Riksdagen sa igår nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 om åtgärder för att skydda jordbruksmark, åtgärder mot stranderosion och allmänna vattentjänster. Riksdagen hänvisar till pågående arbete och gällande rätt samt vill avvakta kommande ställningstaganden från regeringen.
I senaste numret av KSLA Nytt & Noterat skriver Peter Sylwan en artikel utifrån en kommande rapport ”Jorden vi ärvde”.
Rapporten Jorden vi ärvde svarar inte på frågorna men ger ett rikt underlag för de som vill vara med och samtala om hur svaren ska formuleras och vad de ska säga om hur vi ser – eller inte ser – på en av Sveriges bokstavligt talat
livsviktigaste framtidsfrågor; hur vi ska skydda, bevara och utveckla vår förmåga att producera maten vi lever av.
Rapporten Jorden vi ärvde kommer inom kort ut i serien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT).
Ladda ned artikeln ”Jorden vi (förd)ärvde. Om att såga på den gren vi sitter”
Översiktsplanen redovisar mål och riktlinjer för användning, utveckling och bevarande av mark, bebyggelse och vatten. Planen presenterar vision, målbilder samt utkast på framtida markanvändning. Planen ställs nu ut för granskning.
Utställning
Planen redovisar en bebyggelseutveckling för en måttfull befolkningsökning, högst 1 % per år, vilket innebär att antalet invånare kan öka från dagens 33 500 till cirka 50 000 år 2050. Samtidigt föreslås att natur- och kulturmiljövärden samt jordbrukslandskapet respekteras.
För att skydda mot högre havsnivåer, på grund av klimatförändringar, redovisas åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse.
Programsamråd med möten har ägt rum under sommaren 2010. Inkomna synpunkter kommenteras i en samrådsredogörelse, vilken bifogas handlingarna.
Översiktsplanen olika delar kan hämtas här
Del 6, Karaktärsområden, Avsnitt III, Jordbrukslandskapet (PDF-dokument, 555 kB)
Planen finns under tiden 14 april till 15 juni tillgänglig för granskning på biblioteken i Skanör, Höllviken, Vellinge och Västra Ingelstad samt på kommunhuset i Vellinge, Norrevångsgatan 3.
Frågor besvaras av
översiktsplanearkitekt Karin Gullberg, tfn 040-42 51 39
stadsbyggnadsdirektör Hans Folkeson, tfn 0709-91 51 30.
Synpunkter med namn och adress ska senast 15 juni 2012 ha inkommit till Vellinge kommun, Tillväxt och samhällsbyggnad, 235 81 Vellinge eller via e-post till plan@vellinge.se.
ATL rapporterar den 23 april:
På onsdag tar riksdagen upp en motion från miljöpartiet om stärkt lagskydd av åkermarken. Men chansen att den antas är liten. I behandlingen i civilutskottet avslogs motionen.
I motionen hävdar miljöpartiets Kew Nordqvist och Jan Lindholm att åkermarkens skydd i plan- och bygglagen och miljöbalken inte är tillräckligt och därför vill de vill se att viktig åkermark ges riksintressestatus.
I behandlingen av motionen i civilutskottet och fick motionen (2011/12:C249) dock inte stöd, vilket gör det osannolikt att få majoritet för den efter debatten i riksdagen. Hur frågan hamnade i civilutskottet vet inte Kew Nordqvist riktigt.
– Kanske för att man ser det som en mark- och planfråga men jag ser det som en jordbruksfråga som handlar om vår livsmedelsförsörjning, säger Kew Nordqvist.
Att bebyggd åkermark blir irreversibelt förstörd för framtida jordbruksproduktion är också något man i kommunerna inte betänker, tror Kew Nordqvist.
”Förvaltarskapstanken, det vill säga att vi inte äger marken, utan att vi förvaltar den åt kommande generationer, måste vara vägledande,” skriver de i motionen.
I Tranås kommun har dock miljöpartiet lyckats nå en liten seger i sin strävan att skydda åkermarken. För att ingå som stödparti för alliansen krävde man och fick löfte om att någon ny åkermark inte skulle […]
Skånskan.se rapporterar från Åkermarkens dag i Svalöv.
I vanlig ordning blev det öppna huset på Svalöfs gymnasium en publiksuccé.
Skolan visade sina innandömen på lördagen och både på lantbruket, smådjursavdelningen, bland mekarna på Söderhus och i huvudbyggnaden ville folk in och se hur verksamheten fungerar.
– Det är alltid lika trevligt. Jag brukar åka hit och titta varje år, sa Bo Persson från Torrlösa när han beundrade en gammal Massey Ferguson.
På de olika avdelningar fick besökarna ta del av vad eleverna egentligen sysslar med under skoltid. En populär station var givetvis smådjursavdelningen, där Ammy Thomsson visade upp en orm av det större slaget och Elin Olanders tog till sist mod till sig och klappade det dryga metern långa djuret.
– Faktiskt inte så läskigt som jag trodde. Den var ju både mjuk och torr, sa hon en aning imponerad.
Temat för dagen var från jord till bord. Besökarna fick ta del av hur hela kedjan fungerar från sådden fram tills att mackan på frukostbordet ligger färdigbredd, olika leverantörer visade upp sina produkter och dessutom arrangerades en fältvandring ut på åkrarna.
ATL skriver den 19 april följande artikel om ett ökat krav på lagskydd för åkermarken. Du kan även läsa artikeln direkt på ATL:s hemsida där det även finns länkar till ett antal andra artiklar om åkermark.
Svensk och europeisk åkermark försvinner i en rasande fart när bebyggelsen breder ut sig. I Sverige saknas det dock ännu lagskydd för åkermarken, något som finns i många andra länder.
Frågan om lagskydd av åkermarken kommer återigen upp vid LRF: stämma senare i vår via tre motioner från Östergötland, Västra Götaland och Jämtland. Förhoppningen är att ge LRF en ny knuff att gå i mål med sin lobbying.
– Vi har ett tydligt uppdrag från stämman förra året att jobba för ett starkare skydd i lagstiftningen, säger Åsa Hill, jurist och ansvarig på LRF.
Ingen lagändring
Någon konkret lagändring har LRF ännu inte lyckats uppnå men man har ändå lyckats föra in frågan i viktiga pågående och avslutade utredningar, menar hon.
– I miljöprocessutredningen fick vi in att man skulle kunna skydda åkermark genom att klassa det som riksintresse, men utredningen stannade vid att det krävs mer utredning om den nuvarande kommunala tillämpningen av de här reglerna. Nu behandlas frågan i den pågående miljömålsberedningen.
Zoneringssystem
Även SLU-forskaren Anders Larsson, belönad för […]
Kristofer Stenström, Falkenbergs Naturskyddsförening och medlem i Den Goda Jorden, har skrivit en artikel i Hallands Natur 2012 om åkermarken. Naturskyddsföreningen håller i år sin riksstämma i Falkenberg 15-17 juni och dit har kristofer även skrivit en motion om ett förbättrat skydd för åkermarken. I samband med riksstämman kommer även Mat- och Jordbruksnätverket att ordna ett seminarium den 15 juni med titel: Åkermarken minskar – vad ska vi gör åt det?.
Gunnar Rundgren skriver följande inlägg på sin blogg ”Trädgården Jorden – det civiliserade Eden” den 19 april.
Runt våra städer så tas mer och mer jordbruksmark i anspråk, inte minst för att bygga vägar och externa köpcentra. Inte nog med att de är ett utslag av en ohållbar förbrukning av energi i form av fossila bränslen, de förstör också en av de absolut viktigaste resurser vi har, matjorden. Om vi fortsätter asfaltering och bebyggning i samma takt så kommer vi att inom 100 år ha täckt över ett område motsvarande Frankrike och Spanien tillsammans. En internationell konvention för skydd av matjorden behövs.
Växande städer och en ständigt utvidgande infrastruktur äter upp Europas mark. Mellan 2000 och 2006 bebyggdes 920 kvadratkilometer mark om året. I vissa regioner växer andelen anlagd eller artificiell mark, det vill säga mark som inte är ren natur och inte används för jord- eller skogsbruk, snabbt. Nederländerna, Danmark och Spanien tillhör de länder där trycket på mark är hårt. I Danmark uppges mänsklig infrastruktur nu täcka nästan 20 procent av arealen (Danmarks miljöministerium 2005). I hela EU är andelen anlagd mark 4,4 procent.
I Sverige är tre procent av arealen är bebyggd på ett eller annat […]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN – PRESSMEDDELANDE 12 april
Hårdgörning av mark, dvs. att markytan täcks permanent av ett ogenomsläppligt material, är en av de främsta orsakerna till markförstöring inom EU. Hårdgörningen drabbar ofta bördig jordbruksmark, och den hotar den biologiska mångfalden, ökar riskerna för översvämningar och vattenbrist och bidrar till den globala uppvärmningen. De nya riktlinjer om bästa praxis för att begränsa, minska eller kompensera för hårdgörning av mark som kommissionen offentliggör idag innehåller exempel på åtgärder, lagstiftning, bidragssystem, lokala planeringsverktyg, informationskampanjer och många andra typer av bästa praxis som tillämpas inom EU. Riktlinjerna efterlyser smartare fysisk planering och större användning av genomsläppliga material så att marken kan bevaras.
Miljökommissionär Janez Potočnik menar att ”förlusterna av markresurser genom urbanisering och omvandling av landskapet är ett av de största miljöproblem som EU ställs inför idag. Det är hög tid att vi börjar använda denna värdefulla resurs på ett klokare sätt. Dess många livsviktiga funktioner måste räddas åt kommande generationer. Vi kan helt enkelt inte asfaltera över våra möjligheter till en hållbar framtid.”
Europa är världens mest urbaniserade kontinent. Varje år behövs ytterligare ca 1 000 km² (en yta större än Berlins) för att täcka våra behov, och en stor del av denna mark hårdgörs på […]
LRF Ungdomen i Jämtlands län har lämnat in följande motion till riksförbundsstämman.
LRF Ungdomen i Jämtlands län ser i sin motion med oro på att åkermark i allt större omfattning tas i anspråk för andra ändamål än livsmedels- och energiproduktion. I ett globalt sammanhang med ökande befolkning, brist på vatten och odlingsbara jordar är detta naturligtvis moraliskt förkastligt, men innebär också ett problem för kommande generationers bönder. Asfalterad och bebyggd mark kan inte odlas.
Vi är medvetna om att det finns två sidor av frågan.
• För LRF är det grundläggande att markägaren skall bestämma över sin egen mark. En reglering av hur åkermark får användas innebär att man fråntar nuvarande markägare affärsmöjligheter.
• I ett längre perspektiv innebär motsatsen att vi fråntar framtidens bönder affärsmöjligheter. Dessutom innebär en oreglerad handel av jordbruksmark i attraktiva (i praktiken storstadsnära) lägen en kapitalisering av marken vilket i praktiken ytterligare försvårar framtida generationers brukande.
Visionen för LRFs Livsmedelsstrategi är: ”Att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft”. Ska det målet nås, är den jordbruksareal som finns idag ett måste.
Vi är medvetna om att det ibland t.ex. i samband med viktiga infrastruktursatsningar inte […]