Etikett: Uppsatser

Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark.

Malin Karlsson, student vid Blekinge Tekniska Högskola, Fysisk Planering har skrivit en kandidatuppsats ”Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark. En fallstudie av Tomelilla i Skåne”.

Sammanfattning:
Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö.

Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka.

Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys.

Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid
bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling.

Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs.

Exploatering av jordbruksmark- En fråga om värdering och hållbarhet

Vid Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, Samhällsplanerarprogrammet har Åsa Tjusberg skrivit ett examensarbete med titeln ”Exploatering av jordbruksmark. En fråga om värdering och hållbarhet.

Titeln, Exploatering av jordbruksmark – En fråga om värdering och hållbarhet, sammanfattar stoffet väl. Syftet är att genom en fallstudie belysa problematiken beträffande exploatering av jordbruksmark. Allomfattande diskussionen berör bland annat värderingar, lagen samt hållbarhet och övergripande teorier om hållbarhet appliceras.

En fallstudie över Stockholms län presenteras där kommunerna Täby, Upplands Väsby och Södertälje undersöks närmare. Fallstudiens frågeställningar berör en tillbakablick, hur kommunen beaktar jordbruksmarken och vilka värden som tillskrivs. Metoder vilka används är GIS, textanalys av plandokument och intervjuer med planerare.

Tjänstepersoner från Länsstyrelsen har ävenledes intervjuats i syfte att beskriva sin syn på exploatering av jordbruksmark. Kommunerna beaktar jordbruksmarken på skilda sätt till följd av differentierande kontext. Överlag saknas emellertid ett holistiskt synsätt över jordbruksmarken som resurs.

Läs examensarbetet här

HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK

Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.

Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.

Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.

Import- och exportförhållanden lär ändras radikalt. Folk kan tvingas bli klimatflyktingar. Det måste finnas utrymme för omvandlingar. Därför kan vi inte låta bebyggelsen sprida ut sig mer än nödvändigt även om vi idag bor i ett land med till synes gott om plats. Därför behöver diskussionen kring den problematik kopplad till hållbarhet i samhällsplaneringen som detta arbete berör föras vidare, så att förändringar kan ske.

Urban Kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap

På Landskapsobservatorium har Jonna Milton och Lisa Björk, landskapsarkitektstudenter vid SLU Alnarp skrivit artikeln ”Urban Kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap”.

Att vara mån om det landskap som är grunden för liv har genom historien varit en självklarhet. Dagens samhälle har medfört att bandet mellan människa och produktionslandskap har försvagats. Förr var i princip alla involverade i matens framställning på ett eller annat sätt, idag vilar jordbrukets produktion på enbart ett fåtal procent av Sveriges befolkning. Denna utveckling har för den sakens skull inte gjort gemene man mindre beroende av jordbrukslandskapets förmåga att frambringa mat. Vi står inför en framtid full av utmaningar. Temperaturförändringar, minskad tillgång på naturresurser och en ständigt växande befolkning ställer hårda krav på jordbrukets förmåga att försörja jordens invånare. Vi är övertygade om att vi inför en sådan framtid måste återupprätta banden med jordbrukslandskapet.

Enligt nationalencyklopedin innefattar begreppet Landskap vår fysiska omgivning i vid bemärkelse (NE, 2012). Observatorium beskrivs som en anläggning för astronomiska observationer (NE, 2012). Skulle man då kunna säga att landskapsobservatorium står för synen på landskap sett från rymden? Alltså en globalt omfattande syn? Kanske, i alla fall just det här fallet. Det är nämligen just den landskapssynen som vi, Jonna Milton och Lisa Björk, arbetar med i vårt examensarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Vår uppsats behandlar människors syn på en särskild del av hennes fysiska omgivning som hon är högst beroende av samt som är av stor global betydelse: jordbrukslandskapet. Eller vänta, är jordbrukslandskapet verkligen en del av samtidens människors fysiska omgivning?

Med den här artikeln vill vi, liksom med vår uppsats, ge er en inblick i vad vi tycker är en viktig fråga för mänsklig överlevnad. I uppsatsen undersöks relationen mellan människa och jordbrukslandskap i en Skånsk kontext, men ur en aspekt som ser jordbrukslandskapet som en viktig nationell liksom global resurs.

Den andra februari 2012 anlände två förväntansfulla landskapsarkitektstudenter till ett land vars invånare har en alldeles särskild relation till sitt jordbrukslandskap. Precis som snötäcket den dagen dolde ett landskap med en mångårig historia av manipulation av människan, låg det speciella förhållande Holländare har till sitt landskap till en början dolt. I takt med att snön smälte, visade sig ett landskap och en inställning som vid första anblick upplevdes som främmande. Landets begränsade tillgång på mark har bidragit till att Holländarna tidigt lärde sig att manipulera lanskapet för att utnyttja det till fullo. Landets yta är långt ifrån tillräcklig för att föda alla invånare, vilket har gjort Holländarna till framgångsrika handelsmän. Hollands livsmedelsförsörjning har sedan länge tryggats av import, vilket har skapat en alldeles speciell relation mellan befolkningen och landets jordbrukslandskap. En avsaknad av eller en svag relation till jordbrukslandskapet och en övertro på människans makt över naturen präglar Holländarnas synsätt. Vi upptäckte snart att denna inställning inte på något sätt är unikt för Holland, en svag relation till jordbrukslandskapet genomsyrar även vårt Svenska samhälle.

Vi lever i en tid, och i en del av världen, där tillgången på mat har blivit en självklarhet, något vi tar för givet. Hälften av det livsmedel som konsumeras i Sverige idag importeras från fjärran länder. Vårt lokala jordbrukslandskap försvinner med rasande fart till förmån för nya stadsdelar, vägar eller gigantiska köpcentrum. Varje år slukar våra städer stora portioner utav jordbruksmarken, och reducerar därmed markens möjlighet att i framtiden förse befolkningen med livsmedel. Ett fenomen som vi har valt att kalla: Urban kannibalism. Genom att slösaktigt konsumera vårt jordbrukslandskap, konsumerar vi i förlängningen oss själva.

Hur hamnade vi egentligen här? Hus, gator, torg och asfältfält skymmer (in)sikten mellan människan och det landskap som föder oss. Samma tendenser är även märkbart i vår skolmiljö där antalet sökanden inom SLU blir allt färre gällande utbildningar som direkt rör jordbruket och livsmedelsproduktionen. För oss är detta förbryllande. Vi behöver alla äta, och därmed är alla beroende av jordbrukslandskapet. Ändå tyder mycket på en utveckling där människan håller på att göra sig mentalt oberoende av den jord som föder oss. Hur ser egentligen dagens människa på livsmedelsproduktionen och vårt jordbrukslandskap och varför?

I vår strävan i att försöka förstå relationen mellan människa och jordbrukslandskap har vi blickat både tillbaka i historien och studerat dagens förhållanden. Som studieobjekt har vi valt att granska relationen människa-produktionslandskap i Eslövs kommun i Skåne. För att finna svar på ovissheten har vi bland annat gjort en enkät-studie där 100, slumpvis utvalda, Eslövsbor har fått frågan: -Vad händer på Eslövs åkrar just nu? Trots ett antal svarsalternativ på möjliga jordbruksaktiviteter, löd svaret allt som oftast: ”Jag vet inte”. Generellt kan sägas att enkätens svar sällan skildrar en medveten koppling mellan jordbrukslandskapet och mat; jordbruksmarken nämns ofta i samband med rekreation men sällan i samband med matinköp. Enkäten visar ett tydligt samband mellan okunskap om jordbrukets produktion och de som inte har jordbrukslandskapet i sin fysiska omgivning. Trots att alla människor på jorden är beroende av mat och således också jordbrukslandskapet, är kopplingen mellan dem som bor i städer och den bördiga myllan generellt svag.

För samtidens människor börjar maten i köket eller i mataffären, inte på åkern. Genom historien har det sett annorlunda ut. I begynnelsen förflyttade sig samlare och jägare i landskapet utefter var i landskapet maten fanns. Människan levde då i symbios med naturens förutsättningar. Med tiden växte ett nytt förhållningssätt fram: människan lärde sig att kontrollera landskapet för att frambringa mer föda. Följderna blev en ökad tillgång på mat och en ökad befolkningstillväxt. Med tiden uppstod byar i anslutning till jordbruket där huvuddelen av invånarna var involverade i brukandet av jorden och således framställningen av mat och råvaror.

I vårt examensarbete har vi undersökt jordbrukslandskapet och i synnerhet människans relation till detta. Inom ramarna för vårt arbete vill vi även uppmärksamma och inspirera till ett förändrat förhållande till vårt produktiva landskap. Vi tror att en känslomässig relation till det landskap som föder oss kan skapa en större vördnad och respekt inför dess livsnödvändiga funktion som livsmedelsförsörjare. Genom att undervisa, skapa en förståelse för jordbrukslandskapets värden, och ge förslag till möjliga åtgärder vill vi bidra till en stärk relation mellan människa och jordbrukslandskapet.

Medan snön nu åter faller över landskapet och förenar både stad och land i vitt, arbetar vi för fullt för att färdigställa vårt examensarbete. I februari beräknar vi ta plats framför examinatorerna för att förmedla våra upptäckter och idéer om relationen mellan människa och jordbrukslandskapet. Titta gärna in på vår blogg http://www.urbankannibalism.blogg.se för att följa våra framsteg.

Vi hoppas att vi genom den här artikeln har delat med oss av det engagemang vi känner. Kanske kan det fungera som en påminnelse av en av grundstenarna för mänsklig överlevnad: jordbrukslandskapet. Med detta budskap vill vi önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt 2013. Ett nytt år med nya möjligheter!

Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning

Malin Hading skrev 2011 en magister-uppsats vid Blekinge Tekniska Högskola/DSN med titeln ”Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning”.

SAMMANFATTNING: Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt.

Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse. Hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till markanvändningen av jordbruksmark vid städers expansion är en mycket viktig, men samtidigt väldigt svår fråga och det tycks inte finnas något enkelt svar.

Det jag vill göra i detta arbete är att belysa den problematik som råder och likaså undersöka på vilka sätt det genom fysisk planering går att arbeta på när städer expanderar. Många nya bostadsområden behöver byggas för att kunna tillgodose människornas behov och önskemål, samtidigt riskerar mycket värdefull jordbruksmark att tas i anspråk till denna expansion.

Det som behövs är ett hållbart stadsbyggande, som på ett bra sätt förhåller sig och värnar om den värdefulla jordbruksmarken. De stadsutbyggnadsalternativ som beskrivs och diskuteras i arbetet är förtätning och utglesning och dess för- och nackdelar sett i relation till varandra.

Examensarbetet är indelat i fyra delar. Den första delen består av en inledning och bakgrund till ämnet med syfte, frågeställningar och metod för arbetet.

Del två fungerar som teoretisk introduktion till ämnet, som tar upp fakta och information gällande markanvändning och jordbruksmark. Denna del tar upp riktlinjer och direktiv som på olika sätt är aktuella för ämnet samt behandlar de förhållningssätt som tas upp i svensk planlagstiftning och ligger till grund för vår markanvändning. En diskussion förs kring förtätning och utglesning och de intressekonflikter som är relevanta för framtida stadsutbyggnad.

I del tre görs en fallstudie i Lomma kommun där jag närmare undersöker hur kommunen arbetar med dessa frågor och den problematik som råder i ämnet.

I den fjärde delen presenteras ett planförslag till förtätning av ett befintligt bostadsområde i Lomma. Min förhoppning är att förslaget skall visa ett positivt sätt att förtäta redan befintliga bostadsområden, samtidigt som grönområden och omkringliggande jordbruksmark ej tas i anspråk. Förhoppningen med detta examensarbete är att skapa en diskussion kring framtida markanvändning och hur vi på bästa sätt bör förhålla oss till den värdefulla jordbruksmarken.

Här kan du hämta uppsatsen i fulltext.

Med brödfödan som drivkraft

-En studie om förutsättningarna att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv-

Jacob Nordangård, Linköpings Universitet, har skrivit en uppsats med ovanstående rubrik.

Den goda jorden arbetar med att förmedla globala kunskaper, förståelsen efter att ha tagit till sig dessa kunskaper blir otvetydigt att all åkermark kommer att behövas i framtiden och den kommer dessutom inte att räcka till.

Denna uppsats borde framförallt alla beslutsfattare och politiker studera. Den ger insikter!