– Just nu är vi oerhört restriktiva när det gäller bebyggelse ute på landsbygden där vi inte har väldigt god kollektivtrafik. Vi har ett politiskt beslut om att staden ska växa inåt. Bostadsbebyggelse ska hålla sig innanför Yttre ringvägen. Jordbruksmark ska inte användas till bebyggelse, säger Kerstin Åkerwall, planchef på stadsbyggnadskontoret.

Gården är avstyckad och enligt Jörgen Sjöberg går det inte att bedriva jordbruk där längre.
– Men om någon annan så småningom vill bedriva jordbruk är området bebyggt. Har det en gång byggts bostäder kan marken inte återgå till jordbruk, säger planchefen.

Läs hela artikeln här.

Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?

Naturskyddsföreningen Mat- och Jordbruksnätverket genom Eva-Lena Rådberg publicerar idag en artikel med rubriken ”Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?”.

Allt fler människor på jorden ska livnära sig på allt färre hektar produktiv åkermark. Samtidigt som befolkningen växer, håller vi på att förstöra den bästa åkermarken. Torka och erosion är stora problem i stora delar av världen, och dessutom breder städer ut sig och odlingar får ge vika. Också i Sverige bygger vi hus, vägar, köpcentra och industrier på den bästa åkerjorden utan tanke på framtiden.

Läs hela artikeln här.

Texten som pdf: Åkermarken är hotad

Vill värna om jordbruksmarken

ATL rapporterade igår:

Samhället har ett ansvar att hushålla med jordbruksmark i planeringen, skriver länsstyrelsen i Östergötland och ämnet ska dryftas på ett seminarium.

Ansvaret att hushålla med jordbruksmark regleras i miljöbalken, men frågan har enligt länsstyrelsen kommit i skymundan de senaste decennierna.

Det krävs en ökad förståelse för ett långsiktigt bevarande av jordbruksmarken för att klara utmaningar om miljö och global livsmedelsförsörjning.

Därför är det av största vikt att kommuner och planeringsansvariga tar ställning till frågan om hushållning med jordbruksmark, skriver myndigheten på sin hemsida.

Seminariet anordnas torsdagen den 8:e mars och medverkar gör forskare, organisationer och myndighetsföreträdare.

Landskapsarkitekt prisad som åkerförsvarare

Sydsvenskan uppmärksammar vår prisutdelning vid årsmötet i söndags.

Anders Larsson – landskapsarkitekt och prefekt vid Sverige lantburksuniversitet i Alnarp – prisas för sitt försvar av åkermarken och sina krav på kreativt stadsbyggande. – Grundproblemet är det kommunala planmonopolet, slår han fast.
LOMMA. Anders Larsson anser att lokala intressen i alltför stor utsträckning styr den svenska planeringsprocessen.

– Fö r lokala politiker och tjänstemän är det ofta bekvämare att bygga på obebyggd mark än att förtäta redan befintliga stads- och bymiljöer, Då slipper de konflikter.

– Tyvärr drabbar detta åkermark och natur. Planeringsmässigt borde därför åkermark bli ett riksintresse, säger Anders Larsson.

Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för med 5 000 kr plus ett diplom i helgen.

– De senaste 20 åren har globalt lika mycket åkermark som hela USA:s odlingsbara areal försvunnit: mestadels på grund av torka och ändrat klimat men i Sverige huvudsakligen på grund av asfaltering och bebyggelse.

– Så kan det i nte fortsätta. Marken behövs för att producera mat, säger Anders Larsson.

Han tycker det finns mycket att lära av länder som Tyskland, Holland och Danmark när det gäller såväl landskaps- som stadsplanering.

– Det är dumt att man i Sverige tillämpar samma plansystem i Lapplands glesbygd som i Skånes folktäta jordbruksbygd. Det borde anpassas till regionala förutsättningar.