Ingen kommun har visat sig villig att ta ansvaret att skydda den skånska åkermarken. Därför behöver vi länsstyrelsen som likt en dagisfröken delar ut leksakerna mellan barnen för deras eget bästa. Det skriver lantmästarstudenten Daniel Finnfors från Gylle i en debattartikel i Trelleborgs Allehanda den 18 april.
Lokaltidningen Landskrona/Svalöv publicerade den 18 april följande:
I Europa försvinner flera hektar jordbruksmark per dag till förmån för bostäder, industrier och annan infrastruktur. Det blir allt mindre mark att odla på och Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp, oroas av utvecklingen.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger han.
I Europa är det 275 hektar odlingsbar mark som försvinner per dag. I och med att marken på kontinenten har en högre produktionskapacitet så måste det odlas upp tio hektar någon annanstans om ett hektar försvinner i Europa.
− Snart kommer det inte att hålla, i och med en växande befolkning och mindre jord att odla på, säger Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp.
Sverige, som har en tradition av att kunna bygga ut då landet är glesbefolkat, är inget undantag.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger Anders Larsson.
Lokaltidningen Landskrona/Svalöv publicerade den 18 april följande:
Christer Laurell, oppositionsråd för Centerpartiet i Svalöv kommun, delar Anders Larssons oro och tycker att det försvinner alldeles för mycket jordbruksmark. Han tycker att man borde ha ett regelverk som skyddar odlingsbar mark.
Christer Laurell, oppositionsråd för Centerpartiet i Svalöv kommun, oroas över att det försvinner för mycket jordbruksmark i EU och efterlyser en stramare lagstiftning.
− Jag tycker att man borde ha ett regelverk som skyddar åkermarken och en större statlig kontroll som de har i andra länder, säger han.
En lagstiftning som ger staten möjlighet att skydda åkermarkerna på ett bättre sätt har diskuterats inom Centerpartiet.
− Men vi har inte riktigt kommit överens om hur detta ska se ut, därför har vi inte nått ända fram i frågan, säger Christer Laurell.
Trelleborgs Allehanda publicerade den 16 april följande artikel:
Kommunerna i Malmö-Lundregionen ska gemensamt protestera mot länsstyrelsens förslag om nollvision av byggnation på värdefull åkermark.
– Förslaget är det största hotet mot utvecklingen i Skåne i modern tid, säger Michael Sandin (M), kommunalråd i Staffanstorp och initiativtagare till den gemensamma protesten.
Det är i länsstyrelsens program för att nå Skånes miljömål som förslaget om nollvision finns. I programmet skriver länsstyrelsen att hänsynen till åkermarken behöver bli större ”med strävan att uppnå en nollvision för konsumtion av åkermark för bostadsutbyggnad”. Länsstyrelsen vill istället att bostadsutbyggnad ska ske inom tätorterna ”genom hållbar förtätning”.
”Orealistiskt, dumt och fel”, tycker Michael Sandin.
– Det är klart att vi ska vårda åkermarken och det är klart att vi ska försöka förtäta. Men att åkermarken ska vara särskilt skyddsvärd och att man tvingas särskilt motivera varje hus som ska byggas på åkermark, det är helt fel utgångspunkt. Det tror vi inte på en enda sekund, säger han.
Michael Sandin tycker att det finns en överdriven oro för att exploateringen av åkermarken kommer att leda till att den kraftigt minskar. Om man exploaterar i den takt som är beräknad så kommer andelen åkermark i Skåne bara att minska med ett par procent på […]
I förra numret Ultunesaren, studentkårens tidning vid SLU Ultuna, skrev Cecilia Nilsson en artikel om åkermarken.
Kommer det att finnas några gröna ängder för framtidens Ultunesare att vandra över? Ultuna bebyggs liksom många andra bördiga områden i Sverige. Här och i resten av världen försvinner allt mer åkermark i allt snabbare takt samtidigt som behovet av mat och bioenergi ökar. Det är en ekvation som inte går ihop.
Dagens invigs kl 10.00 av Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne.
Fältvandring.
Hur mår åkermarken – Lars Törner, Odling i Balans och Hans Nilsson, Greppa Näringen.
Säkert Bondförnuft – Anne Laxmar
Maskinutställning.
Filmvisning från jord till bord.
Seminarium om salix-odling.
Enklare förtäring serveras.
Kontaktperson Hans Andersson, 0413-34361,
hans.andersson43@hotmail.com
”Mitt namn är Faiz Mawlayi, jag är utbildad fysisk planerare och följande artikel bygger på funderingar jag hade inför och under seminariet – ”Att förvalta ett landskap”, som Länsstyrelsen i Östergötland arrangerade. Jag deltog i seminariet för Den Goda Jordens räkning, och den stora anledningen är att jag vill se en strukturell förändring i samhällsplaneringen som idag är alldeles för produktionsfixerad och där begreppet holistisk ses som en anomali”
Vi är många som jobbar med att nuet och morgondagen ska gå ihop, och att förvalta ett landskap är precis det. Det vi gör idag, kommer eka in i morgondagen och därför krävs det samförstånd i frågan om hur vi på bästa sätt förvaltar och utvecklar de svenska landskapen och deras potential. Samförstånd kräver öppenhet, vilja och ett diskussionsklimat där ifrågasättande och kritik är de rätta sätten att nå samhällsutveckling. Dock är det så att i många fall ställs kritiken mot en god samhällsutveckling, och kritik mot stadsutveckling och nyexploatering tas inte väl emot av alla parter.
För ca 3 år sedan fick jag möjlighet att prata med kommunalrådet Anders Rubin angående utvecklingen av Victoria Park vid Limhamns kalkbrott i Malmö. Jag frågade honom när Victoria Park var på tapeten varför kommunen […]
Bloggen Flute-tankar har i två inlägg tagit upp de olika siffror som figurerar om Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel.
Felaktig information sprids om Sveriges självförsörjningsgrad
Bloggen Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? har skrivit en kommentar till dessa båda inlägg.
Svensk självförsörjningsgrad på livsmedel? 82%, 55%, 50% eller 0%?
Den finska bloggen Ruda publicerade den 27 mars ett inlägg med följande inledning.
Man kan välja ett antal sätt hur mänskligheten kan förstöra sig själv på. Ett sannolikt sätt är att vi åtminstone förstör en stor del av oss i takt med att resurserna tryter – inte nödvändigtvis på grund av att vi inte skulle kunna föda en 9 miljarders population i framtiden, utan på grund av att mänskan till sin natur är sniken och benägen att bilda kotterier som smider ränker mot andra kotterier. Fosfor kommer att vara av vital betydelse när det gäller kotteribildning och därav följande krig och folkvandringar.
Det finns idag ca. 1.5 miljarder jordbruksmark i världen. Den finska andelen är ca. 2 miljoner ha. All jordbruksmark är inte bördig utan mången gång ganska värdelös ur odlingssynpunkt – men man har den mark man har i förhållande till sina landsgränser. Man kan i viss mån klara sin egen matproduktion med tillgång till gödsel såsom fosfor, kalium och kväve. När resurserna tryter kommer emellertid egoismen fram och den bild man kan se framför sig är internationella överenskommelser länder emellan där vissa länder delar mellan sig sinande resurser som andra länder kommer att sakna.
