Tidningsartiklar – Sida 9 – Den Goda Jorden

Flera partier i Eslöv vill värna åkermarken

Skånskan.se rapporter den 16 januari i artikeln ”MP värnar åkermarken” att Miljöpartiet i en motion till kommunfullmäktige föreslår att Eslöv, i väntan på nationella styrmedel, ”utformar egna riktlinjer för att minska exploateringstrycket på jordbruksmarken”. Fler partier i Eslöv har tidigare tagit ställning för åkermarken.

Det är på tiden att politiker i kommunerna börjar ta ansvar för att värna åkermarken. Hoppas att fler går i Miljöpartiet i Eslövs fotspår.

Av Daniel|2013-01-17T19:26:06+01:002013-01-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Bygge på åkermark överklagas

I ATL publicerades den 14 januari artikeln ”Bygge på åkermark överklagas”. Översiktsplanen i Linköpings kommun som tillåter flera hundra nya bostäder i Sättuna överklagas av två som vill värna om jordbruket.

Mer fakta hittar du på Corren.se i artikeln ”Fler hus vid Sättuna överklagas”.

Av Daniel|2013-01-15T19:09:05+01:002013-01-15|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Nu planeras för framtiden

I Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson ledaren ”Nu planeras för framtiden” den 3 januari

Förslaget till översiktsplan för Falkenbergs kommun pekar ut områden för utveckling men också var byggande ska begränsas. Ännu ett par dagar finns chansen att påverka förslaget.

Som en kommun på ”Sverige framsida” har Falkenberg under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Visserligen lägre tillväxt än Halland som helhet men ändå folkökning nästan varje år.

Nu vill kommunledningen planera för en befolkningstillväxt som är dubbelt så stor de kommande åren som den varit historiskt. Frågan är om det är så klokt. Visst ska Falkenberg välkomna dem som vill flytta till kommunen, men en alltför snabb inflyttning kostar mer än det ger och med de motstridiga intressen som finns redovisade i förslaget till översiktsplan, till exempel mellan byggande och bevarade naturvärden eller värdefull åkermark, finns det anledning att planera med viss försiktighet.

Falkenbergs stad har drygt 20 000 invånare, vilket är ganska exakt hälften av kommunens invånarantal. Det finns ytterligare 17 tätorter (mer än 200 invånare) och 18 mindre samhällen i kommunen. Under senare år har nästan hela befolkningstillväxten skett i staden, varför det är viktigt att i planen öppna för bostadsbyggande också i mindre orter och på landsbygden, så […]

Av Daniel|2013-01-03T11:14:03+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Dollarstores ägare får bygglov upphävt

I Länstidningen Östersund publicerades den 28 december artikeln ”Dollarstores ägare får bygglov upphävt”.

Dollarstores ägare Peter Ahlberg får sitt bygglov i Vigge upphävt av länsstyrelsen.

Att hans hus ska placeras på jordbruksmark har haft en avgörande betydelse för beslutet.

Länsstyrelsen har kommit fram till att jordbruksmark, som är värd att brukas, endast får användas för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Det kan exempelvis handla om större lösningar med bostäder och arbetsplatser nära varandra.

Men att bygga enstaka bostadshus ryms inte inom begreppet ”väsentliga samhällsintressen”, enligt länsstyrelsen.

I beslutet konstateras vidare att endast 1 procent av länets yta består av jordbruksmark. Den marken bedöms som viktig att bevara med stärkt skydd, eftersom behovet av svensk livsmedelsproduktion kan öka i framtiden.

En privatperson överklagade kommunens bygglov till länsstyrelsen.

Nu har Bergs kommun i sin tur överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Inför beslutet i länsstyrelsen samlades namnlistor in i byn, till stöd för att lågpriskedjan Dollarstores ägare Peter Ahlberg och hans familj ska få bygga och bosätta sig i hans hemby Vigge.

Av Daniel|2013-01-03T11:06:54+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Svårare att bygga på åkrarna med ny vision

Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln ”Svårare att bygga på åkrarna med ny vision”.

Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.

En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.

Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om ”nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.

I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att ”på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att ”det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.

Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och […]

Av Daniel|2012-12-31T09:06:54+01:002012-12-31|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Jorden ska föda oss alla

I Skånska Dagbladet skriver Jan A Johansson krönikan ”Jorden ska föda oss alla” den 28 december.

Efter drygt tusen krönikor på Skånskans ledarsida har tidpunkten kommit för mig att sätta punkt. Efter snart 35 år i tjänst på tidningen, varav 27 år som chefredaktör, är det nästan ett oräkneligt antal ämnen och frågor som passerat i de här lördagskrönikorna. På 80-talet var det regionalpolitik och kärnkraft som stod i fokus, senare miljöfrågorna i vidaste mening, ekonomin under krisåren i början av 90-talet, terrorhot och säkerhetsfrågor i början av 2000-talet. Efter det borgerliga regeringstillträdet 2006 har mycket handlat om arbetslinjen och trygghetssystemen. Och nu har den europeiska krisen tagit kommandot över den politiska agendan.

Men det finns också frågor som hamnat i skymundan i senare tiders politiska debatt, men som inte borde det. En av de viktigaste för mig är livsmedelsförsörjningen. Den diskuteras nästan inte alls numera, men kommer att öka i betydelse under kommande år.

Tyvärr råder det i Sverige i dag nästan politisk konsensus om att matproduktionen är en icke-fråga. Regeringar oavsett partifärg driver linjen att det s k jordbruksstödet på EU-nivå ska skäras ned eller rent av avskaffas. Marknaden ska råda och ett land som Sverige i första hand lita […]

Av Daniel|2012-12-29T10:09:25+01:002012-12-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Bottenbetyg till skånskt miljöarbete

Helsingborgs dagblad publicerade den 14 december artikeln ”Bottenbetyg till skånskt miljöarbete”.

Länsstyrelsen är mer pessimistisk än tidigare: Skånes miljömål kommer inte att nås till 2020.

– Vi gör uppföljningar varje år och nu ser det mer dystert ut än tidigare. Insatserna är helt enkelt inte tillräckliga. Ju närmare vi kommer 2020, desto tydligare blir det att det är så, säger länsstyrelsens miljöstrateg Susanne Dahlberg.

Skånes miljömål bygger på de 16 nationella målen som i sin tur är kopplade till internationella överenskommelser. ”Ingen övergödning”, ”Frisk luft” och ”Bara naturlig försurning” är några exempel. Vilket av dem som är längst ifrån att förverkligas går inte att säga.

– Alla är allvarliga. Vi har också bedömt trenden – om det ser ut som att utvecklingen går åt rätt håll. Sex miljömål av tolv som bedöms regionalt har fått pil ner, vilket är negativt, konstaterar Susanne Dahlberg.
Vems fel är det att miljömålen inte uppnås?

– Det görs jättemånga insatser på olika plan. Problemet är att det på många områden inte finns tillräckliga styrmedel. Antingen att lagen inte är tillräckligt stark eller att det inte satsas tillräckligt mycket pengar.

Den dåliga luften, som bland annat Helsingborg har problem med, lyfts fram som ett exempel på när lagen inte räcker […]

Av Daniel|2012-12-18T11:11:13+01:002012-12-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är […]

Av Daniel|2012-11-23T08:03:03+01:002012-11-23|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Jorden vi ärvde

Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen […]

Av Daniel|2012-11-21T09:48:06+01:002012-11-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Femmor lyfter fram åkrars betydelse

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.

En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.

Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.

Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.

Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.

Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det […]

Av Daniel|2012-11-21T07:54:30+01:002012-11-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer