Månad: november 2012

Framtiden tillhör de som förbereder sig inför den

I samband med Hushållningssällskapet i Hallands 200 – års jubileum gav de ut en skrift, sammanställd av Catharina Svala. Skriften omfattar de 200 år av historia och händelser som har format Halland till vad det är i dag. De berättar också om HS verksamheter i dag samt tar fram kristallkulan och försöker se in i framtiden runt de utmaningar som väntar.

Skriften finns tillgänglig att köpa på huvudkontoret Lilla Böslid i Eldsberga samt på Agrocenter i Falkenberg. Kostnaden är 125 kr. Medlemmar är välkomna att hämta upp skriften gratis och på närmaste kontor!

Hushållningssällskapet i Östergötland har publicerat ett utdrag ur jubileumsskriften ”1812-2012-2212”. I avsnittet Land och stad är föreningen Den Goda Jorden omnämnt.

Läs texten här.

Rapport – The race for land

Välkomna till lanseringen av en ny rapport, som analyserar fenomenet land grabbing: vilka är aktörerna och vad är syftena? Hur kan böndernas rätt till sin mark tryggas? Vad finns det för alternativ till storskaliga markinvesteringar?

Rapporten innehåller fallstudier från Kambodja och Mozambique. Kambodjanska småbönder förlorar sin mark till storskaliga sockerplantager, där sockret exporteras till EU. Vilken roll har EU? Hur har civilsamhället i Mozambique lyckats påverka landets marklagstiftning och investeringar inom jordbruk?

Jakten på jordbruksmark i fattiga länder har eskalerat under senare år. Privata investerare leasar mark för en billig penning för att producera mat, foder och biobränslen. Fattiga bönder fördrivs från sin mark och står utan försörjning. Livsmedelssäkerheten i länderna hotas, eftersom produktionen ofta är för export.

Tid: Onsdag 5 december, kl. 12 – 14 (Lunchmacka från 11.30)
Plats: Postmuseum, Nygatan 6, Gamla Stan, T-bana Gamla Stan, Stockholm
Anmälan: senast 3 dec via formulär här. Frågor: Kontakta Karin Gregow, karin.gregow@forumsyd.org, tel: 08-50637162.
Arrangörer: Afrikagrupperna, Forum Syd, Kooperation Utan Gränser

Medverkande:
Eang Vuthy, Director of Equitable Cambodia, Kambodja
António Reina, Director, Livaningo, Mozambique
Lars-Olle Larsson, Manager ESG Affairs, Swedfund Kenneth Hermele, utvecklingsekonom, policyrådgivare, Forum Syd
Kajsa Johansson, chef för utveckling och policy, Kooperation Utan Gränser.

Seminariet är gratis och hålls på engelska. Vi bjuder på lunchmacka.

Vi måste bevara den goda åkermarken

Land Lantbruk publicerade den 16 november debattartikeln ”Vi måste bevara den goda åkermarken” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson samt vice ordförande i Den Goda Jorden.

Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. God åkermark är en förutsättning för att kunna producera svenska livsmedel, dock är åkermarken en ändlig resurs som inte kan tillverkas.

Det är ytterst viktigt att den goda åkermarken bevaras för att den även fortsättningsvis ska kunna odlas och brukas. Odlingsbar jord i öppna landskap måste respekteras. Vi behöver främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Åkermarken är även av central betydelse för att bevara den biologiska mångfalden.

I Sverige används till största del betong, stål och asfalt till att uppföra bostadsområden och hårdgöra ytor. Områden med väg och järnväg förändrar jorden och dess möjlighet att återhämta sig. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § är jordbruksmark klassat som nationellt intresse, den får endast tas i anspråk för bebyggelse av väsentliga samhällsintressen. Trots regleringen har 10 procent av Skånes bästa åkerjord försvunnit. Enbart i Skåne och Halland planeras nästa lika mycket åkermark att bebyggas av väg och järnväg under kommande år.

Svenska städer är relativt glest befolkade, men samtidigt har vi den största andelen hårdgjorda ytor per innevånare i Europa. I jämförelse med europeiska länder finns det i Sverige en stor potential att fortsätta expandera städerna utan att bebygga odlingsbar mark. En förtätning och koncentration av stadsbebyggelser bör prioriteras framför att bebygga åkermark.

Det är väsentligt att det inom de kommunala översiktsplanerna prioriteras att redan hårdgjord mark används för bebyggelse istället för att förbruka åkermark. En tätare bebyggelse främjar även utbyggnaden av kollektivtrafik och transportsystem samt stimulerar en levande stadsmiljö. Gynnsamma strategier för urban utveckling som främjar både befolkningsökning och tillväxt samtidigt som jordbruksmark lämnas oexploaterad finns och bör efterlevas.

Det moraliska ansvaret att säkerställa en inhemsk livsmedelsförsörjning kräver att vi förvaltar åkermarken, men det är också nödvändigt att svenska landbrukare har rimliga villkor för att kunna bruka marken. För att framtida generationer ska kunna odla och producera livsmedel är det vårt ansvar att förvalta våra resurser utan att förbruka dem.

Rovdrift på åkermark i Uppsala

Uppsala Nya Tidning publicerade den 17 november debattartikeln ”Rovdrift på åkermark i Uppsala” skriven av Ingmar Messing, professor i markvetenskap SLU och Per Hedfors, forskarassistent i landskapsarkitektur, SLU.

Bygg inget industriområde öster om E 4! Varje hektar som bebyggs på Uppsalaslätten leder till att sämre jordar på annat håll i världen, t ex regnskog, måste odlas upp för de globala matbehovens skull, skriver Ingmar ­Messing och Per Hedfors.

Medan världen desperat skriar efter mer mark att odla mat på så accelererar Uppsala planerna på att bygga sönder Uppsala­slätten. Redan nu vill man ändra intentionerna i översiktsplanen som bara är två år gammal. En artikel i UNT 12/7 handlade om att alliansen i plan- och byggnadsnämnden vill öppna ett nytt industriområde på åkermarkerna öster om motorvägen.

Det är viktigt att förstå att jordbruksverksamhet är en långsiktigt hållbar verksamhet som upprätthåller och förbättrar betingelserna att varje år producera mat och bioenergi.

Hushållning med jordbruksmark är ett allmänintresse – oavsett bakgrund behöver vi alla mat för dagen. Anläggning av industriområden däremot, förstör betingelserna för denna typ av produktion.

En del aktörer menar att denna förstöring av åkermarkerna inte är rovdrift utan resursfördelning – Sverige behöver inte skydda sin åkermark eftersom andra områden i världen kan producera livsmedel billigare. Detta argument faller dock platt om vi ser oss omkring i världen – vad som just nu håller på att ske.

”Redan i dag är efterfrågan på odlingsbar mark på väg att överträffa tillgången”, menar forskaren Kenneth Hermele i sin färska avhandling Land Matters vid Lunds universitet. ”Det sätter en stor press på den befintliga åkermarken som ska räcka till för odling av livsmedel, foder, textilfiber och bränsle”.

Denna utveckling, där tillgången på jord minskar, har i den internationella miljödebatten fått namnet Peak Soil, för att anknyta till det redan kända begreppet Peak Oil, och den avspeglas bland annat i de kraftigt ökande livsmedelspriserna från början av 2000-talet och framåt samt i form av de stora köpen av odlingsbar mark i Afrika av kapitalstarka aktörer.

Hermele menar att vi troligen går in i en ny fas med ständigt ökande konflikter om markbundna resurser. Likaså skriver den säkerhetspolitiske experten Bo Pellnäs i UNT Perspektiv 22/9 att ”Innehav av odlingsbar mark och tillgång på vatten blir snart av samma strategiska betydelse som oljan har haft det sekel som gått”.

Detta innebär att Sverige återigen kan hamna i situationer då vi är mer beroende av vår inhemska produktion av livsmedel.

Siffror på tillgänglig åkermark understryker dilemmat. 1960 var den genomsnittliga åkerarealen i världen 0,46 hektar (ha) per person. I dag finns endast cirka 0,21 ha åkermark per person.

Förändringen är drastisk – och jordens befolkning fortsätter att öka. Enligt FAO kommer tillgången på mat i utvecklingsländerna att behöva öka med nästan 60 procent till år 2030 och fördubblas till år 2050.

Det finns i Sverige i dag cirka 0,29 ha åkermark per person. Det går åt cirka 0,41 ha för att ge mat åt varje svensk med den levnadsstandard vi har. Vi kan alltså föda knappt tre fjärdedelar av vår befolkning från våra svenska jordar. Resten måste vi importera från övriga världen.

Om en global utjämning av levnadsvillkoren ska ske så kan vi inte fortsätta att importera mat i nuvarande utsträckning – från en värld som alltså har mindre åkermark per person än vi. Vi ska naturligtvis fortsätta att importera livsmedel som inte kan produceras i Sverige, men samtidigt måste vi odla mer av våra inhemska grödor för att bidra till vår och övriga världens försörjning. Sverige borde vara nettoexportör av livsmedel!

Varje hektar åkermark som exploateras på den bördiga Uppsalaslätten medför alltså att flera hektar på sämre jordar i andra delar av världen – till exempel regnskogsområdena – måste odlas upp för att de globala behoven av livsmedel ska kunna tillfredsställas. Det är med andra ord en rovdrift som bedrivs när vi förstör åkerjordarna i den omfattning som nu sker.

Vad finns det för alternativ? När det gäller bostadsbyggande så sker redan i dag en viss förtätning av Uppsala. Men industriområdena fortsätter att växa ut med låga ytkrävande huskroppar. Detaljplaner för industri och handel i städernas ytterområden måste skärpas vad gäller hushållningen med mark. Enplanshangarer omgivna av vidsträckta asfaltytor för korttidsparkering är inte en hållbar strategi. Verksamheter kan inrymmas i byggnader med flera plan. Mellan husen skapas då en mänsklig skala och intressanta rumsbildningar. Man bör även utreda möjligheten att komplettera befintliga lokaler på höjden för industri och handel.

Vidare är det dags att se Uppsalas expansion i regionalt perspektiv. När förslag väcks om utbyggnad på den värdefulla åkermark som omger Uppsala är det uttryck för en lokal hemmablindhet.

I stället föreslår vi en attraktiv infrastruktur och kollektivtrafik som gör kransorterna tillgängliga och omvandlar dem från sovsamhällen till regelrätta avknoppningar från Uppsala med arbete, bostäder och centrum mixat med grönstruktur på modernt sätt.

På så vis kan vi zooma ut från centralorten Uppsala och betrakta ett ”Storuppsala”, där vi lyckas kanalisera initiativkraft från förtätnande centrumbildning till nyvaknande samhällen som står sig allt bättre på egna ben.

I den inledningsvis nämnda UNT-artikeln från 12/7 säger nämndordföranden att ”Kommer det ett större företag som vill bygga i öst vill vi kunna säga ja till det”. Det nämns inte att detta innebär att ett annat stort företag – som bedriver jordbruk – vräks ifrån sin mark.

Uppsalaslätten kan ha en stor betydelse för framtiden om dess långsiktigt viktigaste kvalitet, den goda jorden, används för det den passar bäst för – att försörja oss med mat. Därför kan vi inte bygga igen den med ny ytkrävande industriverksamhet.

Bygg alltså inget nytt industriområde öster om motorvägen! Detta skulle innebära startskottet till att den sista resten av det öppna landskapsrummet öster om Uppsala muras igen. Nya kreativa lösningar för stadsbyggande måste utvecklas såsom förbättrad infrastruktur till kransorterna och flervåningsbyggnader i befintliga miljöer för industri och handel för att svara upp mot behoven av mer effektivt, mer etiskt, mer estetiskt och mer hållbart markutnyttjande.

Bygg inte på åkermarken

Kvällsposten/Expressen publicerar den 16 november debattartikeln ”Bygg inte på åkermarken” skriven av LARI-PITKÄ KANGAS, kommunalråd (MP) Malmö stad och PETER LANGERBECK, ordförande i LRF kommungrupp Malmö

Den globala trenden är tydlig. Fler och fler väljer att bosätta sig i städer och 2030 kommer 60 procent av jordens befolkning att bo urbant. Det är en utmaning men innebär också en oerhörd potential för hållbar stadsplanering och skyddandet av värdefull åkermark. I denna kontext träder sex skånska kommunstyrelseordföranden fram och hävdar att det är varje kommuns rättighet att bygga villamattor på Europas bästa jordbruksmark.

Men klimatkrisen och behovet av att säkra åkermark som en resurs är en global såväl som en lokal uppgift. Börjar det kommunala plan-monopolet att användas som ett slagträ i debatten mellan kortsiktiga ekonomiska intressen och långsiktig miljönytta har vi hamnat väldigt snett i lagstiftningen.

Kommunstyrelseordförandena i våra grannkommuner: Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala finner det förolämpande att de anklagas för att inte tänka på sina kommuninvånares framtid.

Men på vilket sätt gagnas invånarna i Skåne, nuvarande och kommande generationer, av utbyggnaden med asfalterade ytor och monokulturella gräsmattor?

Långsiktiga frågor som till exempel förhindrandet och reducerandet av klimateffekterna eller hur den biologiska mångfalden ska öka lyser med sin frånvaro i debatten.

Malmö har en historia precis som andra större städer i Sverige som tyvärr präglats av en stadsplanering som emellanåt varit alltför endimensionell.

Men Malmö stad och LRF i Malmö har på senare år tillsammans haft en djup dialog och gemensam kunskapsutveckling. Detta har vi delat med andra som också tagit till sig nya rön och tankegångar kring vad en hållbar planering av stad och land betyder.

Tillsammans skriver vi under på att en levande stad också kräver en levande landsbygd. Ekologisk odling, ett hållbart företagande, och en omställning av energisektorn och ekoturism är verksamheter som både stärker attraktiviteten och den ekonomiska bärkraften långsiktigt i en kommun.

Att bygga enformigt vidsträckta villamattor på jordbruksmark, att använda marken ensidigt för icke-produktiva verksamheter bär inte till en hållbar framtid.

Malmö stad vill tillsammans med LRF gärna föra en dialog med våra grannkommuner, och även med regionala och statliga intressenter. Den dialogen måste präglas av insiktsfullhet och framtidsmöjligheter.

Som politiker och inte minst kommunstyrelseordförande har man ett ansvar att företräda sina invånare. Men därmed inte sagt att det går att bortse från andra nationella, regionala och kommunala folkvalda församlingars beslut och planering för bättre miljö- och klimatarbete.

Det är en ledares ansvar att våga fatta rätt beslut som gagnar alla långsiktigt i god sam- verkan och konstruktivitet.

Konferens – Jorden vi äter

Välkommen till en heldagskonferens för att diskutera hur världens växande befolkning ska kunna försörjas utan att ta kål på planeten.

Går det verkligen att producera mat till alla utan att jorden förstörs? Vi blir allt fler människor på planeten. Många hungrar och andra är överviktiga. Jordar utarmas och eroderar. Det är brist på vatten. Haven är övergödda och utfiskade. Arter försvinner och ekosystemtjänster raseras. Allt detta är bilder vi matas med och som speglar hur illa det står till med vårt klot. I det läget är det lätt att ge upp. Och tänka att den enda utvägen är att köra på i de gamla, vanliga hjulspåren som faktiskt gett skördeökningar och lyckats försörja fler under de senaste 50 åren. Lite miljöförstöring får man väl tåla för att få mat på bordet. Eller?

Mer info här

Programmet hittar du här

Plats: 7 A Centralen, Vasagatan 7 nära Royal Viking vid Centralstationen i Stockholm

Tid: Den 6 december 2012 kl. 10.00 − 17.30

Kostnad: I deltagaravgiften ingår Naturskyddsföreningens bok ”Jorden vi äter” och samtliga måltider. Deltagaravgiften på 300 kr kommer att faktureras efter konferensen. Studenter får komma kostnadsfritt med möjlighet att köpa boken på plats.

Språk: Konferensen simultantolkas mellan svenska och engelska.

Utlysning av stipendier och bidrag ur Anders Stenströms minnesfond

Belöning
Den Goda Jorden delar i samband med sitt årsmöte ut en belöning till personer eller organisationer som i föreningens anda förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion och som arbetar för att skydda åkermarken från att bli förstörd för all framtid.

Som medlem kan du fram till den 31 december till styrelsen lämna in motiverade förslag till mottagare av belöning ur minnesfonden.

Projektbidrag
Personer, gärna yngre, eller organisationer kan söka anslag ur fonden för t ex forskning, faktasammanställningar, publicering av resultat, informationsmaterial/informationsåtgärder, aktivt arbete i samband med kommunala eller regionala plandokument.

Ansökningar ska vara inskickade till föreningen senast 31 december. Ansökningshandlingar finns på http://www.dengodajorden.se/anders-stenstroms-minnesfond/

Stipendier
Ur fonden går det även att söka stipendier för deltagande vid seminarier som berör frågor som ligger i linje med föreningens stadgar.
Stipendiet utgår som ersättning för anmälningsavgift och resekostnader, dock som högst 3 000 kronor. Motprestation består av en skriftlig rapport från seminariet.

Stipendier kan sökas hos styrelsen kontinuerligt under året.

Informationsträff Stad och land – Hand i hand

Inbjudan till en informationsträff kombinerad med en ”Workshop” inom leaderprojektet Stad och Land – Hand i hand.

När: Torsdag den 22 november klockan 18.00

Var: Stadshuset i Eslöv

Medverkande: Landskapsarkitektstudenterna Lisa Björk och Jonna Milton (www.urbankannibalism.blogg.se)

Program: Lisa och Jonna Presenterar sig själv och syftet med sitt arbete, där ”Stad och Land – Hand i Hand” ingår.
Sedan blir det grupparbete som går ut på att kartlägga deltagarnas bild av kommunen, vilka element man tycker är viktiga i landskapet.

Kaffe: Deltagarantalet är begränsat så vi vill ha en anmälan vem som kommer, även för fikats skull, senast tisdag den 20 november.
Först till kvarn………………
Anmälan: Till Torsten Winther, 0708 – 343 620 eller mail hasslesjo@spray.se

Symposium: Global Outlook – Future Competition for Land

Global Outlook – Future Competition for Land

An International Symposium as a part of KSLA’s 200 year celebration

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Feed, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. In order to satisfy the ever increasing needs of “the four Fs”, there will be a progressively severe competition for limited land and water resources. During two days this will be highlighted from four different perspectives:

1. Agricultural policies over the past 40 years – three cases (Prof. Alan Swinbank, UK; Prof. Bill Winders, USA; Prof. Philipp Aerni, Switzerland; Moderator: Prof. Mats Morell, Swe)

2. Opportunities and challenges for farmers, researchers and business in the agricultural sector (Prof. Robert Thompson, USA; Prof. John Pickett, UK; EU Parlamentarian Marit Paulsen, Swe; Chairman Elisabeth Gauffin, Swe; Moderator: Prof. Bo Andersson, Swe)

3. Opportunities and challenges in the forestry sector (Prof. Sten Nilsson, Swe; Prof. August Temu, Kenya; Prof. Xu Jintao, China; Prof. Jan-Erik Nylund, Swe; Moderator: Dr. Björn Lundgren)

4. From knowing to acting – paths to a sustainable future (H.E. Dr. Jacques Diouf, Senegal; Prof. Paul Alan Cox, USA; Prof. Susan Baker, UK; Moderator: Dr. Johan Kuylenstierna, Swe)

Among all the internationally most renowned lecturers at the Symposium we are especially proud to welcome H.E. Dr. Jacques Diouf, Minister and Special Adviser of the President of Senegal, as key note speaker.

Date: Tuesday January 29, 2013 – Wednesday January 30, 2013

Time: 09.30–17.00 both days

Venue: Norra Latin Conference Center, entrance: Barnhusgatan 7B, Stockholm

Registration: No later than January 21, 2013

Fee: Free of charge

Click here for more information