Etikett: Länsstyrelsen

Dollarstores ägare får bygglov upphävt

I Länstidningen Östersund publicerades den 28 december artikeln ”Dollarstores ägare får bygglov upphävt”.

Dollarstores ägare Peter Ahlberg får sitt bygglov i Vigge upphävt av länsstyrelsen.

Att hans hus ska placeras på jordbruksmark har haft en avgörande betydelse för beslutet.

Länsstyrelsen har kommit fram till att jordbruksmark, som är värd att brukas, endast får användas för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Det kan exempelvis handla om större lösningar med bostäder och arbetsplatser nära varandra.

Men att bygga enstaka bostadshus ryms inte inom begreppet ”väsentliga samhällsintressen”, enligt länsstyrelsen.

I beslutet konstateras vidare att endast 1 procent av länets yta består av jordbruksmark. Den marken bedöms som viktig att bevara med stärkt skydd, eftersom behovet av svensk livsmedelsproduktion kan öka i framtiden.

En privatperson överklagade kommunens bygglov till länsstyrelsen.

Nu har Bergs kommun i sin tur överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Inför beslutet i länsstyrelsen samlades namnlistor in i byn, till stöd för att lågpriskedjan Dollarstores ägare Peter Ahlberg och hans familj ska få bygga och bosätta sig i hans hemby Vigge.

Svårare att bygga på åkrarna med ny vision

Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln ”Svårare att bygga på åkrarna med ny vision”.

Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.

En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.

Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om ”nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.

I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att ”på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att ”det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.

Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och en del formuleringar mildrades efter remissrundan. Tidigare stod det till exempel att ”all bostadsutbyggnad i Skåne bör i stället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.

Förtätning som sparar åkermark är också ett av de bärande inslagen i den stora översiktsplanen för Helsingborg från 2010. En annan huvudstrategi är att bygga ut kommunen på stationsorterna och andra platser med god kollektivtrafik för att minska biltrafiken.

Men i översiktsplanen slås även fast att det ibland ändå kan bli aktuellt att utnyttja högklassig åkermark. Östra Ramlösa är ett sådant område som vållat debatt och politisk splittring.
– Vi är också restriktiva och vill hushålla med den goda åkermarken. Merparten av utbyggnaden av Helsingborg sker redan genom förtätning och i kollektivtrafiknära lägen. Men man kan aldrig säga aldrig och talet om nollvision är förvånande när det samtidigt är brist på bostäder i stora delar av Skåne, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M).

Han har tidigare pekat på att kommunen måste kunna erbjuda byggbar mark av olika slag. Och den borgerliga treklövern och tidigare femklövern har till exempel arbetat för att öka tillgången på fribyggartomter vilket i många fall innebär att åkermark försvinner.
– Jag utgår från att länsstyrelsen även i fortsättningen har en balanserad syn på de här frågorna. Om vi har bra argument för att göra undantag tror jag att de kommer att förstå det, tillägger Magnus Jälminger.

Även nämndens vice ordförande Bengt Larsen (S) anser att undantag måste kunna ske men har en mer återhållsam syn.
– Jag har full förståelse för länsstyrelsens resonemang. Men om byarna ska kunna utvecklas går det inte att undvika att ibland bygga på åkermark. Däremot ska vi inte skapa nya byar som i Östra Ramlösa och på Vasatorp. Vi måste vara trovärdiga, säger han.

Elisabet Weber understryker att länsstyrelsen kommer att bedöma ärendena från fall till fall. Hon framhåller också att Helsingborg redan kommit långt när det gäller tankarna på förtätning.
– Konkurrensen om marken är stark i Skåne. Samtidigt finns stora möjligheter till förtätning i de befintliga tätorterna, säger hon och fortsätter:
– Inom en radie på en kilometer från stationerna kan så mycket bostäder byggas att Skånes befolkning kan fördubblas. Människor tycker också om att bo i stan och framför allt fler hyresrätter efterfrågas. Alla kommuner borde fundera över fördelningen mellan olika slags bostäder. Kanske finns det redan tillräckligt med villor.

Allerum: 300 bostäder
Länsstyrelsen har starkt kritiserat det övergripande utbyggnadsförslaget för Allerum-Hjälmshult. Man befarar att den riksintressanta miljön i kyrkbyn delvis kan skadas påtagligt och vänder sig också mot att åkermark skulle bebyggas.
Cirka 300 bostäder skissas under en 20-årsperiod. Även många boende och byföreningen anser att det är för mycket.
Tjänstemännen ville ändå föra förslaget vidare utan större ändringar. Men ärendet togs aldrig upp som tänkt i stadsbyggnadsnämnden i augusti. Planen ska även klubbas av fullmäktige.

Enligt stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M) pågår en politisk diskussion om hur man ska gå vidare. Men någon tidsplan uppges ännu inte finnas för detta.

Rydebäck: Drygt 100 bostäder
Rydebäck har växt kraftigt både vid stationen och på åkermark längre söderut. Samtidigt har olika utbyggnader försenats, bland annat på grund av att planerna överklagats.

Ett sådant projekt som föreslås i öster gäller drygt 100 bostäder i form av småhus men också i tre femvåningshus på mark ägd av Myresjöhus respektive kommunen. Ett annat gäller ett nybygge för montessoriskolan alternativt 10-20 bostäder på parkmark mellan Ytterövägen och Alnögatan.

Den första planen ligger hos mark- och miljödomstolen medan den andra ännu inte passerat länsstyrelsen. I det senare fallet krävs också en dispens från länsstyrelsen eftersom den fridlysta större vattensalamandern påträffats i området.

Domsten: 24 villor
Redan för fyra år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att en ny detaljplan skulle göras så att Domsten kan växa mer. Ett något krympt förslag med 24 bostäder var på väg upp i stadsbyggnadsnämnden i oktober 2012 för beslut om att starta planarbetet. Men ärendet utgick eftersom markfrågorna ännu inte klarats ut helt för Skanskas del.

Företaget som för några år sedan uppförde 16 exklusiva så kallade Uniqhus i byn vill bygga lika många till. Dessutom föreslås åtta kommunala fribyggartomter på en del av grönområdet intill Gnetarödsvägen där tennisbanorna samtidigt kan bevaras.

Domsten ligger i ett riksintressant område. Och när en utbyggnad skulle göras förra gången bantades förslaget efter invändningar från länsstyrelsen.

Gantofta: 50 småhus
Den första utbyggnadsetappen med cirka 50 småhus i Gantofta har delvis justerats sedan länsstyrelsen i somras hotade att ingripa. Bebyggelsen som är tänkt att ta form på privatägd mark har dragits in i den östra delen närmast den riksintressanta Råådalen och några tomter utgått.

Samtidigt har en fördjupad dagvattenutredning gjorts och diskussioner påbörjats med ägarna till en lantbruksfastighet. Ledningar måste dras över deras mark och de har tidigare ifrågasatt förslaget.

Tanken är att planen ska tas upp i stadsbyggnadsnämnden för remiss och utställning i januari eller februari. Kanske kan den sedan gå i mål före sommaren. Enligt den övergripande plan för Gantofta som godkändes 2010 ska en successiv utbyggnad med cirka 250 bostäder göras till 2024.

Vasatorp: 100 småhus
Johan Hansen på Vasatorps gård hoppas att en ny by med cirka 100 småhus kan byggas på ömse sidor om allén fram till Vasatorps golfbana. Förslaget följer inte kommunens stora översiktsplan. Men den borgerliga treklövern och Sverigedemokraterna har ställt sig positiva. Tjänstemännen på stadsbyggnadsförvaltningen och Socialdemokraterna är däremot negativa.

Trots att det av allt att döma finns politisk majoritet för att starta planarbetet drogs ärendet ut från stadsbyggnadsnämndens dagordning i november. Enligt ordföranden Magnus Jälminger (M) behöver det kompletteras och han hoppas att det kan tas upp igen så snart som möjligt under 2013.
Avsikten är att ett 40-tal av bostäderna ska bli hyresrätter och att resten ska utgöras av villor som de blivande ägarna bygger i egen regi.

Påarp: 100 bostäder
Det har länge funnits idéer om bostäder på Landsbergs plantskola. Numera äger kommunen större delen av området och ett privat företag resten. Totalt ett 100-tal bostäder väntas kunna bli verklighet och avsikten är att det ska bli samråd om den nya planen i vår. Tankar finns på att en del av husen ska bli lite högre, kanske fyra våningar, om det går för bullret från järnvägen.

2007 godkändes en övergripande plan för cirka 200 nya bostäder i Påarp. 24 villatomter har sedan anlagts och bebyggts söder om järnvägen. 19 till blir tillgängliga 2013 och en detaljplan för ytterligare cirka 40 väntas bli klar 2015.

Kattarp: 150 bostäder
2010 fastställdes en ny detaljplan för Kattarp som innebär att orten kan växa med bortåt 150 bostäder, varav drygt 80 på fribyggartomter. Hittills har 30 sådana anlagts men bara fyra har sålts.

Det har funnits planer på att om möjligt öka intresset för tomterna genom en liten visningsby. Men gensvaret hos husföretagen var för litet för att den skulle kunna bli av 2012. Och för tillfället är det inte aktuellt att göra ett nytt försök med ett sådant projekt.

Mörarp: 40-60 villor
Förslaget att bygga minst 40-60 villor i norra delen av Mörarp lades i somras på is av markägaren Staffan Gibrand. Detta sedan han och kommunen inte kunnat enas om vem som skulle svara för gatuutbyggnaden. Något planarbete har därför inte påbörjats.

Däremot skissas ett Bo Klok-bygge med 24 borätter i Mörarp intill det som redan finns i centrala Mörarp. I det fallet behövs inte någon ny plan.

Fleninge: 20 bostäder
Efter en mer än treårig process väntas en ny detaljplan för 15-20 bostäder i Fleninge kunna klubbas före nästa sommar. Länsstyrelsen som förut ifrågasatt utbyggnaden är nu med på den. Däremot protesterar en granne.

Bakom projektet står Fleningebon Magnus Pehrsson. Det föreslås ta form vid Fleningevägen-Flöjavägen och omfattar 10-12 villatomter samt upp till åtta bostäder i en gråstenslänga och i ett eventuellt nybygge intill.

Magnus Pehrssons far Kjell har tidigare varit med och lanserat ett par andra förslag. När den aktuella planen är klar tänker han ta upp en ny diskussion om de cirka 30 bostäder som skissas på en del av området som egentligen är avsett för en golfbana.

Bårslöv: 60-70 villatomter
För snart två år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att åkermark vid Bårslövs kyrka skulle planläggas för fribyggartomter. Området har tidigare ägts av Riksbyggen.

Uppskattningsvis 60-70 tomter väntas få plats på den här marken. Planarbetet har dock ännu inte påbörjats men om allt går som tänkt sker det någon gång under 2013.

För några år sedan hade också Svenska hus idéer om att komplettera 60-talsbebyggelsen vid centrumet med 100-165 nya lägenheter. Men projektet lades i malpåse innan planarbetet kom i gång.

Vegeholm: Flera hundra bostäder
Det är snart åtta år sedan Helsingborg, Höganäs och Ängelholm började arbeta med en gemensam framtidsplan för gränstrakterna vid den inre delen av Skälderviken och kring Vegeå.

Bland annat talades om hundratals bostäder och en pågatågsstation vid Vegeholm. Men förslaget lades på is, bland annat kom de omtvistade vindkraftsplanerna som till sist fick klartecken emellan.

Nya diskussioner har dock tagits upp för att kunna gå vidare med projektet. Nu skissas åter på en stationsby men någon station kan inte bli verklighet förrän om cirka tio år när dubbelspåret är klart.

Dessutom krävs ett större befolkningsunderlag och ansträngningar görs nu för att förbättra busstrafiken i området. Detta för att göra det mer attraktivt att flytta dit och för att miljömålen ska följas.

Hjortshög: 40 villor
Ett ekologiskt boende med upp till 40 energisnåla villor kan bli verklighet i Hjortshög. Redan 1994 gjordes en detaljplan för Götenehus projekt men det lades på is sedan det visat sig bli komplicerat att klara vattenförsörjningen och fastighetsbranschen vänt nedåt.

2011 återupplivades tankarna och samtidigt byggs nu kommunalt vatten och avlopp ut till ett 40-tal fastigheter i Hjortshög. Ekobyn skissas vid Hjortshögsvägen ett par kilometer därifrån. Götenehus hoppas att den delen kan anslutas till va-nätet 2014 och att husen kan börja ta form året därpå, om intresset är tillräckligt stort.

Bottenbetyg till skånskt miljöarbete

Helsingborgs dagblad publicerade den 14 december artikeln ”Bottenbetyg till skånskt miljöarbete”.

Länsstyrelsen är mer pessimistisk än tidigare: Skånes miljömål kommer inte att nås till 2020.

– Vi gör uppföljningar varje år och nu ser det mer dystert ut än tidigare. Insatserna är helt enkelt inte tillräckliga. Ju närmare vi kommer 2020, desto tydligare blir det att det är så, säger länsstyrelsens miljöstrateg Susanne Dahlberg.

Skånes miljömål bygger på de 16 nationella målen som i sin tur är kopplade till internationella överenskommelser. ”Ingen övergödning”, ”Frisk luft” och ”Bara naturlig försurning” är några exempel. Vilket av dem som är längst ifrån att förverkligas går inte att säga.

– Alla är allvarliga. Vi har också bedömt trenden – om det ser ut som att utvecklingen går åt rätt håll. Sex miljömål av tolv som bedöms regionalt har fått pil ner, vilket är negativt, konstaterar Susanne Dahlberg.
Vems fel är det att miljömålen inte uppnås?

– Det görs jättemånga insatser på olika plan. Problemet är att det på många områden inte finns tillräckliga styrmedel. Antingen att lagen inte är tillräckligt stark eller att det inte satsas tillräckligt mycket pengar.

Den dåliga luften, som bland annat Helsingborg har problem med, lyfts fram som ett exempel på när lagen inte räcker till. Bristen på jordbruksmark är ett annat.

Det sistnämnda problemet ingår i miljömålet ”God bebyggd miljö”. I åtgärdsprogrammet som länsstyrelsen sjösatte i höstas slogs det fast att ingen jordbruksmark alls i Skåne ska få användas till annat än jordbruk. Något som många kommuner är kritiska till eftersom man vill använda marken till bebyggelse.

– Och eftersom det finns ett kommunalt planmonopol kan länsstyrelsen inte stoppa sådana planer, vi kan bara avråda från bebyggelse i yttrandet. Samtidigt vet vi att det kommer bli brist på jordbruksmark, i framtiden kommer vi att behöva den för att odla även annat än mat, säger Susanne Dahlberg.

Även på riksplanet ser det dystert ut. Bara två miljömål bedöms vara nära att nås till 2020: ”Skyddande ozonskikt” och ”Säker strålmiljö”.

Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne

Carl Piper, jordbrukare i Skåne, och Tommie Fagerberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Hallands län har skrivit debattartikeln ”Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne” publicerad i Hallands Nyheter den 14 december.

Ska världens munnar mättas och mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Hallands län bör ta efter Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark. Det vore ett steg i rätt riktning – men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka nio miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar mot- svarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande åkermark. Varje hektar man inte odlar i Skåne innebär därmed att mer än ett hektar kommer att behöva odlas någon annanstans i världen. Men flera skånska kommunalråd hävdar, helt felaktigt, att det produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas och vill fortsätta få bygga på jordbruksmark.

Länsstyrelsen i Skånes nollvision är lovvärd men tyvärr otillräcklig då den enbart omfattar bostadsutbyggnad på jordbruksmark. Exempelvis har ytorna för logistikcentraler, det vill säga lager- och terminalbyggen, de senaste tio åren vuxit med 450 000 kvadratmeter i Göteborg, 420 000 kvadratmeter i Stockholm, 400 000 kvadratmeter i Jönköping och 300 000 kvadratmeter i Skåne.

Kommunerna har planmonopol och avgör själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark. Varje enskilt beslut inkräktar kanske inte så mycket på jordbruksmarken. Men sammantaget leder bristen på ett större och mera långsiktigt perspektiv till en mängd beslut som hotar jordbruket.

Länsstyrelsen har visioner, men inga maktbefogenheter. LRF har där- för föreslagit att Skåne ska bli ett försöksområde där all jordbruksmark klassas som riksintresse. Det skulle ge länsstyrelsen i Skåne möjlighet att balansera kommunernas kortsiktigare intressen.

Jenny Petersson (M), suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet, och andra riksdagsledamöter bördiga från Halland, bör trycka på landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) och miljöminister Lena Ek (C) om att jordbruksmark bör klassas som riksintresse. Låt oss börja med ett försök i Skåne, för att sedan utvärdera och utöka skyddet av jordbruksmarken till Hallands län och på sikt hela Sverige!

Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark

Carl Piper, jordbrukare i Skåne och Marianne Steneroth Sillén, ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne län har skrivit debattartiken ”Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark” publicerad i Helsingborgs Dagblad den 13 december.

Ska världens munnar mättas, mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka 9 miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar motsvarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande åkermark. Varje hektar man inte odlar i Skåne innebär därmed att mer än en hektar kommer att behöva odlas någon annanstans i världen. Men flera skånska kommunalråd hävdar, helt felaktigt, att det produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas och vill fortsätta få bygga på jordbruksmark.

Länsstyrelsen i Skånes nollvision är lovvärd, men tyvärr otillräcklig då den enbart omfattar bostadsutbyggnad på jordbruksmark. Exempelvis har ytorna för logistikcentraler, det vill säga lager- och terminalbyggen, de senaste tio åren vuxit med 450 000 kvadratmeter i Göteborg; 420 000 kvadratmeter i Stockholm; 400 000 kvadratmeter i Jönköping och 300 000 kvadratmeter i Skåne.

Kommunerna har planmonopol och avgör själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark. Varje enskilt beslut inkräktar kanske inte så mycket på jordbruksmarken. Men sammantaget leder bristen på ett större och mera långsiktigt perspektiv till en mängd beslut som hotar jordbruket. Länsstyrelsen har visioner, men inga maktbefogenheter. LRF har därför föreslagit att Skåne ska bli ett försöksområde där all jordbruksmark klassas som riksintresse. Det skulle ge Länsstyrelsen i Skåne möjlighet att balansera kommunernas kortsiktigare intressen.
Riksdagsledamöter bördiga från Skåne, bör trycka på landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) och miljöminister Lena Ek (C) om att jordbruksmark bör klassas som riksintresse. Låt oss börja med ett försök i Skåne, för att sedan utvärdera och utöka skyddet av jordbruksmarken till fler län och på sikt hela Sverige!

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning

Bara ett fåtal av de skånska kommunerna ger i sin översiktsplan besked om vilka områden utanför tätort som är lämpliga respektive olämpliga för ny bebyggelse. Det konstaterar Länsstyrelsen i en rapport om markhushållningen i Skåne.

Rapporten ” Får jag lov i öppna landskap?” presentas i dag i samband med Stadsarkitektdagen. Länsstyrelsen har besökt alla Skånes kommuner för att granska översiktsplaner och ärenden om bygglov och förhandsbesked. De viktigaste förbättringsområdena är dessa:

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning när det gäller markkonflikter utanför tätort. Medborgarens möjlighet att förutse hur den offentliga makten kommer att agera är därför liten, vilket är ett problem ur demokratiskt och rättssäkerhetsperspektiv.

– Den som vill bygga utanför tätort behöver kunna förutse vad som är möjligt, säger länsarkitekt Elisabet Weber.
Natur- och kulturmiljövärden tillgodoses inte tydligt i ärenden om lov och förhandsbesked. Det är önskvärt att det framgår tydligare av beslutet vilka allmänna intressen som berörs av tänkt bebyggelse och motiven till beslutet.

– Samtidigt kan vi konstatera att Länsstyrelsens planeringsunderlag inte är tillräckligt bra och vägledande för kommunerna. Vi tar med oss erfarenheterna i vårt fortsatta arbete med att stödja kommunerna i deras utveckling av översiktsplanerna, säger Elisabet Weber.

Ladda ned rapporten Får jag lov i öppna landskap? – Uppföljning av markhushållning på landsbygden i Skåne

Vi måste få bygga på åkrarna

Sydsvenskan publicerade den 1 november en debattartikel ”Vi måste få bygga på åkrarna” skriven av kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.

Nollvision kan vara en bra strategi när det gäller antalet dödsfall i trafiken eller kanske kring bekämpning av kriminalitet. Men när det gäller så positiva skeenden som att människor söker sig till vår region för att de vill leva och verka här, blir det besynnerligt att tala om nollvision.
Det skriver kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.

På Aktuella frågor den 25 oktober kunde vi läsa om hur länsstyrelsens samhällsbyggnadschef Peter Cavala och länsarkitekt Elisabeth Weber resonerar kring Skånes åkrar.

De är rädda för att det ska byggas bostäder på mark som kan användas för odling och att det i sin tur leder till en utglesad bebyggelse, det vill säga bostäder som inte är lägenheter, mitt i städerna. De tror också att det kan leda till att människor kör bil, något de ogillar skarpt.

Enligt Peter Cavala och Elisabeth Weber bör bostadsbebyggelse enbart ske genom så kallad förtätning inne i städerna. De använder begreppet nollvision och oroas över att vi som styr kommunerna inte har tillräcklig kompetens för att planera för den förväntade befolkningstillväxten.

Peter Cavala och Elisabeth Weber understryker också att det kommunala planmonopolet måste ta hänsyn till statliga intressen.

Om länsstyrelsens tjänstemän är oroade över att det finns människor som väljer att flytta till Skåne och bo i villa med trädgård, så är vi bekymrade över att länsstyrelsen resonerar kring utveckling i termer av nollvision.

Nollvision kan vara en bra strategi när det gäller antalet dödsfall i trafiken eller kanske kring bekämpning av kriminalitet. Men när det gäller så positiva skeenden som att människor söker sig till vår region för att de vill leva och verka här, blir det besynnerligt att tala om nollvision.

Vi, som leder sex kommuner i sydvästra Skåne vet hur verkligheten ser ut hos oss. Det råder stor bostadsbrist, hus och lägenheter i våra kommuner är eftersökta och populära på marknaden.

Hade människor inte velat bo i de miljöer som finns hos oss, hade de inte sökt sig till våra kommuner.

Vi jobbar självklart med både förtätning och med att planera nya bostadsområden på mark som idag används till annat.

Även om länsstyrelsen anser att vi saknar både förståelse för statliga intressen och förmåga att kunna planera för inflyttning, något som för övrigt är en smula förolämpande, vore det kapitalförstöring att inte se till kommunens bästa.

Och varför skulle vi vilja förstöra för våra kommuninvånares framtid?

Glöm inte att vi är folkvalda och därför har till ansvar att företräda invånarna, till skillnad från länsstyrelsens personal som företräder vissa statliga intressen.

Vi befinner oss i en miljö där mycket av marken är jordbruksmark. En del av marken används för odling, annan gör det inte.

För att kunna möta efterfrågan på bostäder måste vi i vissa fall få planera för byggnader på delar av jordbruksmarken. Det har vi också rätt till enligt det kommunala planmonopolet.

Vi är självklart både restriktiva och försiktiga med markanvändningen, även vi vill ha ett levande landskap som innehåller allt från bostäder och företag till naturområden och lantbruk. Det är denna blandning som gör våra kommuner så attraktiva.

Men vi förstår också att människor är olika och vill bo på olika sätt och på olika ställen – en insikt som länsstyrelsen verkar sakna. En del trivs i lägenheter i city, andra gillar att bo i hus och kunna ha en trädgård.

Länsstyrelsen anser att i en ideal värld ska alla bo i stan, bredvid tågstationen eller busshållplatsen. Det är i detta vår största meningsskillnad ligger.

Vi menar att i en ideal värld finns det plats för allas önskemål om det goda boendet. Och hur det goda boendet ser ut ska människor själva kunna välja – utan statlig inblandning.

Skånsk åkermark väcker debatt

I ATL den 1 november publicerades artikeln ”Skånsk åkermark väcker debatt”.

Bygga på åkermark – eller skydda den? Det är frågan och debatten är i gång efter ett uttalande från länsstyrelsen i Skåne.

Länsstyrelsen skrev häromveckan ett debattinlägg i Sydsvenskan där man poängterade vikten av att bevara den goda åkermark som finns i länet.

Uttalandet har fått flera att reagera. Arkitekten och samhällsplaneraren Peter Krabbe menar att länsstyrelsens ensidiga synsätt kring bebyggelse på åkermark riskerar att fördjupa lågkonjunkturen.

Han menar att om bostadsbyggandet stoppas ökar arbetslösheten. Dessutom har alla kommuner inte tillgång till nedlagda industritomter – och att förtäta befintliga områden är tidskrävande, skriver Peter Krabbe.

Inte fungerar
Sex kommunordförande i Staffanstorp, Kävlinge, Vellinge, Trelleborg, Lomma och Svedala har också gett sig in i debatten. De anser att länsstyrelsens strategi om en nollvision för bebyggelse på åkermark inte fungerar när det handlar om att leva och verka i länet.

Vi jobbar både med förtätning och med att planera nya bostadsområden på mark som i dag används till annat, enligt de sex företrädarna.

Rättigheter
De skriver vidare att de i vissa fall måste planera för byggnader på delar av jordbruksmarken. En rätt de har enligt det kommunala planmonopolet, även om de ”självklart” är restriktiva med markanvändningen.

Skånska åtgärder för miljömålen – Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012–2016

Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till.

Skånska åtgärder för miljömålen syftar till att ange prioriterade åtgärder, som kan genomföras av skånska aktörer fram till och med år 2016, för att förbättra miljötillståndet i Skåne och skapa förutsättningar för att nå den kvalitet som uttrycks i miljökvalitetsmålen.

Hela rapporten hittar du här.

Delen ”Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser” hittar du här.