Månad: januari 2011

Insändare i Lokaltidningen Lund

Sveriges åkermark är klassificerad, den är ”betygsatt” efter hur den avkastar. Den mark som har sämst avkastningsförmåga får en etta, den som är bäst har fått tio. Den mark som är så bra att en tia inte räcker till har fått ett plustecken efter (den marken finns bland annat söder om Malmö).

Den allra bästa åkermarken som finns i landet har fått betyg 8 till 10 (finns bara i Skåne). Från kusten och inåt, från Kullaberg i nordväst till Simrishamn på östsidan finns den allra bästa åkermarken i Sverige.
Tyvärr är det just här som många vill bo.

I Malmö stad – i Lunds kommun – i Staffanstorp – i Vellinge – i Lomma. Listan kan göras lång, tillväxten i dessa kommuner sker nästan uteslutande på den bästa åkermarken. Alltför få vill bo i nordöstra Skåne, i Småland – Jämtland – i Norrland.

Ingen – ingen kan undgå att höra – märka – se – vad som håller på att hända i världen, inte ens den mest hemmablinda fanatikern kan undgå alla mörka framtidsscenarier som människan har att vänta. Världen fattas redan vatten, livsmedel, energi och råvaror. Det enda vi har för mycket av är människor, sopor, utsläpp och koldioxid. Det som redan är, och som kommer att bli ”hårdvaluta” än mer i framtiden är åkermark.
Den ger oss möjlighet att producera mat – energi till en befolkning som bara ökar.

Jag kan mycket väl hålla med Vilma Bolding om att ungdomar behöver bostäder. Ungdomar behöver flytta hemifrån men den enkla sanningen är att i sydvästra Skåne kan inte fler bo.
Lund kommer de närmaste årtionden att genomgå en våldsam utbyggnad, mycket orsakat av ESS etableringen.
Ska regionen ha någon åkermark kvar, en mark som har de absolut bästa förutsättningarna för livsmedelsproduktion som finns i landet, då måste människorna bo någon annanstans i landet. Måhända miljonprogram men inte på åkermarken, den behövs till något helt annat!

Per-Erik Nilsson

Sverige beroende av livsmedelsimport

Ecoprofile, Sveriges största miljöforum, publicerades under förra året en artikel om vårt beroende av livsmedelsimport.

Sveriges jordbruk klarar bara att föda tre fjärdedelar av befolkningen. Resten av maten måste importeras. Det uppmärksammar den rödgröna oppositionen. ”Vi måste öka den inhemska livsmedelsproduktionen”, var den rödgröna oppositionens budskap när de i dag besökte LRF-stämman.

Läs hela artikeln här.

Mänsklighetens resursutnyttjande överstiger jordklotets bärkraft

I bloggen ”Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld?”  kunde man läsa följande den 20 januari:

Men när vi lever över ekosystemtjänsternas egna resurser så sliter vi på ekosystemets bärkraft. Vi befinner oss i overshoot. Ekosystemets egen produktion av resurser minskar när skogar och jordbruksmark eroderar bort och blir till öken, eller bebyggs med fabriker som producerar … solceller, eller när utsläpp förvandlar rent vatten till odrickbart osv.

Läs hela bloggen här.

Viktigt att förstärka skyddet av åkermark

Under de senaste åren har frågan om hur vi skyddar och bevarar åkermark aktualiserats, inte minst utifrån klimatförändringarna och befolkningstillväxten.

Jag är övertygad om att det behövs en uppvärdering av alla ändliga resurser, inklusive åkermark, både i Sverige och på global nivå. Skåneslätten och Uppsalaslätten är några av världens bördigaste jordbruksområden som hotas av bebyggelse till följd av den kraftiga tillväxten i dessa regioner. Det behövs därför ett stärkt skydd för att förhindra att åkermark bebyggs.

Så inleder Irene Oskarsson (KD) riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet och vice ordförande i Den Goda Jorden en insändare i ATL den 10 januari.

Läs hela insändaren här.

Kan man verkligen äga luften?

I en artikel i Dagens Nyheter den 3 januari ifrågasätter miljöpartisten Bengt Cete om privata markägare och privata byggbolag med stöd av kommunen fritt ska få bestämma över till exempel de bästa åkrarna. Samtidigt som jordens befolkning ökar fortsätter åkermarken att minska i skrämmande hastighet, påpekar han. Bördig jord tas i anspråk för vägar och byggnader.

– Vi har inte bara rätt att äga – utan också att äta!

Läs hela artikeln här.