Etikett: Översiktsplaner

Burlövs plan ifrågasatt

Sydsvenska Dagbladet publicerade den 24 februari artikeln ”Burlövs plan ifrågasatt”.

De skriver:
Flera skånska kommuner vill bygga på jordbruksmark. I Burlöv är Kronetorpsområdet norr om Arlöv aktuellt. Här tänker man sig en ny och attraktiv stadsdel.
Det tycker Länsstyrelsen är en mindre bra idé. Odlingsmarken behövs i framtiden för landets och världens livsmedelsförsörjning.
– Nollvisionen är inget idiotstopp. Men kommunerna måste övertyga oss om att undantag är motiverade, sade landshövding Margareta Pålsson nyligen.
Burlövs kommun tycker att nya bostäder håller som motivering. Länsstyrelsen ser hellre att man bygger nytt och på höjden inom befintlig bebyggelse.

MP i Alingsås vill värna matjorden

I Alingsås Tidning den 25 februari publicerades artikeln ”MP vill värna matjorden”.

De skriver bland annat:
Enligt Janine Alm Ericson, gruppledare för Miljöpartiet i Alingsås, är det viktigt att man tar ett helhetsgrepp på de byggplaner som finns inom kommunen. Miljöpartiet anser att kommunen bör vara mer försiktig i sitt byggande, och bevara den jordbruksmark som finns.

Jordbruksmarken i Torvalla by hotad

I Östersunds-Posten den 26 februari publiceras debattartikel ”Jordbruksmarken i Torvalla by hotad” skriven av Hans Månsson.

Han skriver bland annat:
Där har nämligen plankonstruktörerna med sitt röda färgläggningsverktyg ändrat statusen på hela Torvalla by, inklusive jordbruksmark, så att det inkorporerats i en framtida utvidgad stad.

På dessa jordar, länets bästa åkermark i gynnsamt söderläge, har det odlats sedan vikinga­tiden. Och alltsedan den stora markstriden på 1970-talet har jordbruket skyddats i kommunens översiktsplaner.

Men nu föreslås området hamna i en kategori där bostäder prioriteras högre än jordbruksmark. Det är så utmanande och så otidsenligt att man häpnar. Hur kan något dylikt ens komma på pränt i en stad som Östersund, med dess ambitioner vad gäller miljö, långsiktig hållbarhet och lokal matproduktion?

Den Goda Jorden instämmer till fullo. Tyvärr har kommuner och företag svårt att följa de vackra ord som de skriver i miljöpolicyer och liknade dokument.

Nu planeras för framtiden

I Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson ledaren ”Nu planeras för framtiden” den 3 januari

Förslaget till översiktsplan för Falkenbergs kommun pekar ut områden för utveckling men också var byggande ska begränsas. Ännu ett par dagar finns chansen att påverka förslaget.

Som en kommun på ”Sverige framsida” har Falkenberg under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Visserligen lägre tillväxt än Halland som helhet men ändå folkökning nästan varje år.

Nu vill kommunledningen planera för en befolkningstillväxt som är dubbelt så stor de kommande åren som den varit historiskt. Frågan är om det är så klokt. Visst ska Falkenberg välkomna dem som vill flytta till kommunen, men en alltför snabb inflyttning kostar mer än det ger och med de motstridiga intressen som finns redovisade i förslaget till översiktsplan, till exempel mellan byggande och bevarade naturvärden eller värdefull åkermark, finns det anledning att planera med viss försiktighet.

Falkenbergs stad har drygt 20 000 invånare, vilket är ganska exakt hälften av kommunens invånarantal. Det finns ytterligare 17 tätorter (mer än 200 invånare) och 18 mindre samhällen i kommunen. Under senare år har nästan hela befolkningstillväxten skett i staden, varför det är viktigt att i planen öppna för bostadsbyggande också i mindre orter och på landsbygden, så de som är intresserade av ett sådant boende får chansen.

Det markeras också i planförslaget. Planeringen ska bygga på ”stråk och noder” med närhet till kollektivtrafik för att svara mot målet en hållbar framtid. Det är nog rätt tänkt men får inte utesluta byggande på rena landsbygden eller i småorter utanför stråken..

Att kustlandskapet ska undantas från bebyggelse utanför de redan befintliga tätorterna är riktigt. Även om önskemålen är många om kustnära byggande är allmänintresset av att bevara det unika landskapet intakt och att kusten ska vara tillgänglig för alla viktigare.

En tydlig inriktning för att minska transportbehoven är att förtäta i den befintliga bebyggelsen. Det är viktigt att de större och mindre grönområden som finns inte får ”stryka på foten” i den planeringen. Det behövs gröna ytor, även små sådana, för att trivseln ska vara hög.

Än viktigare är att värdefull åkermark skyddas. Under många år har sådan mark tagits i anspråk för bebyggelse av olika slag – bostäder, industrier, vägar och järnvägar – utan större hänsyn. Det är hög tid att sätta stopp för det. I planförslaget är skyddet av åkermarken för svagt och behöver stärkas, så det blir otvetydigt att den bästa åkermarken inte får bebyggas.

Svårare att bygga på åkrarna med ny vision

Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln ”Svårare att bygga på åkrarna med ny vision”.

Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.

En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.

Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om ”nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.

I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att ”på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att ”det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.

Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och en del formuleringar mildrades efter remissrundan. Tidigare stod det till exempel att ”all bostadsutbyggnad i Skåne bör i stället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.

Förtätning som sparar åkermark är också ett av de bärande inslagen i den stora översiktsplanen för Helsingborg från 2010. En annan huvudstrategi är att bygga ut kommunen på stationsorterna och andra platser med god kollektivtrafik för att minska biltrafiken.

Men i översiktsplanen slås även fast att det ibland ändå kan bli aktuellt att utnyttja högklassig åkermark. Östra Ramlösa är ett sådant område som vållat debatt och politisk splittring.
– Vi är också restriktiva och vill hushålla med den goda åkermarken. Merparten av utbyggnaden av Helsingborg sker redan genom förtätning och i kollektivtrafiknära lägen. Men man kan aldrig säga aldrig och talet om nollvision är förvånande när det samtidigt är brist på bostäder i stora delar av Skåne, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M).

Han har tidigare pekat på att kommunen måste kunna erbjuda byggbar mark av olika slag. Och den borgerliga treklövern och tidigare femklövern har till exempel arbetat för att öka tillgången på fribyggartomter vilket i många fall innebär att åkermark försvinner.
– Jag utgår från att länsstyrelsen även i fortsättningen har en balanserad syn på de här frågorna. Om vi har bra argument för att göra undantag tror jag att de kommer att förstå det, tillägger Magnus Jälminger.

Även nämndens vice ordförande Bengt Larsen (S) anser att undantag måste kunna ske men har en mer återhållsam syn.
– Jag har full förståelse för länsstyrelsens resonemang. Men om byarna ska kunna utvecklas går det inte att undvika att ibland bygga på åkermark. Däremot ska vi inte skapa nya byar som i Östra Ramlösa och på Vasatorp. Vi måste vara trovärdiga, säger han.

Elisabet Weber understryker att länsstyrelsen kommer att bedöma ärendena från fall till fall. Hon framhåller också att Helsingborg redan kommit långt när det gäller tankarna på förtätning.
– Konkurrensen om marken är stark i Skåne. Samtidigt finns stora möjligheter till förtätning i de befintliga tätorterna, säger hon och fortsätter:
– Inom en radie på en kilometer från stationerna kan så mycket bostäder byggas att Skånes befolkning kan fördubblas. Människor tycker också om att bo i stan och framför allt fler hyresrätter efterfrågas. Alla kommuner borde fundera över fördelningen mellan olika slags bostäder. Kanske finns det redan tillräckligt med villor.

Allerum: 300 bostäder
Länsstyrelsen har starkt kritiserat det övergripande utbyggnadsförslaget för Allerum-Hjälmshult. Man befarar att den riksintressanta miljön i kyrkbyn delvis kan skadas påtagligt och vänder sig också mot att åkermark skulle bebyggas.
Cirka 300 bostäder skissas under en 20-årsperiod. Även många boende och byföreningen anser att det är för mycket.
Tjänstemännen ville ändå föra förslaget vidare utan större ändringar. Men ärendet togs aldrig upp som tänkt i stadsbyggnadsnämnden i augusti. Planen ska även klubbas av fullmäktige.

Enligt stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M) pågår en politisk diskussion om hur man ska gå vidare. Men någon tidsplan uppges ännu inte finnas för detta.

Rydebäck: Drygt 100 bostäder
Rydebäck har växt kraftigt både vid stationen och på åkermark längre söderut. Samtidigt har olika utbyggnader försenats, bland annat på grund av att planerna överklagats.

Ett sådant projekt som föreslås i öster gäller drygt 100 bostäder i form av småhus men också i tre femvåningshus på mark ägd av Myresjöhus respektive kommunen. Ett annat gäller ett nybygge för montessoriskolan alternativt 10-20 bostäder på parkmark mellan Ytterövägen och Alnögatan.

Den första planen ligger hos mark- och miljödomstolen medan den andra ännu inte passerat länsstyrelsen. I det senare fallet krävs också en dispens från länsstyrelsen eftersom den fridlysta större vattensalamandern påträffats i området.

Domsten: 24 villor
Redan för fyra år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att en ny detaljplan skulle göras så att Domsten kan växa mer. Ett något krympt förslag med 24 bostäder var på väg upp i stadsbyggnadsnämnden i oktober 2012 för beslut om att starta planarbetet. Men ärendet utgick eftersom markfrågorna ännu inte klarats ut helt för Skanskas del.

Företaget som för några år sedan uppförde 16 exklusiva så kallade Uniqhus i byn vill bygga lika många till. Dessutom föreslås åtta kommunala fribyggartomter på en del av grönområdet intill Gnetarödsvägen där tennisbanorna samtidigt kan bevaras.

Domsten ligger i ett riksintressant område. Och när en utbyggnad skulle göras förra gången bantades förslaget efter invändningar från länsstyrelsen.

Gantofta: 50 småhus
Den första utbyggnadsetappen med cirka 50 småhus i Gantofta har delvis justerats sedan länsstyrelsen i somras hotade att ingripa. Bebyggelsen som är tänkt att ta form på privatägd mark har dragits in i den östra delen närmast den riksintressanta Råådalen och några tomter utgått.

Samtidigt har en fördjupad dagvattenutredning gjorts och diskussioner påbörjats med ägarna till en lantbruksfastighet. Ledningar måste dras över deras mark och de har tidigare ifrågasatt förslaget.

Tanken är att planen ska tas upp i stadsbyggnadsnämnden för remiss och utställning i januari eller februari. Kanske kan den sedan gå i mål före sommaren. Enligt den övergripande plan för Gantofta som godkändes 2010 ska en successiv utbyggnad med cirka 250 bostäder göras till 2024.

Vasatorp: 100 småhus
Johan Hansen på Vasatorps gård hoppas att en ny by med cirka 100 småhus kan byggas på ömse sidor om allén fram till Vasatorps golfbana. Förslaget följer inte kommunens stora översiktsplan. Men den borgerliga treklövern och Sverigedemokraterna har ställt sig positiva. Tjänstemännen på stadsbyggnadsförvaltningen och Socialdemokraterna är däremot negativa.

Trots att det av allt att döma finns politisk majoritet för att starta planarbetet drogs ärendet ut från stadsbyggnadsnämndens dagordning i november. Enligt ordföranden Magnus Jälminger (M) behöver det kompletteras och han hoppas att det kan tas upp igen så snart som möjligt under 2013.
Avsikten är att ett 40-tal av bostäderna ska bli hyresrätter och att resten ska utgöras av villor som de blivande ägarna bygger i egen regi.

Påarp: 100 bostäder
Det har länge funnits idéer om bostäder på Landsbergs plantskola. Numera äger kommunen större delen av området och ett privat företag resten. Totalt ett 100-tal bostäder väntas kunna bli verklighet och avsikten är att det ska bli samråd om den nya planen i vår. Tankar finns på att en del av husen ska bli lite högre, kanske fyra våningar, om det går för bullret från järnvägen.

2007 godkändes en övergripande plan för cirka 200 nya bostäder i Påarp. 24 villatomter har sedan anlagts och bebyggts söder om järnvägen. 19 till blir tillgängliga 2013 och en detaljplan för ytterligare cirka 40 väntas bli klar 2015.

Kattarp: 150 bostäder
2010 fastställdes en ny detaljplan för Kattarp som innebär att orten kan växa med bortåt 150 bostäder, varav drygt 80 på fribyggartomter. Hittills har 30 sådana anlagts men bara fyra har sålts.

Det har funnits planer på att om möjligt öka intresset för tomterna genom en liten visningsby. Men gensvaret hos husföretagen var för litet för att den skulle kunna bli av 2012. Och för tillfället är det inte aktuellt att göra ett nytt försök med ett sådant projekt.

Mörarp: 40-60 villor
Förslaget att bygga minst 40-60 villor i norra delen av Mörarp lades i somras på is av markägaren Staffan Gibrand. Detta sedan han och kommunen inte kunnat enas om vem som skulle svara för gatuutbyggnaden. Något planarbete har därför inte påbörjats.

Däremot skissas ett Bo Klok-bygge med 24 borätter i Mörarp intill det som redan finns i centrala Mörarp. I det fallet behövs inte någon ny plan.

Fleninge: 20 bostäder
Efter en mer än treårig process väntas en ny detaljplan för 15-20 bostäder i Fleninge kunna klubbas före nästa sommar. Länsstyrelsen som förut ifrågasatt utbyggnaden är nu med på den. Däremot protesterar en granne.

Bakom projektet står Fleningebon Magnus Pehrsson. Det föreslås ta form vid Fleningevägen-Flöjavägen och omfattar 10-12 villatomter samt upp till åtta bostäder i en gråstenslänga och i ett eventuellt nybygge intill.

Magnus Pehrssons far Kjell har tidigare varit med och lanserat ett par andra förslag. När den aktuella planen är klar tänker han ta upp en ny diskussion om de cirka 30 bostäder som skissas på en del av området som egentligen är avsett för en golfbana.

Bårslöv: 60-70 villatomter
För snart två år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att åkermark vid Bårslövs kyrka skulle planläggas för fribyggartomter. Området har tidigare ägts av Riksbyggen.

Uppskattningsvis 60-70 tomter väntas få plats på den här marken. Planarbetet har dock ännu inte påbörjats men om allt går som tänkt sker det någon gång under 2013.

För några år sedan hade också Svenska hus idéer om att komplettera 60-talsbebyggelsen vid centrumet med 100-165 nya lägenheter. Men projektet lades i malpåse innan planarbetet kom i gång.

Vegeholm: Flera hundra bostäder
Det är snart åtta år sedan Helsingborg, Höganäs och Ängelholm började arbeta med en gemensam framtidsplan för gränstrakterna vid den inre delen av Skälderviken och kring Vegeå.

Bland annat talades om hundratals bostäder och en pågatågsstation vid Vegeholm. Men förslaget lades på is, bland annat kom de omtvistade vindkraftsplanerna som till sist fick klartecken emellan.

Nya diskussioner har dock tagits upp för att kunna gå vidare med projektet. Nu skissas åter på en stationsby men någon station kan inte bli verklighet förrän om cirka tio år när dubbelspåret är klart.

Dessutom krävs ett större befolkningsunderlag och ansträngningar görs nu för att förbättra busstrafiken i området. Detta för att göra det mer attraktivt att flytta dit och för att miljömålen ska följas.

Hjortshög: 40 villor
Ett ekologiskt boende med upp till 40 energisnåla villor kan bli verklighet i Hjortshög. Redan 1994 gjordes en detaljplan för Götenehus projekt men det lades på is sedan det visat sig bli komplicerat att klara vattenförsörjningen och fastighetsbranschen vänt nedåt.

2011 återupplivades tankarna och samtidigt byggs nu kommunalt vatten och avlopp ut till ett 40-tal fastigheter i Hjortshög. Ekobyn skissas vid Hjortshögsvägen ett par kilometer därifrån. Götenehus hoppas att den delen kan anslutas till va-nätet 2014 och att husen kan börja ta form året därpå, om intresset är tillräckligt stort.

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning

Bara ett fåtal av de skånska kommunerna ger i sin översiktsplan besked om vilka områden utanför tätort som är lämpliga respektive olämpliga för ny bebyggelse. Det konstaterar Länsstyrelsen i en rapport om markhushållningen i Skåne.

Rapporten ” Får jag lov i öppna landskap?” presentas i dag i samband med Stadsarkitektdagen. Länsstyrelsen har besökt alla Skånes kommuner för att granska översiktsplaner och ärenden om bygglov och förhandsbesked. De viktigaste förbättringsområdena är dessa:

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning när det gäller markkonflikter utanför tätort. Medborgarens möjlighet att förutse hur den offentliga makten kommer att agera är därför liten, vilket är ett problem ur demokratiskt och rättssäkerhetsperspektiv.

– Den som vill bygga utanför tätort behöver kunna förutse vad som är möjligt, säger länsarkitekt Elisabet Weber.
Natur- och kulturmiljövärden tillgodoses inte tydligt i ärenden om lov och förhandsbesked. Det är önskvärt att det framgår tydligare av beslutet vilka allmänna intressen som berörs av tänkt bebyggelse och motiven till beslutet.

– Samtidigt kan vi konstatera att Länsstyrelsens planeringsunderlag inte är tillräckligt bra och vägledande för kommunerna. Vi tar med oss erfarenheterna i vårt fortsatta arbete med att stödja kommunerna i deras utveckling av översiktsplanerna, säger Elisabet Weber.

Ladda ned rapporten Får jag lov i öppna landskap? – Uppföljning av markhushållning på landsbygden i Skåne

Tillägg för jordbruksområden – Översiktsplan i Göteborg

I samband med Göteborgs kommuns översiktsplanering har de tagit fram ett tillägg för jordbruksoråden.

Syfte
Tillägget syftar till att främja bevarande och bruk av befintlig jordbruksmark i Göteborg och att etablera planeringsrutiner som identifierar och tar tillvara de olika värdena i jordbruksmarken. Rekommendationerna i tillägget innebär att det på samma sätt som tidigare ska råda stor restriktivitet mot att ta jordbruksmark i anspråk för ny bebyggelse och nya anläggningar som inte har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra.

Tydliga rekommendationer
Genom tillägget förtydligas rekommendationen R11 – Område för jordbruk utanför detaljplan i Översiktsplan för Göteborg. Tillägget innebär att en värdering ska göras av jordbruksmarken när det finns motstående intressen eller utvecklingsanspråk på markanvändningen. Vid en avvägning mellan olika intressen ska en samlad bedömning göras av jordbruksmarkens värden. Produktionsvärden, sociala värden, natur- och kulturvärden och värden för kretslopp och miljötjänster ska användas vid värderingen, som bör ske i dialog med den enskilde jordbrukaren.

Underlaget uppdateras
I tillägget föreslås att det inaktuella kartunderlaget beträffande jordbruksmarkens omfattning som redovisas i Översiktsplan för Göteborg utgår ur planen. Översiktsplanen uppdateras med en aktuell inventering från Jordbruksverket
över vad som brukas som jordbrukmark idag så att de verkliga förhållandena speglas i planen. Genom tillägget kommer vissa områden att utgå och andra att läggas till i redovisningen av jordbruksområden på kartorna 1 och 2 i Översiktplan för Göteborg.

Förändringar
Tillägget medför ingen förändring gentemot Översiktsplan för Göteborg i de områden med jordbruk där det finns detaljplan, eller där förändrad markanvändning redan är föreslagen. Stora delar av den nytillkomna jordbruksområden ligger inom områden som sedan tidigare är utpekade i Översiktsplan för Göteborg som områden med stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild, kulturlandskap och kulturmiljö. Ett fortsatt brukande av marken är ofta av vikt för att värdena ska bibehållas. Tillägget medför därför inte att kommunen ändrar förhållningssätt till dessa områden.

Hela tillägget för jordbruksområden hittar du här.

Ny översiktsplan för Falkenbergs kommun

Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) för Falkenbergs kommun är i full gång. Programmet var ute på samråd under våren 2011, och ett planförslag är ute för samråd under perioden 24 oktober 2012 till 7 januari 2013. Under samrådet är du välkommen att tycka till och diskutera olika frågor och vara med och påverka via Falkenbergs kommuns hemsida och facebooksida eller på olika möten och evenemang.

Planförslaget är utställt för granskning under perioden i Stadshus ”Kuben” och Falkenbergs Stadsbibliotek, 1 trappa ner.

Du bjuds in till ”Öppet hus”
Falkenbergs Stadshus, i ”Kuben” vid huvudentrén mot Rådhustorget,
Torsdagen den 22 november kl. 14-20

Ullareds bygdegård,
Torsdagen den 29 november, kl 14-20.
Karta: Ullareds bygdegårdlänk till annan webbplats

Handlingar:
Många utredningar och kunskapsunderlag har tagit fram, bl.a. hamnutredning, handelsutredning, riskidentifiering, VA-översikt, klimatanalys, kulturmiljöprogram och trafikplan för Falkenbergs stad. I förslaget till översiktsplan har alla olika frågor sen vägas samman om hur man vill styra mark- och vattenanvändningen.

Förslaget till översiktsplanen består av tre textdelar och två tillhörande kartor
Del 1 Ställningstaganden
Del 2 Fokusområden
Del 3 Konsekvensbeskrivning
Karta 1 Rekommendationer enligt ställningstaganden
Karta 2 Regler enligt lagar

Mer info: http://www.falkenberg.se/oversiktsplan

Om du tycker att vi i Den Goda Jorden skall lämna synpunkter på den nya översiktsplanen får du gärna komma med inspel till oss på info@dengodajorden.se