Etikett: Norge

Elin Slätmo årets pristagare ur minnesfonden

Vid TEMA-dagen till Anders minne på Berte Museum – Livet på landet den 5 juli delades årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond ut. Årets pristagare är Elin Slätmo, forskare vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.

Motiveringen lyder: För att Elin i sin doktorsavhandling ”Jordbruksmark i förändring” belyst faktorer som styr exploatering av jordbruksmark i Sverige. Utifrån exemplet Norge har hon givit viktiga perspektiv på Sveriges hantering av frågan.

Avhandlingen hittar ni här

Belöningen överlämnades av Gerd Stenström (t v), pristagaren Elin Slätmo (mitten), Bengt Svensson, sekreterare Den Goda Jorden och museiföreståndare Berte Museum – Livet på landet (t h).

Avhandling ”Jordbruksmark i förändring”

Elin Slätmo har skrivit en avhandling ”Jordbruksmark i förändring. Drivkrafter bakom och förutsättningar för offentlig styrning i Sverige och Norge”.

Den 31 oktober klockan 13 försvarar Elin sin avhandling i sal C-G, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg. Opponent är Professor Mattias Qviström, SLU Alnarp.

Läs avhandlingen här.

Åkermarken i fokus även i Norge

IKEA har fått tillstånd av den Norska regeringen att bygga ett nytt varuhus utanför Oslo på några av Norges bästa åkerjordar. Ett beslut som vållat stor diskussion i vårt västra grannland.

Läs mer här.

NRK rapporterade den 26 december i art ikeln ”Önsker seg mer matjord i 100 årsgave” om ett nyårsbrev från Merete Furuberg i Norsk Bonde- og Småbrukerlag till Statsminister Erna Solberg.

De skriver bland annat:

Lederen i Bonde- og Småbrukerlaget mener et av de viktigste samfunnsoppdragene er å øke jordbruksarealet i landet og øke fruktbarheten på den matjorda vi har.

Men hun mener utviklingen går i motsatt retning og skriver at det fulldyrkede jordbruksarealet er nede på 1969-nivå, samtidig som befolkningen har økt betraktelig siden den gang. Dette har ført til at antall dekar jordbruksareal per person er på et bunn-nivå.

«Et styrket jordvern er nå nødvendig. Nedbygging av matjord må stanses. God jul og godt nyttår. Med vennlig hilsen Merete Furuberg.»

Norge vill inte att Ikea möblerar jorden

Skånska Dagbladet publicerade den 12 mars på ledarplats artikeln ”Norge vill inte att Ikea möblerar jorden”.

De inleder artikeln så här:
Den norska regeringen har tagit ställning för den viktiga frågan att undvika byggande på god jordbruksmark.
Frågan har under senare år fått en viss uppmärksamhet även i Sverige, men först när regeringen i vårt grannland sätter stopp för ett stort Ikea-bygge för att skydda den goda jorden väcker det svensk riksmedias intresse.

Artikeln avslutas med:
Rekommendationen till Ikea och andra företag är att hellre bygga på andra ytor och gärna bygga på höjden. Många företag har miljöpolicys för att skapa en positiv bild kring sitt varumärke. I dessa policys bör det även ingå att inte bygga på den bördigaste jorden. Denna rekommendation gäller även de som bygger bostäder.

Nej till bygge på jordbruksmark

ATL publicerade den 10 mars artikeln ”Nej till bygge på jordbruksmark”.

Ett företag med förkärlek för att bygga på åkermark är IKEA. Men nu får de ändra sina planer, i alla fall i Norge. Den norska regeringen säger nej till ett planerat bygge på den bästa åkermaken i Norge.

– Vi kan inte acceptera att några av våra bästa jordbruksmarker inte längre används till att producera livsmedel, säger statsrådet Trygve Slagsvold Vedum till TT.

Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer. Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för ”Hållbarhet” är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.

Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden?

Elin Slätmo, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs Universitet, har skrivit rapporten ”Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden? En studie av drivkrafter och prioriteringar i arealanvändningen i Sandnes kommun 1995-2007”.

Denna studie är en del av det större tvärvetenskapliga forskningsprojektet Land use changes in urban pressure areas – threats to food production and landscape qualities (Norges forskningsråd 2009-2012). Målen med forskningsprojektet är bland annat att öka kunskapen om vilka drivkrafter som finns bakom jordbruksmarkens förändringar och hur arealer nära urbana områden kan hanteras. Att öka kunskapen om hur jordbruksproduktion, bevarandet av kulturmiljöer och biologisk mångfald kan samexistera i markanvändningen är också centralt i projektet. I förevarande rapport presenteras resultat kring drivkrafter bakom omvandling av jordbruksmark i de tätortsnära områdena i Sandnes kommun, Norge.

Läs rapporten här.

Stor aptit på åkermark i Norge

Land Lantbruk publicerade den 19 juni artikeln ”Stor aptit på åkermark i Norge”:

Exploateringen av jordbruksmark i Norge har minskat något de senaste åren, men fortfarande är det stora arealer som bebyggs varje år.

Förra året försvann totalt 5271 hektar åkermark eller brukningsbar jord i Norge på grund av markexploatering. Det är 1 procent lägre än 2010 och 42 procent lägre än hur mycket jord som i genomsnitt exploaterats de senaste tio åren.

Mest jord i Norge försvann till exploatering under 2001-2004, då över 10000 hektar jordbruksmark exploaterades årligen.
Även stora arealer nyodling

2011 nyodlades totalt 7892 hektar åker i Norge. Det är något mindre arealer ä rekordåret 2010, men samtidigt betydligt mer än de arealer som plöjts upp varje år under åren 2000-2009.