Vi måste börja värna jordbrukslandskapet
Ur Skånska Dagbladet den 15 november
Så ska den goda jorden skyddas
I Skanskans bilaga På Landet den 14 november ägnas fyra sidor åt åkermarken.
Förtäta eller bygga på jordbruksmark
Anders Almér skriver på sin blogg ”Urbant Lokalt” inlägget ”Förtäta eller bygga på jordbruksmark” den 5 november.
I Sydsvenskan har representanter för Länsstyrelsen uttalat sig för att byggandet på värdefull jordbruksmark i sydsvästra Skåne måste upphöra. Man talar om en nollvision. I stället bör vi förtäta och då helst intill spårbunden trafik. Ett antal kommunalråd i berörda kommuner har i en annan artikel protesterat och menar att man visserligen förtätar men ändå måste kunna få bygga på jordbruksmark då många efterfrågar boende i villa/radhus med trädgård.
Vad konsumenter efterfrågar beror till stor del på vilka alternativ som bjuds. Finns det bara villor/radhus utspridda i gles bebyggelse eller lägenheter i punkthus i lika utspridda former så vägleds man lätt att tro att det är vad marknaden efterfrågar. Inte att det är vad byggföretagen anser är lönsammast att bygga.
I andra länder har man kunnat konstatera att unga familjer idag vill ha vad man kan kalla ett urbant boende även i förorten. Med det menas lägenheter eller radhus i en mycket tätare bebyggelse än vad vi är vana vid. Sådan bebyggelse skapar också möjlighet för viss service som butiker och kaféer. Möjligheten att som i den större staden spontant kunna träffas och […]
Vi lever inte i en ideal värld
På bloggen ”Sanne skriver” kommenteras debattartikeln i Sydsvenskan den 1 november i blogginlägget ”Vi lever inte i en ideal värld” skrivet den 1 november.
Idag i Sydsvenskan är ett antal skånska kommunpolitiker upprörda över att Länsstyrelsen Skånes nollvision för byggande på åkermark (dagens debattartikel är en replik på en debattartikel från Länsstyrelsen förra veckan).
Det finns mycket jag skulle kunna kommentera i dagens debattartikel. Men här tänker jag ändå sikta in mig på slutklämmen, för den fångar ganska tydligt var problemet ligger:
Länsstyrelsen anser att i en ideal värld ska alla bo i stan, bredvid tågstationen eller busshållplatsen. Det är i detta vår största meningsskillnad ligger.
Vi menar att i en ideal värld finns det plats för allas önskemål om det goda boendet. Och hur det goda boendet ser ut ska människor själva kunna välja – utan statlig inblandning.
För grejen är just den här: Vi lever inte i en ideal värld. Den värld vi lever i har begränsningar. Åkermarken är en sådan begränsning: det finns faktiskt bara en viss mängd odlingsbar åkermark, och den måste vi hushålla med. Redan som det är nu har Jorden större befolkning än vad resurserna räcker till (i alla fall om man lever som vi i västvärlden). Vi […]
Vi måste få bygga på åkrarna
Sydsvenskan publicerade den 1 november en debattartikel ”Vi måste få bygga på åkrarna” skriven av kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.
Nollvision kan vara en bra strategi när det gäller antalet dödsfall i trafiken eller kanske kring bekämpning av kriminalitet. Men när det gäller så positiva skeenden som att människor söker sig till vår region för att de vill leva och verka här, blir det besynnerligt att tala om nollvision.
Det skriver kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.
På Aktuella frågor den 25 oktober kunde vi läsa om hur länsstyrelsens samhällsbyggnadschef Peter Cavala och länsarkitekt Elisabeth Weber resonerar kring Skånes åkrar.
De är rädda för att det ska byggas bostäder på mark som kan användas för odling och att det i sin tur leder till en utglesad bebyggelse, det vill säga bostäder som inte är lägenheter, mitt i städerna. De tror också att det kan leda till att människor kör bil, något de ogillar skarpt.
Enligt Peter Cavala och Elisabeth Weber bör bostadsbebyggelse enbart ske genom så kallad förtätning inne i städerna. De använder begreppet nollvision och oroas över att vi som styr kommunerna inte har tillräcklig kompetens för att planera för den förväntade befolkningstillväxten.
Peter Cavala och Elisabeth […]
Nej till utbyggnad av Väggarp
På Eslövs kommuns hemsida publicerade den 1 november följande meddelande:
Lunds stifts prästlönetillgångar, som äger marken väster om Väggarp, säger nej till en utbyggnad på området.
I översiktsplanen för Eslövs kommun ingår en utbyggnad av Väggarp med ett mindre område mot sydost och ett större område mot väster.
Kommunstyrelsens arbetsutskott tog i början av sommaren beslut om att förutsättningarna för en utbyggnad med bostäder väster om Väggarp skulle utredas.
Anledningen var att markägaren förde diskussioner med ett exploateringsbolag om framtida bebyggelse på prästlönefastigheten.
I det program som tagits fram redovisas en utbyggnad med 60-80 enbostadshus. Boende i Väggarp är kritiska till en sådan satsning.
Planprogrammet har redovisats för egendomsnämnden i Lunds stift. Mot bakgrund av synpunkter från närboende och arrendatorn har nämnden beslutat att inte gå vidare med planerna.
Lunds stifts prästlönetillgångar avser inte att upplåta det aktuella området för bostadsändamål, förklarar stiftet i ett yttrande.
Stiftet yrkar att Eslövs kommun ska besluta att inte gå vidare med detaljplaneringen av området. Stiftet motsätter sig en planering av området för bostäder.
Skånsk åkermark väcker debatt
I ATL den 1 november publicerades artikeln ”Skånsk åkermark väcker debatt”.
Bygga på åkermark – eller skydda den? Det är frågan och debatten är i gång efter ett uttalande från länsstyrelsen i Skåne.
Länsstyrelsen skrev häromveckan ett debattinlägg i Sydsvenskan där man poängterade vikten av att bevara den goda åkermark som finns i länet.
Uttalandet har fått flera att reagera. Arkitekten och samhällsplaneraren Peter Krabbe menar att länsstyrelsens ensidiga synsätt kring bebyggelse på åkermark riskerar att fördjupa lågkonjunkturen.
Han menar att om bostadsbyggandet stoppas ökar arbetslösheten. Dessutom har alla kommuner inte tillgång till nedlagda industritomter – och att förtäta befintliga områden är tidskrävande, skriver Peter Krabbe.
Inte fungerar
Sex kommunordförande i Staffanstorp, Kävlinge, Vellinge, Trelleborg, Lomma och Svedala har också gett sig in i debatten. De anser att länsstyrelsens strategi om en nollvision för bebyggelse på åkermark inte fungerar när det handlar om att leva och verka i länet.
Vi jobbar både med förtätning och med att planera nya bostadsområden på mark som i dag används till annat, enligt de sex företrädarna.
Rättigheter
De skriver vidare att de i vissa fall måste planera för byggnader på delar av jordbruksmarken. En rätt de har enligt det kommunala planmonopolet, även om de ”självklart” är restriktiva med markanvändningen.
Projektet Stad och Land – Hand i Hand
Den Goda Jordens regionavdelning Skåne har av Leader MittSkåne beviljats 471 000 kronor för att genomföra projektet Stad och Land – Hand i Hand. I projektgruppen representeras föreningen av Hans Andersson och Torsten Winther. Som projektkonsulter kommer Maria Bohr Frank, Remarlöv och Anne Laxmar, Bjärred att fungera. Arbetet har påbörjats under hösten och kommer att fortgå fram till och med juni 2014.
Projektet Stad och Land – Hand i Hand ska arbeta för att skapa samarbete mellan landsbygdens aktörer och städerna i MittSkåne. Vi vill bygga broar för att underlätta exempelvis för odlarna på landsbygden att nå konsumenterna i städerna med sina grödor. Brobyggandet gör vi genom att föra samman människorna i exempelvis dialogmöten och kunskapsseminarium. Även träffar för företagare på landsbygden planeras.
Vi vill arbeta långsiktigt genom att fokusera på morgondagens landsbygdsbor, konsumenter och beslutsfattare – nämligen dagens skolungdomar. Detta gör vi genom att kommunicera med ungdomarna (främst niondeklassare) om den goda jorden och hur jordbruket fungerar och vilken vikt jorden har för människan. Vi vill också ta med ungdomarna ut på studiebesök på ett lantbruk.
Anne Laxmar –jobbar med kontakten med skolor och ungdomar mm.
anne(at)laxmar.se tel 0733-147808
Maria Bohr Frank –jobbar med kontakten med företagare mm.
maria.bohr.frank(at)remmarlov.se tel 070-2985290
Skånska åtgärder för miljömålen – Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012–2016
Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till.
Skånska åtgärder för miljömålen syftar till att ange prioriterade åtgärder, som kan genomföras av skånska aktörer fram till och med år 2016, för att förbättra miljötillståndet i Skåne och skapa förutsättningar för att nå den kvalitet som uttrycks i miljökvalitetsmålen.
Delen ”Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser” hittar du här.
Nollvision med mjuka kanter
Skanskan publicerade den 27 oktober artikeln ”Nollvision med mjuka kanter”.
Nollvision, men utan vass egg. Länsstyrelsens omdiskuterade åtgärdsförslag med nolltolerans för exploatering av åkermark blev i slutändan mer mångordigt, och mjukare.
Det handlar om de regionala miljömålen för de kommande åren och förslagen om hur de faktiskt ska uppnås.
Ett av förslagen väckte kraftig debatt när det lanserades i våras. Länsstyrelsen föreslog en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Sex sydvästskånska kommuner attackerade Länsstyrelsen och menade att de ägande sig åt Sörgårdsromantik och framhöll att det finns ett stort markbehov för fortsatt bostadsutbyggnad.
I veckan presenterade Länsstyrelsen de slutgiltiga formuleringarna, och länsarkitekt Elisabeth Weber framhåller att de står fast vid nollvisionen.
– Jag menar att den ska tillämpas i den takt som kommunerna aktualiserar sina översiktsplaner.
Länsstyrelsen landar i en mjukare formulering i synen på nollvisionen:
”På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområden genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas.”
Elisabet Weber efterlyser samverkan öer kommungränserna i exploateringsfrågor, och där skulle Länsstyrelsen kunna agera skarpare eftersom man har juridisk möjlighet att ingripa mot detaljplaner.
– Vi kan gå in och kräva mera samverkan över kommungränserna i detaljplanerna, […]