Månad: november 2012

SVT – Kampen om jorden

SVT2 och SVT Play torsdag den 29 november klockan 20:00

Kampen om jorden
Hur ska maten räcka till alla?

Tre fjärdedelar av Malis befolkning är bönder. Nu kommer rika, landhungriga länder som Kina och Saudiarabien och tar över deras mark för att odla mat som går på export. För bönderna innebär det jobb, men blir det tillräckligt med mat över för de fattiga?

Läs mer om Why poverty här

Tillägg för jordbruksområden – Översiktsplan i Göteborg

I samband med Göteborgs kommuns översiktsplanering har de tagit fram ett tillägg för jordbruksoråden.

Syfte
Tillägget syftar till att främja bevarande och bruk av befintlig jordbruksmark i Göteborg och att etablera planeringsrutiner som identifierar och tar tillvara de olika värdena i jordbruksmarken. Rekommendationerna i tillägget innebär att det på samma sätt som tidigare ska råda stor restriktivitet mot att ta jordbruksmark i anspråk för ny bebyggelse och nya anläggningar som inte har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra.

Tydliga rekommendationer
Genom tillägget förtydligas rekommendationen R11 – Område för jordbruk utanför detaljplan i Översiktsplan för Göteborg. Tillägget innebär att en värdering ska göras av jordbruksmarken när det finns motstående intressen eller utvecklingsanspråk på markanvändningen. Vid en avvägning mellan olika intressen ska en samlad bedömning göras av jordbruksmarkens värden. Produktionsvärden, sociala värden, natur- och kulturvärden och värden för kretslopp och miljötjänster ska användas vid värderingen, som bör ske i dialog med den enskilde jordbrukaren.

Underlaget uppdateras
I tillägget föreslås att det inaktuella kartunderlaget beträffande jordbruksmarkens omfattning som redovisas i Översiktsplan för Göteborg utgår ur planen. Översiktsplanen uppdateras med en aktuell inventering från Jordbruksverket
över vad som brukas som jordbrukmark idag så att de verkliga förhållandena speglas i planen. Genom tillägget kommer vissa områden att utgå och andra att läggas till i redovisningen av jordbruksområden på kartorna 1 och 2 i Översiktplan för Göteborg.

Förändringar
Tillägget medför ingen förändring gentemot Översiktsplan för Göteborg i de områden med jordbruk där det finns detaljplan, eller där förändrad markanvändning redan är föreslagen. Stora delar av den nytillkomna jordbruksområden ligger inom områden som sedan tidigare är utpekade i Översiktsplan för Göteborg som områden med stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild, kulturlandskap och kulturmiljö. Ett fortsatt brukande av marken är ofta av vikt för att värdena ska bibehållas. Tillägget medför därför inte att kommunen ändrar förhållningssätt till dessa områden.

Hela tillägget för jordbruksområden hittar du här.

Varför tätare städer?

Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling publicerade den 15 oktober krönikan ”Varför tätare städer?” skriven av Caroline Dahl, koordinator, nätverket stadsutveckling.

Center for byplanlægning, under ledning av professor Jens Kvorning och forskningsassistent Lisbeth Nørskov Poulsen, hävdar i rapporten Strategier for bæredygtige byomdannelse att “Her diskuteres det [Hållbarhetsbegreppet] som et spørgsmål om hvilke bystrukturer, der må opfattes som de mest bæredygtige. Med detta fokus bliver tætheden den centrale parameter.” Täthet har under ett par decennier varit en återkommande parameter i fråga om en hållbar stadsutveckling, vilket också konstateras i citatet ovan. Begreppet har ofta fokuserat på den byggda tätheten eller befolkningstätheten, men har under senare tid allt oftare breddats till att inkludera även social och kulturell täthet.

Den vanligt förekommande argumentationen för tätortsförtätning tycks vara av både en proaktiv och en reaktiv natur. I den förstnämnda situationen förespeglas att förtätning bidrar till ett rikt stadsliv med positiva effekter för den sociala livsmiljön och ekonomiska faktorer. Livskvaliteten i de europeiska städerna står i fokus för EU:s utvecklingsarbete. Täta miljöer där de historiska spåren utgör en del av vardagslivet anses vara upplevelser som lockar. Småskaliga, varierande, fotgängarvänliga och befolkade stadsrum är kvaliteter som eftersöks och som spås vara avgörande etableringsfaktorer i en postindustriell ekonomi.

Förtätning som motkraft
Men, det är det andra fallet som denna krönka vill titta lite nämre på. I denna situation tycks förtätning användas som motkraft mot en tätortsexpansion, med dess effekter av ett argumenterat ohållbart nyttjande av jordbruksmark och andra naturresurser, så att mark kan sparas för produktion av livsmedel, fiber och biobränsle. Länsstyrelsen i Skåne län har exempelvis lanserat en nollvision kring ianspråktagandet av jordbruksmark. Röster höjs också för behovet av att lagstifta om att jordbruksmark ska anses vara av riksintresse enligt miljöbalken, och därmed få ett starkare skydd.

Med ett riksintresse skulle inte bara skyddet bli starkare utan det kommunala planmonopolet skulle också få sig en törn genom att länsstyrelsen då skulle kunna kalla in, och eventuellt upphäva, antagna kommunala detaljplaner till förmån för bevarandet av jordbruksmark. På ett sätt är därför rösterna som förespråkar ett riksintresse också ett misstroendevotum mot den kommunala planeringen och kanske en också ett indirekt förslag om en starkare statlig närvaro och en tilltro till att en statlig överblick skulle ge mer hållbara avvägningar.

Hållbarare avvägningar behövs
Att avvägningarna som görs i planering och byggnation behöver bli hållbarare konstateras tyvärr gång på gång. Den danska tidskriften Landskab redovisade nyligen resultat från det europeiska forskningssamarbetet PLUREL. Här har man kunnat konstatera att tätortsexpansion och utglesning inte bara fortgår utan även att de har förstärkts under senare år. Städerna blir alltså glesare och glesare trots att policyorgan på internationell och nationell nivå, liksom planeringsorgan på regional och kommunal nivå, i två decennier förordat förtätning.

Gunilla Lindholm, SLU i Alnarp, konstaterade nyligen i en skrivelse till Delegationen för hållbara städer att ”Vi behöver inte diskutera fördelar och risker med förtätning för att förstå, att planeringen så som den är strukturerad och utformad idag, inte synbarligen påverkar markanvändningen!” Det är en tung slutsats och en stark kritik mot det rådande planeringssystemet som Lindholm riktar. Konstaterandet väcker många frågor och det är viktigt att en debatt kring dem förs. Jag tillåter mig att tvivla på att en ökad statlig kontroll, genom ett utpekande av jordbruksmark till riksintresse, skulle vara lösningen.

Forskningsbehov
De identifierade hindren och svårigheterna med tätortsförtätning som kommunerna listar i en 2011 års miljömålsenkät är också intressanta att betrakta. Ett stelbent plansystem där hänsyn till lokala skillnader inte kan tas är en svårighet som lyfts fram. Osäkerheten kring hur riskavstånd ska hanteras så att överdimensionerade väg- och järnvägsområden inte behöver uppstå är ett annat. Det framkommer också att det finns en brist på vedertagna och gemensamma metoder för att arbeta med täthetsfrågan vilket därför kan antas vara ett angeläget forskningsområde för framtiden.

Vem äger rätten till världens odlingsmarker?

På UR Kunskapsbanken presenteras den pågående serien ”Varför finns fattigdom?”. Frågor och fördjupning till den globala kampanjen Why Poverty.

Vem äger rätten till världens odlingsmarker?

Jakten på jordbruksmark pågår över hela världen. För att täcka framtida behov köper rika länder upp mark i fattiga länder för att säkra sin matförsörjning. Men vad händer med lokalbefolkningen när marken säljs ut?

Läs mer här.

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är bristfällig, men en del vet man. Mellan 1960 och 1990 minskade exempelvis jordbruksmarksarealen med cirka 440 000 hektar, varav tätortsexpansion orsakade försvinnande av drygt 60 000 hektar, enligt SCB.
Den största tätortsexpansionen på jordbruksmark i Sverige skedde under 1970-talet, framförallt på grund av Miljonprogrammets expansion. Bara mellan 1970- och 1975 byggdes bostäder på mer än 20 000 hektar.

Är då det faktum att åkermark försvinner ett problem? Ksla sammanfattar:
”I Sverige har vi tillgång till 0,3 hektar åker- mark per person. Denna areal är inte tillräcklig för vår livsmedelsförsörjning utifrån den konsumtionsstruktur vi idag har. Med vår import av mat inräknad nyttjar vi cirka 0,4 hektar per person. Detta innebär att vi idag använder ungefär 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgång till för livsmedelsproduktion i Sverige. Samtidigt är tillgången på åkermark per person globalt sett ännu mindre, 0,21 hektar per person.”

Det finns med andra ord en rättviseaspekt i att fundera över beslut att bygga nya vägar, industrier eller bostäder på jordbruksmark. Vi lever redan över våra tillgångar när det gäller jordbruksmark.
Ytterligare en aspekt är att den Svenska, eller kanske snarare nordiska åkermarken är unik och särdeles lämpad för livsmdelsproduktion på grund av att den geologiskt är rätt ung och därmed bördigare.

Why poverty?

Varför lever en miljard människor i fattigdom? Internationella projektet Why poverty består av åtta entimmesdokumentärer och 30 kortfilmer som sänds över hela världen under en vecka.

Serien inleds ikväll kl 18:50 på SVT2 med kortfilmen Why poverty?: Gud är regn

Läs mer här.

Ny översiktsplan för Falkenbergs kommun

Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) för Falkenbergs kommun är i full gång. Programmet var ute på samråd under våren 2011, och ett planförslag är ute för samråd under perioden 24 oktober 2012 till 7 januari 2013. Under samrådet är du välkommen att tycka till och diskutera olika frågor och vara med och påverka via Falkenbergs kommuns hemsida och facebooksida eller på olika möten och evenemang.

Planförslaget är utställt för granskning under perioden i Stadshus ”Kuben” och Falkenbergs Stadsbibliotek, 1 trappa ner.

Du bjuds in till ”Öppet hus”
Falkenbergs Stadshus, i ”Kuben” vid huvudentrén mot Rådhustorget,
Torsdagen den 22 november kl. 14-20

Ullareds bygdegård,
Torsdagen den 29 november, kl 14-20.
Karta: Ullareds bygdegårdlänk till annan webbplats

Handlingar:
Många utredningar och kunskapsunderlag har tagit fram, bl.a. hamnutredning, handelsutredning, riskidentifiering, VA-översikt, klimatanalys, kulturmiljöprogram och trafikplan för Falkenbergs stad. I förslaget till översiktsplan har alla olika frågor sen vägas samman om hur man vill styra mark- och vattenanvändningen.

Förslaget till översiktsplanen består av tre textdelar och två tillhörande kartor
Del 1 Ställningstaganden
Del 2 Fokusområden
Del 3 Konsekvensbeskrivning
Karta 1 Rekommendationer enligt ställningstaganden
Karta 2 Regler enligt lagar

Mer info: http://www.falkenberg.se/oversiktsplan

Om du tycker att vi i Den Goda Jorden skall lämna synpunkter på den nya översiktsplanen får du gärna komma med inspel till oss på info@dengodajorden.se

Jorden vi ärvde

Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen betydligt mindre än den del som skogplanterats, men problemet är att när man tar jordbruksmark i anspråk för bebyggelse och vägar är marken förlorad för alltid, skriver KSLA, Kungliga Skogs- och lantbruksstyrelsen, i sin rapport ”Jorden vi ärvde”.

Planterad skog kan alltid huggas ner och marken plöjas upp på nytt, men det är värre med så kallade hårdgjorda ytor, där man först har täckt marken med ett tjockt lager krossat berg och sedan asfalterat och/eller bebyggt området.

Sverige är inte längre självförsörjande på livsmedel. Vi har i dag inom landet tillgång till 0,3 hektar åker per person, men inkluderar vi importen av livsmedel visar det sig att varje svensk använder 0,4 hektar. Vi använder alltså förutom vår egen även mer än en miljon hektar utländsk åkermark. Samtidigt är tillgången på åkermark per peson globalt sett bara 0,21 hektar per person.

När vi lägger ner åkrar eller bygger nya förstäder och vägar på jordbruksmark innebär det alltså att vi tar mark i anspråk någon annanstans i världen.

Detta skulle nu inte vara något problem om det fanns ett förråd av jungfrulig mark att ta av. Men det gör det inte. Tvärtom. Om jordens befolkning redan år 2050 uppgår till 9 miljarder behövs all tänkbar jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Nu är det dessutom inte bara livsmedel som ska produceras av jordbruket, utan även energi och textilfibrer. Hur hittar man mark till allt detta? Det går inte att fortsätta att hugga ner regnskogarna i Amazonas och Sydostasien.

De nordiska ländernas åkermarker anses ovanligt bördiga med internationella mått mätt, och Skånes jordar hör till världens bästa. Anledningen till detta är att marken i Norden är förhållandevis ung, skriver KSLA. Den formades av den senaste istiden och innehåller vittrande bergmaterial som släpper ifrån sig viktiga mineraler. I Norden lider vi lyckligtvis ingen brist på nederbörd. Detta till skillnad mot Afrika och Mellanöstern med ofta helt urlakade, torra och försaltade jordar.

Det har beräknats att en klimatförändring kommer att föra med sig att det nordiska jordbruket blir mer produktivt, medan markerna längre söder­ut skulle riskera att förvandlas till öken.

Som lök på laxen, eller möjligtvis tvärtom, kom i måndags en ny oroande rapport från Världsbanken. ”Världen går mot en temperaturhöjning på fyra grader, dubbelt så mycket som det mål som lades fast på klimatmötet i Köpenhamn för två år sedan. Och det riskerar att leda till oöverblickbara konsekvenser”, skriver författarna.

– En uppvärmning på fyra grader Celsius har vi inte upplevt på jorden de senaste 20 miljoner åren, så det är en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren, säger miljöprofessorn Johan Rockström i en kommentar.

Det gör det ännu mer oansvarigt att låta mer jordbruksmark försvinna för alltid.

KSLA:s rapport finns att ladda ner på http://www.ksla.se/

Världsbankens hela rapport finns här och ett sammandrag finns här.

Den 29–30 januari 2013 kommer KSLA att anordna en internationell konferens i Stockholm om åkermarkens försvinnande.

Femmor lyfter fram åkrars betydelse

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.

En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.

Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.

Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.

Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.

Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det är inget prioriterat område, utan något vi tar för givet. Man är ganska slarvig med jordbruket för att man inte längre kopplar det till maten vi äter, säger Jonna Milton.

Detta märks även i deras utbildning som fokuserar på parker, rekreation och att må bra.
– Att det inte inkluderar det landskap som föder oss är jättekonstigt, tycker vi. Jordbruksmarkerna är ju en del av landskapet.

Spåra lunchmaten
Mat i dag transporteras ibland över halva jordklotet och att ta reda på var ingredienserna i dagens skollunch, Hedvigsoppa, kom från visade sig vara en omöjlig uppgift.
– Det enda vi kunde spåra tillbaka var medvursten, som var från Västergötland, säger Jonna Milton.

Sist på dagen fick femmorna på Östra skolan använda bland annat lera för att visa hur man kan stärka relationen människa och åkermark. En grupp elever satsade på att visa vad som är roligt på gårdar. Att bo på den, kunna hysa in sin kanin, rida och att köra traktor var några exempel.
– När man bygger hus tar man bort åkermark. Sedan går det inte att riva husen för att få tillbaka marken. Marken är förstörd, säger Sofia Johansson, en av gruppens medlemmar.

För att öka förståelsen för vad som händer på åkrarna utanför städerna och tätorterna skulle man till exempel kunna ha en plätt i staden som avspeglar de aktiviteter som sker på åkrarna just då, så som sådd, menar Lisa Björk och Jonna Milton.

Kommunen öppen
Att det blev just i Eslöv som de genomför sina två work-shop beror bland annat på att det är en liten kommun med en stor andel jordbruksmark.
– Dessutom är kommunen öppna för hur lantbruksmarken behandlas. De ligger inte i framkant som till exempel Staffanstorp, men Eslöv har en öppenhet i sin planering.

Land rush – Filmvisning och diskussion

Kan storskaliga markinvesteringar i fattiga länder bidra till att mätta en växande befolkning i världen? Eller är investerarnas jakt på bördig jordbruksmark en ny form av kolonial exploatering?

Dokumentärfilmen Land rush handlar om effekterna av storskaliga markinvesteringar, utifrån ett exempel från Mali. De senaste årens snabba ökning av markinvesteringar har resulterat i att fattiga bönder runt om i världen fördrivits från sin mark – så kallad land grabbing. Går det att hitta former för markinvesteringar som även småbönderna tjänar på? Välkomna till en förhandsvisning av filmen och efterföljande diskussion med representanter för svenska organisationer som arbetar med frågan.

Filmen är en del av projektet Why poverty? med åtta dokumentärfilmer som visas av 62 Tv-bolag runt om i världen i slutet på november. Läs mer och se en trailer av filmen: http://www.whypoverty.net

Tid: 28 November 18:00 – 20:00

Plats: Filmstaden Sergel, Hötorget, Stockholm

Filmvisningen är gratis och vi bjuder på fika.

Anmälan och frågor: senast 26 nov till Karin Gregow, karin.gregow@forumsyd.org, tel: 08-50637162.

Mer info här.

Arrangörer: Afrikagrupperna, Forum Syd, Kooperation Utan Gränser, Latinamerikagrupperna, Svenska Kyrkans internationella arbete