Etikett: Översiktsplaner

Förtätning av stadskärnor – problem eller möjlighet?

Svenska Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nr 3/2016 har ”Den täta staden” som tema”. I en debattartikel skriver Anders Larsson om våra möjligheter till förtätning i svenska städer.

Han för där fram förslaget att den relativt reklamartade översiktsplanen skrotas till förmån för en regional utvecklingsplan, för bästa möjliga regionala samverkan istället för kommunal konkurrens? Då kunde kommunerna frigöra tid för att räkna på långsiktiga konsekvenser – ekonomiska, sociala
och ekologiska – av olika realistiska utvecklingsscenarier.

Läs hela debattartikeln här.

Positivt förhandsbesked för bostadshus upphävs – brukningsvärd jordbruksmark får inte bebyggas

Blendow Lexnova har publicerat följande sammanfattning rörande en dom den 1 april i Mark- och miljööverdomstolen P 4087-15 – Förhandsbesked om bygglov för bostadshus på fastigheten Fröslöv 4:6 i Ystads kommun.

Myndighetsnämnden i Ystad kommun meddelade en fastighetsägare positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett 393 kvadratmeter stort enbostadshus. Beslutet överklagades av en granne. Länsstyrelsen i Skåne län biföll överklagandet och upphävde beslutet. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, MMD, konstaterade att området i översiktsplanen hade angetts som jordbruksmark/annan öppen mark. MMD ansåg dock inte att översiktsplanen, med hänsyn till de lokala förutsättningarna, utgjorde hinder mot ett positivt förhandsbesked. Bland annat på grund av detta upphävdes länsstyrelsens beslut och nämndens beslut fastställdes. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterar nu att enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse lokaliseras där det tidigare finns bebyggelse för att bevara värdefull åkermark och naturområden som idag är fria från bebyggelse. Eftersom byggnaden ska placeras på mark som anges som jordbruksmark/annan öppen mark är åtgärden inte förenlig med översiktsplanen. MÖD konstaterar vidare att enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Även kultiverad betesmark som har förbättrats genom röjning eller tidigare varit åker och som utnyttjas som bete kan utgöra jordbruksmark. MÖD konstaterar att marken används för bete. Det framgår vidare att marken någon gång har röjts. Den utgör därmed jordbruksmark. MÖD anför vidare att länsstyrelsen har bedömt att marken är jordbruksmark med hög bördighet och att Jordbruksverket har klassificerat marken som brukningsvärd jordbruksmark. Mot bakgrund av detta finner MÖD att marken utgör sådan brukningsvärd jordbruksmark som avses i 3 kap. 4 § MB. MMD:s dom upphävs därför och länsstyrelsens beslut fastställs.

Magstark stadsplanering

Sveriges roll i den internationella livs­medelsförsörjningen förväntas öka. Medan Uppsala gör stad av hisnande mycket åkermark, det skriver SLU-forskarna Ingmar Messing och Rune Andersson i debattartikeln ”Magstark stadsplanering” i Uppsala Nya Tidning den 21 november.

Examensarbete om jordbruk i översiktsplaner

Jon Hallgren har skrivit ett examensarbetet vid SLU Uppsala, institutionen för stad och land med titeln ”Farmland in municipal physical planning : a production perspective of farmland conversion”. Examensarbetet syftade till att undersöka möjligheterna för det redan tillskrivna skyddet av exploatering av jordbruksmark att fungera inom ramen av kommunal fysisk planering, med fokus på översiktsplanen.

Läs examensarbetet här.

Mer uppsatser och examensarbeten hittar du här.

Stadsnära odling aktuellt i Malmö

Land Lantbruk publicerade den 6 april artikeln ”Stadsnära odling aktuellt i Malmö”.

De skriver:
Åkermarken har fått ge vika för asfalt och betong. Men i Malmö stads förslag till ny översiktsplan talas nu om landsbygden som en positiv kraft. Med 5 000 hektar odlad mark och växande intresse för stadsnära odling har storstaden potential för matproduktion.

Sent skall syndaren vakna tycker Den Goda Jorden!

Malmömoderater vill göra översiktsplan till valfråga

Skånska Dagbladet publicerade den 18 januari artikeln ”Översiktsplan får underkänt”. Förslaget till översiktsplan kan bli en valfråga. I varje fall vill Moderaterna vänta med att anta planen för hur staden ska utvecklas till år 2030 till efter valet i höst.

I artikeln skriver de bland annat:
Moderaterna tycker visserligen att det finns en hel del bra i planen. Annat är helt uppåt väggarna. Till exempel att Malmö ska växa innanför Yttre ringvägen, genom förtätning.

Väljer man den strategin är det risk att staden inte kommer att kunna tillgodose efterfrågan på småhus och 70-talets utflyttningspolitik kommer tillbaka, befarar M.
– Det finns mark utanför Yttre ringvägen som inte är jordbruksmark i dag och som inte kommer att bli det, säger Stefan Lindhe, och tycker att förtätning mest är ett modeord.

Bevara jordbruksmarken – vi behöver den!

Dalarnas tidning publicerade den 29 oktober debattartikeln ”Bevara jordbruksmarken – vi behöver den!” skriven av Kristina Homman, Naturskyddsföreningen i Borlänge och Bernt Lindberg, Omställning Falun.

De avslutar debattartikeln med:
Vi är en grupp från flera organisationer i Borlänge och Falun som engagerat oss i planförslaget eftersom vi ser stora brister i det och vi hoppas att det nya förslag som ska komma i höst är radikalt omarbetat. Där måste klart framgå att jordbruksmark inte ska exploateras.

Den rödgröna majoriteten äventyrar stadens attraktivitet

I en debattartikel ”Den rödgröna majoriteten äventyrar stadens attraktivitet”  i Sydsvenskan den 19 april argumenterar Stefan Lindhe (M), kommunalråd i Malmö för att förtätning  inte får innebära att efterfrågan på småhus och tomter negligeras.

Han skriver:

Förtätning får inte innebära att efterfrågan på småhus och tomter negligeras. Även i framtiden måste det erbjudas ett varierat boende där det även finns planer för fler småhus och radhus utanför stadskärnan. Mer mark måste finnas i beredskap för dessa behov. I annat fall tappar Malmö många invånare och skattebetalare.

LRF Halland motionerar om jordbruksmarken

Till LRF:s riksförbundsstämma har Halland inlämnat motion nr 34 ”Den odlingsbara jorden

LRF Halland yrkar att riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen

  • att se över möjligheten att genomföra förändringar inom PBL med krav på att kommuner motiverar viktiga samhällsintressen,
  • att arbeta med att få ett liknande skydd för åkermarken som Danmark har,
  • att inleda samarbete med föreningen Den Goda Jorden i arbetet med översiktsplaner och opinionsbildning m m samt
  • att arbeta för att införa begreppet ”att hålla god jordbruksmark odlingsbar”.

Åkermarken måste få ett bättre skydd

Corren.se publicerade den 27 mars debattartikeln ”Åkermarken måste få ett bättre skydd”.

Nils Hillerbrand Gruppledare Miljöpartiet de gröna i Linköping och Gunilla Wetterling Vice ordförande bygg- och miljönämnden (MP) skriver bland annat att:

Åkerarealen i Sverige och i världen minskar och trycket ökar på att använda all åkermark för matproduktion. Få områden på jorden har så goda möjligheter att odla mat som norra Europa och få områden i Europa har så god jordburksmark som Linköpings kommun. Vi måste därför ta ett lokalt ansvar för att skydda åkermarken. Strategin ger inte detta skydd från exploatering utan tillåter ett antal undantag. Vi anser därför att kommunen ska ta tydlig ställning för jordbruksmarkens bevarande.