Etikett: Länsstyrelsen

Nollvision med mjuka kanter

Skanskan publicerade den 27 oktober artikeln ”Nollvision med mjuka kanter”.

Nollvision, men utan vass egg. Länsstyrelsens omdiskuterade åtgärdsförslag med nolltolerans för exploatering av åkermark blev i slutändan mer mångordigt, och mjukare.

Det handlar om de regionala miljömålen för de kommande åren och förslagen om hur de faktiskt ska uppnås.
Ett av förslagen väckte kraftig debatt när det lanserades i våras. Länsstyrelsen föreslog en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.

Sex sydvästskånska kommuner attackerade Länsstyrelsen och menade att de ägande sig åt Sörgårdsromantik och framhöll att det finns ett stort markbehov för fortsatt bostadsutbyggnad.
I veckan presenterade Länsstyrelsen de slutgiltiga formuleringarna, och länsarkitekt Elisabeth Weber framhåller att de står fast vid nollvisionen.
– Jag menar att den ska tillämpas i den takt som kommunerna aktualiserar sina översiktsplaner.

Länsstyrelsen landar i en mjukare formulering i synen på nollvisionen:
”På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområden genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas.”
Elisabet Weber efterlyser samverkan öer kommungränserna i exploateringsfrågor, och där skulle Länsstyrelsen kunna agera skarpare eftersom man har juridisk möjlighet att ingripa mot detaljplaner.
– Vi kan gå in och kräva mera samverkan över kommungränserna i detaljplanerna, det är en sak vi kan utveckla.

Till vad ska marken brukas?

Skånska Dagbladets chefredaktör Jan A Johansson skrev följande ledare ”Till vad ska marken brukas?” den 26 okotber.

Det regionala åtgärdsprogram, ”Skånska åtgärder för miljömålen”, som länsstyrelsen i Skåne presenterade i går, har väckt livlig debatt redan innan det blivit offentligt. En grupp M-märkta kommunalråd från kommuner i sydvästra Skåne har protesterat mot den ”nollvision” för byggande på jordbruksmark, som man anser att programmet innehåller. Andra politiska företrädare liksom LRF i Skåne har däremot applåderat länsstyrelsens restriktiva syn på bostadsbyggande på produktiv åkermark.
Markkonflikterna är starka i sydvästra Skåne och de kommer att öka vad det lider. Här finns Skånes största befolkningskoncentration, men också en del av landets bästa jordbruksmark. Förutom bostäder ska marken också utnyttjas för omfattande infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kraftledningar osv. Till det kommer invånarnas behov av rekreationsområden i storstadsområdets närhet. Det är naturligt att det uppstår konflikter när så många intressen ska samsas inom ett geografiskt rätt begränsat område.
Samtidigt strävar varje enskild kommun efter att ta tillvara sina egna intressen. De sydvästskånska kommunernas bostadsplaner är ambitiösa och sammantagna bygger de på befolkningsprognoser som vida överstiger den faktiska verkligheten. Men även avskalade sina förhoppningar står det klart att det finns en ständig konflikt mellan jordbruket och bostadsbehovet.

Hur löser man den? Vi måste bygga bostäder där folk vill bo, säger de moderata kommunalråden och gör det genant enkelt för sig. Men som länsstyrelsen markerar är bostadsbyggande inte något sådant väsentligt samhällsintresse, som miljöbalken anger som undantag för exploatering av jordbruksmark. Den skånska jordbruksmarken är ett nationellt intresse, av stor vikt för livsmedelsförsörjningen i hela landet. Därav länsstyrelsens samordnande funktion i hela befolkningens intresse.
Det är ju inte heller så att byggande av glesa villaområden på förstklassig jordbruksmark tillgodoser någon överväldigande majoritet av skåningarnas bostadsdrömmar. Den typen av boende tillgodoser dem som vill bo så – och som har råd att betala för det. Men det finns många andra samhällsgrupper som vill bo på annat sätt, men vars behov inte alls tillgodoses. Därför att det kommersiellt inte är lönsamt. Det är ett bostadspolitiskt bekymmer, som växer för varje år.
Länsstyrelsen pekar på att tätortsbebyggelsen måste förtätas, övergivna industriområden bebyggas och hela bostadsplaneringen styras bort från beroendet av biltrafik. Det är helt riktigt. I många kommuner finns det goda möjligheter att förtäta och bebygga andra områden är jordbruksmarken.

Då skulle man slippa se den bostadsbebyggelse i form av fula, glest bebyggda, trädlösa och vindpinade villaområden som exempelvis Svedala kommun uppfört söder om tätorten under senare år, på förstklassig jordbruksmark.
Kommunernas bostadsplanerare måste helt enkelt tänka längre än näsan räcker. Att jordbruksmarken bevaras och förblir produktiv är något vi alla måste ta ansvar för. En villa på en leråker är faktiskt ingen mänsklig rättighet.

Bygg inte på Skånes åkrar

I Sydsvenskan skrev Peter Cavala och Elisabeth Weber, samhällsbyggnadschef respektive länsarkitekt vid länsstyrelsen i Skåne en debattartikel ”Bygg inte på Skånes åkrar” den 25 oktober.

Kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.

Den bästa jordbruksmarken i Skåne finns i länets västra och södra delar. Det är också där som befolkningen ökar som mest och konkurrensen om marken är som störst eftersom den används till bostäder, industrier och vägar. Men det är inte hållbart i längden.

Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser är kärnan i det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, som länsstyrelsen presenterar i morgon.

För att nå de mål som sätts upp måste exploateringen av åkermark begränsas. Men den nollvision för byggande på åkermark som vi lagt fast betyder inte att länsstyrelsen vill stoppa utvecklingen i Skåne.

Vi är väl medvetna om att befolkningen växer i 30 av Skånes 33 kommuner och att efterfrågan på bostäder ökar. Kommunerna ska också utgå ifrån förväntad befolkningstillväxt när de planerar för sin markanvändning liksom en rad nationella och regionala mål.

Den regionala bostadsmarknadsanalys som länsstyrelsen tagit fram för i år visar att de flesta skånska kommuner utgår från att deras befolkning ska växa rejält. För att snabbt göra något åt det väljer många kommuner att planera för nya bostäder på åkermark.

Men kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.

Resultatet blir en utglesad bebyggelse, något som ofta medför sämre tillgång till kollektivtrafik och kommunal service än vad som är nödvändigt. Dessutom blir effekterna på miljö och klimat negativa när transportsträckorna ökar.

Dagens samhälle är till stor del uppbyggt kring bilar. Men det är dags att tänka nytt och istället utgå från kollektivtrafikens starka stråk.

En gemensam utredning från länsstyrelsen, Kommunförbundet och Region Skåne visar att Skåne kan dubbla sin befolkning genom att exploatera outnyttjade områden i stationsnära lägen. Lägger man till outnyttjade områden i starka kollektivtrafikstråk är möjligheterna till bebyggelseutveckling genom förtätning ännu större.

Hur den skånska marken används styrs av 33 kommunala översiktsplaner. Men planeringen måste ta hänsyn till statliga intressen. Statens roll är se plan- och markanvändningsfrågorna som en helhet, som inte enbart styrs av kommunala intressen och kommungränser, att samordna statliga intressen.

Enligt miljöbalken får jordbruksmark bara använda för bebyggelse som tillgodoser väsentliga samhällsintressen Ett exempel på väsentliga samhällsintressen är anläggningen ESS Max IV i Lund. Länsstyrelsen, som är statens företrädare i länet, anser inte att byggande av bostäder är ett väsentligt samhällsintresse. Den skånska jordbruksmarken är en nationell angelägenhet, den skånska myllan behövs för den svenska livsmedelsproduktionen.

Det regionala åtgärdsprogrammetSkånska åtgärder för miljömål visar hur Skåne kan bidra till de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast. I analysen beskrivs 76 åtgärder för att mötade fem utmaningar som länsstyrelsen anser är särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne.

Vad som behövs är:
Hållbara, miljövänliga transporter
Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag,
Hushållning med mark- och vattenresurser
Skydd av natur- och kulturvärden
Hållbar, miljövänlig konsumtion

Genom att kraftsamla kring dessa åtgärder kan vi lämna över ett samhälle till nästa generation där dagens stora miljöproblem är lösta.

Traditionellt har städer och tätorter byggts utåt, inte uppåt. Det kan inte fortsätta om vi vill ha städer som ska kunna fungera i framtiden.

Städerna måste bli mer yteffektiva. Merparten av byggandet i Skåne måste ske genom förtätning av städer och tätorter.
Många av länets kommuner, till exempel Helsingborg, Eslöv och Malmö, planerar redan för en omvandling från industrier till bostäder i stadens centrala delar. I Ängelholm är Sockerbruksområdet ett gott exempel på hur det går att bygga på höjden i stationsnära läge. Det är alltså fullt möjligt att klara efterfrågan på bostäder och samtidigt hushålla med Skånes mark- och vattenresurser.

Skånes befolkning ska kunna fortsätta växa och ha tillgång till bra och tillräckliga bostäder. Genom att i huvudsak bygga i stationsnära lägen och förtäta i gles stadsbebyggelse kan vi tillgodose det faktiska behovet av nya bostäder. Smart byggande gynnar både miljö och tillväxt.

Länsstyrelsen Skåne backar inte från nollvision

Följande pressmeddelande publicerade Länsstyrelsen i Skåne på sin hemsida den 25 oktober.

Nollvisonen för byggande på skånska åkermark förtydligas i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen som presenteras i morgon.
– Med den nya skrivningen tydliggör vi att Länsstyrelsen Skånes vision bottnar i miljöbalken, säger Elisabet Weber, länsarkitekt på Länsstyrelsen Skåne.

Nollvisionen för byggande på skånsk åkermark var ett av det mest omdiskuterade förslagen i remissversionen i våras. I det färdiga programmet, Skånska åtgärder för miljömålen, har vissa formuleringar ändrats.
I remissversionen av åtgärdsprogrammet står det så här: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark”.
Den löpande texten avslutas med: ” All bostadsutbyggnad i Skåne bör istället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.
Den beslutade åtgärden är formulerad så här:Begränsad exploatering av åkermark: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ´väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses´ när kommunen föreslår exploatering på åkermark”.
Bakgrundstexten avslutas med: ” På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.
– Vi backar inte från nollvisionen, men kopplar den tydligare till lagtexten i miljöbalken, 3 kap 4 §. Värnandet om åkermarken är ett nationellt intresse. Det går att förena en nollvision för den värdefullaste åkermarken med en stark skånsk utveckling, om merparten av byggandet sker genom förtätning av städer och tätorter. Det är fullt möjligt att klara efterfrågan på bostäder, och samtidigt hushålla med Skånes mark- och vattenresurser, säger Elisabet Weber.

Bostadsbrist mot miljöintressen i Skåne

Sveriges Radio PI sände idag i Studio Ett ett inslag om Länsstyrelsen i Skånes nollvision mot att bygga på åkermark.

Skåne är först i landet med att införa en nollvision mot att bygga på åkermark. I dag presenterar Länsstyrelsen i Skåne sitt åtgärdsprogram för hur det ska gå till – en vision om att inte exploatera mer åkermark. Regeringen har beslutat om 16 miljömål, bl.a. att det ska finnas ett rikt odlingslandskap. Skåne har gått längst med att tolka det målet så här strikt. Reportage avSvjetlana Pastuhovic.
Samtal med Elisabeth Weber, länsarkitekt vid Länsstyrelsen i Skåne och Mats Helmfrid, ordförande i Lunds kommunstyrelse (M).

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Presentationer från seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?”

Här finns nu alla de presentationer som föreläsarna visade vid seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?” på Lögnäs Gård fredagen den 5 oktober.

Arne Joelssons presentation.

Anders Larssons presentation del 1.

Anders Larssons presentation del 2.

Johanna Hellstens presentation.

Elisabeth Falkhavens presentation.

Den rapport som Anders Larsson refererade till ”Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” hittar du här.

Länsstyrelsen backar från nollvisionen

Länsstyrelsen i Skåne beslutade den 2 oktober om skånska åtgärder för miljömålen. Tyvärr har de tagit ett steg tillbaka från den ursprungliga nollvisionen för exploatering av åkermark. Så här lyder beslutet rörande exploatering av åkermark:

Begränsad exploatering av åkermark
Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ”väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses” när kommunen föreslår exploatering på åkermark. Kommunerna ska göra en bedömning av miljöpåverkan (Miljökonsekvensbeskrivning) inför antagande av planer som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på åkermark.

Beslutade åtgärder för miljömålen 2012-2016

Det nya skånska åtgärdsprogrammet för att nå miljömålen kommer att lanseras på en konferens den 26 oktober 2012 i Malmö.

Info om konferensen

Nollvision gällande exploatering av åkermark i Skåne

Landskapsobservatorium skriver Louise Andersson följande artikel:

I våras gick Länsstyrelsen i Skåne ut med ett förslag till en nollvision gällande exploatering av åkermark. Titta på filmen så får du veta varför samt vad det kommer att innebära i praktiken.

Förslaget ingår som en del i det nya åtgärdsprogram som Länsstyrelsen tagit fram. Programmet presenterar en rad konkreta åtgärder inom olika områden, åtgärder som krävs för att vi ska nå de miljömål som satts upp. Remissrundan är avslutad och det nya åtgärdsprogrammet kommer att presenteras på ett seminarium i Malmö den 26 oktober. Programmet hittar du här.