Månad: april 2012

IKEA och den odlingsbara åkermarken

Bloggen Odling för dummies skrev följande inlägg med gott om länkar till mer info här den 24 april.

Läs även ”Hetsig debatt gav Ikea rätt” ur Västerbottens Kuriren den 24 april.

Umeå. Vill mer. Stadens slogan säger allt om det tillväxtvansinne som råder i denna stad. Målet är att antalet invånare ska öka från dagens 116 000 till 200 000 fram till år 2050. Och i linje med detta jublar de lokala politikerna när IKEA vill etablera sig i staden. Ett fjärde(!) köpcentrum ska i och med detta anläggas i utkanten av staden. En yta motsvarande 40 fotbollsplaner (29 hektar) ska omvandlas till handelsområde med en parkering som ger plats för 2500 bilar (se kommunens detaljplan här). Problemet med detta? Jo, den mark som kommunen har ställt till IKEAs förfogande består idag av bördig åkermark.

Varför är det då viktigt att bevara jordbruksmark? Ifall någon har missat det står vi inför ett antal stora globala förändringar. Vi ska bli nio miljarder människor och vi behöver alla mat. Klimatförändringarna är ett faktum som leder till minskad skörd och utslagna ekosystemtjänster i tidigare högproduktiva områden. Tillgången på fossila bränslen kommer vara begränsad framöver, vilket innebär stora förändringar för både importen av livsmedel och för vårt eget konventionella jordbruk. Ytterligare ett hot är peak fosfor. Idag bygger det konventionella jordbruket på användandet av konstgödsel där fosfor är huvudingrediens. Men fosfor är ett ämne som vi inte kan räkna med att kunna importera framöver. Då behöver vi odla på en större areal för att få ut samma mängd grödor.

Och det här är inte bara mina personliga åsikter. Även Sveriges nationella miljömål Ett rikt odlingslandskap och den Strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (se delrapport här) som regeringen har beställt hävdar vikten av att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga.

I morgon är sista dagen att ge synpunkter på Umeå kommuns förslag till detaljplan. För denna typ av projekt ska enligt lag en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. Den MKB som Umeå kommun har redovisat i ärendet är enligt mig både missvisande och ofullständig. Du som är intresserad kan läsa mitt yttrande till kommunen här.

Vill jag då inte ha ett IKEA i Umeå? Nej faktiskt inte. IKEA må tjata om sitt miljöarbete med faktum kvarstår att hela deras affärsidé bygger på att vi ska konsumera nya prylar i stället för att nöja oss med dem vi redan har. Kom ihåg att den mest ekologiska IKEA-möbeln är den du inte köper.

Odla på åkermarken

Debattartikel i Trelleborgs Allehanda den 27 april skriven av riksdagsledamoten Otto von Arnold (KD). Även publicerad i Skånska Dagbladet den 26 april under rubriken ”Bygg långsiktigt klokt och odla på den Skånska åkermarken”.

Eftersom mark och vatten är begränsande resurser för expansion måste de förvaltas på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt. Det skriver riksdagsledamoten Otto von Arnold (KD).

Skånes befolkning växer och många kommuner ser en möjlighet att växa. Det ger ökad kommunal välfärd, fler bostäder och fler efterlängtade skattekronor – så här ska det byggas. Så resonerar många kommunpolitiker i bland annat Staffanstorp och Trelleborg.

De kommuner som vill expandera ligger på en av världens mest högavkastande åkerjordar, Lundaslätten och Söderslätt. Därför är det beklagligt att kommunalråden i nämnda kommuner inte kan se vilka skånska och nationella värden vi riskerar att förlora om byggnationen på åkermark får fortskrida på ett inte långsiktigt hållbart sätt.

Åkermarkens skydds­nivå har uppfattas av många som inte speciellt hög jämfört med ett antal riks­intressen som anges i miljöbalken, såsom mark och vattenområden för naturvård, kommunikationer, försvaret etc. Det kommunala planmonopolet anses också stå över.

Det förs därför en intensiv debatt om att klassa den goda åkermarken som riksintresse. Även om detta skulle vara en framkomlig väg finns andra intressen som också kan behöva skyddas och det ena ställs mot det andra i ett byråkratiskt virrvarr. Med tiden måste vi kanske se över detta system också.

De faktiska omständigheterna med klimatförändring och en ökande världsbefolkning sätter fokus på den skånska åkermarkens goda produktionsförmåga av livsmedel och energi. Enligt den statliga Miljömålsberedningen reser klimatförändringarna frågan om vilka framtida utmaningar som Sverige kommer att möta när det gäller produktion av mat, foder, bränsle och andra produkter. Även hur den långsiktiga användningen av åkermark efter år 2020 diskuteras i en annan statlig utredning. Vidare har vi ”ett rikt odlingslandskap” som ett av de 16 övergripande miljö­målen.

Eftersom mark och vatten är begränsande resurser för expansion måste de förvaltas på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt där varje kommun är skyldig att i sin översiktsplan redogöra för hur man tänker utnyttja dessa. Staten genom länsstyrelserna har att efter Miljöbalkens hushållningsregler bedöma den bästa användningen på regional och mellankommunal nivå. Med den nya plan- och bygglagen har denna samordning förstärkts och ett större helhetsgrepp måste tas.

I Skåne har vi en speciell situation med många, kanske för många, små kommuner som riskerar att bara se till sitt och inte till den skånska helheten. Därför finner jag länsstyrelsens förslag om att sträva efter en ”nollvision” för konsumtion av åkermark för bostadsbyggande som väl avvägt och absolut rätt i tiden.

Vi kan inte fortsätta se på när dessa värdefulla åkermarker sugs upp av urbaniseringen. Städer och tät­orter ska givetvis kunna växa men det går att hitta andra lösningar genom att förtäta och bygga på andra icke odlingslämpliga marker. Med förbättrade kommunikationer kan skåningarna komma närmare naturen och mycket av en ganska öde landbygd att leva upp. Som riksdagsledamot ser jag det som en viktig uppgift att följa de nya lagarna kring markanvändning och se hur de tillämpas regionalt och kommunalt.

Genom att kategoriskt vilja bygga på den goda åkermarken och ytterligare minska den odlingsbara ytan gör vi bara våra barn och barnbarn en björntjänst.

Var rädd om åkermarken

Insändare i Nerikes Allehanda den 26 april

Med anledning av järnvägsetableringen i Hallsberg, säger kommunalrådet Thomas Doxryd i NA den 14/4 att man bygger på ett sådant sätt att åkermarken skyddas och att man vid ”hungersnöd” kan odla upp den igen.

Vilket snack! Åkermark är inget man ”skapar” över en natt.

Oavsett läget i Hallsberg så kan man generellt undra varför vi under de senaste 50 åren släppt alla gamla kunskaper om att vara rädda om åkermarken. Det är så enkelt att schakta bort matjordslagret och börja bygga, eftersom åkrar i allmänhet är jämnare än andra omkringliggande skogar och övrig mark. Att åkrarna producerar den mat vi äter, den kunskapen har vi tappat. Var kommer maten ifrån? Från affären såklart! Alla vet att jordens befolkning ökar, i dag sju miljarder och snart tio miljarder. Vad ska alla äta? Mat förstås, men varifrån?

En kommun, som exempelvis Hallsberg, vet detta men tycker som så många andra att det är så lite mark i det stora hela – det stora globala problemet får någon annan ta ansvar för. Hur fungerar det om alla resonerar så? Inget händer!
Precis som Anna Redner på Hushållningssällskapet säger i samma artikel som ovan citerats, vi är snara att fördöma skövling av regnskogar i exempelvis Indonesien och Amazonas. Vi skänker pengar för att plantera träd i Afrika, för att rädda odlingsmark. Men vi ser inte värdet av vår egen åkermark!

Synsättet hos många kommuner är att utanför stadsgränsen så är det ”obruten mark”, ofta benämnd som ”av ringa värde”. Åkermarken är odlad och väl omhändertagen i flera hundra år, och det är människor som lever på att bruka den! Det finns annan mark som är mycket mindre produktiv. Bygg där i stället – för betong och asfalt är hårdtuggad diet!
Lars Eric Anderson
Örebro

Jorden vi (förd)ärvde. Om att såga på den gren vi sitter

I senaste numret av KSLA Nytt & Noterat skriver Peter Sylwan en artikel utifrån en kommande rapport ”Jorden vi ärvde”.

Rapporten Jorden vi ärvde svarar inte på frågorna men ger ett rikt underlag för de som vill vara med och samtala om hur svaren ska formuleras och vad de ska säga om hur vi ser – eller inte ser – på en av Sveriges bokstavligt talat
livsviktigaste framtidsfrågor; hur vi ska skydda, bevara och utveckla vår förmåga att producera maten vi lever av.

Rapporten Jorden vi ärvde kommer inom kort ut i serien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT).

Ladda ned artikeln ”Jorden vi (förd)ärvde. Om att såga på den gren vi sitter”

Läs hela KSLA Nytt & Noterat nr 1 2012 här

Vellinge översiktsplan 2010 – med utblick mot 2050

Översiktsplanen redovisar mål och riktlinjer för användning, utveckling och bevarande av mark, bebyggelse och vatten. Planen presenterar vision, målbilder samt utkast på framtida markanvändning. Planen ställs nu ut för granskning.

Utställning

Planen redovisar en bebyggelseutveckling för en måttfull befolkningsökning, högst 1 % per år, vilket innebär att antalet invånare kan öka från dagens 33 500 till cirka 50 000 år 2050. Samtidigt föreslås att natur- och kulturmiljövärden samt jordbrukslandskapet respekteras.
För att skydda mot högre havsnivåer, på grund av klimatförändringar, redovisas åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse.

Programsamråd med möten har ägt rum under sommaren 2010. Inkomna synpunkter kommenteras i en samrådsredogörelse, vilken bifogas handlingarna.

Översiktsplanen olika delar kan hämtas här

Del 6, Karaktärsområden, Avsnitt III, Jordbrukslandskapet (PDF-dokument, 555 kB)

Planen finns under tiden 14 april till 15 juni tillgänglig för granskning på biblioteken i Skanör, Höllviken, Vellinge och Västra Ingelstad samt på kommunhuset i Vellinge, Norrevångsgatan 3.

Frågor besvaras av
översiktsplanearkitekt Karin Gullberg, tfn 040-42 51 39
stadsbyggnadsdirektör Hans Folkeson, tfn 0709-91 51 30.

Synpunkter med namn och adress ska senast 15 juni 2012 ha inkommit till Vellinge kommun, Tillväxt och samhällsbyggnad, 235 81 Vellinge eller via e-post till plan@vellinge.se.

MP-motion om skydd av åkermark i riksdagen

ATL rapporterar den 23 april:

På onsdag tar riksdagen upp en motion från miljöpartiet om stärkt lagskydd av åkermarken. Men chansen att den antas är liten. I behandlingen i civilutskottet avslogs motionen.

I motionen hävdar miljöpartiets Kew Nordqvist och Jan Lindholm att åkermarkens skydd i plan- och bygglagen och miljöbalken inte är tillräckligt och därför vill de vill se att viktig åkermark ges riksintressestatus.

I behandlingen av motionen i civilutskottet och fick motionen (2011/12:C249) dock inte stöd, vilket gör det osannolikt att få majoritet för den efter debatten i riksdagen. Hur frågan hamnade i civilutskottet vet inte Kew Nordqvist riktigt.

– Kanske för att man ser det som en mark- och planfråga men jag ser det som en jordbruksfråga som handlar om vår livsmedelsförsörjning, säger Kew Nordqvist.

Att bebyggd åkermark blir irreversibelt förstörd för framtida jordbruksproduktion är också något man i kommunerna inte betänker, tror Kew Nordqvist.

”Förvaltarskapstanken, det vill säga att vi inte äger marken, utan att vi förvaltar den åt kommande generationer, måste vara vägledande,” skriver de i motionen.

I Tranås kommun har dock miljöpartiet lyckats nå en liten seger i sin strävan att skydda åkermarken. För att ingå som stödparti för alliansen krävde man och fick löfte om att någon ny åkermark inte skulle exploateras i kommunen. Enligt Kew Nordqvist fick man stöd lokalt av LRF.

– Det är klart att där finns mest skog och annan mark men sedan senaste valet har det inte byggts något på åkermarken i kommunen, säger Kew Nordqvist.

Den goda jorden stod i centrum på öppet hus

Skånskan.se rapporterar från Åkermarkens dag i Svalöv.

I vanlig ordning blev det öppna huset på Svalöfs gymnasium en publiksuccé.

Skolan visade sina innandömen på lördagen och både på lantbruket, smådjursavdelningen, bland mekarna på Söderhus och i huvudbyggnaden ville folk in och se hur verksamheten fungerar.
– Det är alltid lika trevligt. Jag brukar åka hit och titta varje år, sa Bo Persson från Torrlösa när han beundrade en gammal Massey Ferguson.

På de olika avdelningar fick besökarna ta del av vad eleverna egentligen sysslar med under skoltid. En populär station var givetvis smådjursavdelningen, där Ammy Thomsson visade upp en orm av det större slaget och Elin Olanders tog till sist mod till sig och klappade det dryga metern långa djuret.
– Faktiskt inte så läskigt som jag trodde. Den var ju både mjuk och torr, sa hon en aning imponerad.

Temat för dagen var från jord till bord. Besökarna fick ta del av hur hela kedjan fungerar från sådden fram tills att mackan på frukostbordet ligger färdigbredd, olika leverantörer visade upp sina produkter och dessutom arrangerades en fältvandring ut på åkrarna.

Kravet på lagskydd för åkermarken växer

ATL skriver den 19 april följande artikel om ett ökat krav på lagskydd för åkermarken. Du kan även läsa artikeln direkt på ATL:s hemsida där det även finns länkar till ett antal andra artiklar om åkermark.

Svensk och europeisk åkermark försvinner i en rasande fart när bebyggelsen breder ut sig. I Sverige saknas det dock ännu lagskydd för åkermarken, något som finns i många andra länder.

Frågan om lagskydd av åkermarken kommer återigen upp vid LRF: stämma senare i vår via tre motioner från Östergötland, Västra Götaland och Jämtland. Förhoppningen är att ge LRF en ny knuff att gå i mål med sin lobbying.

– Vi har ett tydligt uppdrag från stämman förra året att jobba för ett starkare skydd i lagstiftningen, säger Åsa Hill, jurist och ansvarig på LRF.

Ingen lagändring
Någon konkret lagändring har LRF ännu inte lyckats uppnå men man har ändå lyckats föra in frågan i viktiga pågående och avslutade utredningar, menar hon.

– I miljöprocessutredningen fick vi in att man skulle kunna skydda åkermark genom att klassa det som riksintresse, men utredningen stannade vid att det krävs mer utredning om den nuvarande kommunala tillämpningen av de här reglerna. Nu behandlas frågan i den pågående miljömålsberedningen.

Zoneringssystem
Även SLU-forskaren Anders Larsson, belönad för sitt arbete att värna om åkermarken, ser möjligheter att via lagstiftningen skydda värdefull åkermark.

– Ett minimum vore att göra den bästa åkermarken till riksintresse, men allra helst testa zoneringssystemet man har i Danmark, säger Anders Larsson.

– Där får man inte ha urban expansion inom den agrara zonen. Tar du över en lantbruksegendom måste du bedriva lantbruk på den och inte ändra verksamheten.

Försvårar
Ett skydd av åkermarken försvårar givetvis för lantbrukare att sälja till kommuner och andra. Men den långsiktiga planeringen underlättas och markpriserna kommer att stiga rejält oavsett lagskydd eller ej inom en snar framtid, säger Anders Larsson.

Dagens lagskydd via miljöbalken ger han inte mycket för.

– Lagen säger att jordbruksmarken inte får användas till andra ändamål om det finns annan mark att ta i anspråk för samma sak, men detta är hur lätt som helst att komma runt.

Höjer åkermarken
Åsa Hill menar också att det är viktigt att kommunerna är med på båten och använder sig av planmonopolet på ett bättre sätt.

– Det (ett lagskydd) försvagar inte planmonopolet utan höjer åkermarkens betydelse. Vi vill att kommunerna ska känna att de vill skydda åkermarken. Ett problem är att det är billigare att bygga på åkermark än på tomtmark.

Dolt i dunkel
Hur det står till med den politiska viljan att skydda åkermarken är ännu dolt i dunkel. Inget parti har stuckit ut hakan i frågan, som pockar på en snar lösning.

– Vår livsmedelskonsumtion motsvarar 0,4 hektar per person men vi har inte mer än 0,3 hektar och vi tar från en värld som bara har 0,2 hektar per person, men som säkert också skulle vilja leva som vi gör, summerar Anders Larsson.