Etikett: Norrland

Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark

Under 2018 genomförde Länsstyrelsen Norrbotten projektet ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark”. Resultatet är en vägledning, eller kokbok om man så vill, över hur värdering av jordbruksmark kan göras i ett planeringsskede.

Rapporten innehåller också en översiktlig kartläggning över var den brukningsvärda jordbruksmarken finns i länet. Den beskriver även förutsättningarna för livsmedelsproduktion i länets olika kommuner.

Syftet är att få en mer enhetlig syn på vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vilka faktorer man bör ta hänsyn till om jordbruksmark ändå måste exploateras.

Länsstyrelsen hoppas att rapporten ska vara ett användbart verktyg för den kommunala planeringen och ett steg på vägen mot att sluta exploatera jordbruksmark på felaktiga grunder. Det är på jordbruksmark vår mat produceras och vi måste vara rädda om den.

Ladda ned rapporten ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark” här.

Jordbruksmarken – en naturresurs att förvalta

Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.

Läs hela skriften här.

I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark

Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:

Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.

Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. Med hänsyn till försiktighetsprincipen är det därför viktigt att se på jordbruksmarken som en platsbunden naturresurs och därför bevara den.

Bygg inte på Östersunds odlingsmark

Länstidningen Östersund publicerade den 28 mars debattartikeln ”Bygg inte på Östersunds odlingsmark”.

Eva Jonsson Nordbruk /Via Campesina skriver bland annat:

Alla forskare säger att vi kommer att få mindre mark för odling i världen på grund av klimatförändringar och befolkningen växer i världen med fler munnar att mätta.

Vår åkermark behövs för nästa generation som kanske inte kommer att ha råd att importera 75 procent av vad vi behöver till mat och djurfoder. Just så mycket importerar vi i dag. Vem vill att våra barn och barnbarn ska svälta? Men det kan faktiskt bli följden om vi inte värnar den åkermark vi har. De stora orörda åkrarna ska skyddas för väg och husbyggen. Vårt framtida jordbruk ska ha en möjlighet att verka rationellt.

Jordbruksmarken i Torvalla by hotad

I Östersunds-Posten den 26 februari publiceras debattartikel ”Jordbruksmarken i Torvalla by hotad” skriven av Hans Månsson.

Han skriver bland annat:
Där har nämligen plankonstruktörerna med sitt röda färgläggningsverktyg ändrat statusen på hela Torvalla by, inklusive jordbruksmark, så att det inkorporerats i en framtida utvidgad stad.

På dessa jordar, länets bästa åkermark i gynnsamt söderläge, har det odlats sedan vikinga­tiden. Och alltsedan den stora markstriden på 1970-talet har jordbruket skyddats i kommunens översiktsplaner.

Men nu föreslås området hamna i en kategori där bostäder prioriteras högre än jordbruksmark. Det är så utmanande och så otidsenligt att man häpnar. Hur kan något dylikt ens komma på pränt i en stad som Östersund, med dess ambitioner vad gäller miljö, långsiktig hållbarhet och lokal matproduktion?

Den Goda Jorden instämmer till fullo. Tyvärr har kommuner och företag svårt att följa de vackra ord som de skriver i miljöpolicyer och liknade dokument.

Dollarstores ägare får bygglov upphävt

I Länstidningen Östersund publicerades den 28 december artikeln ”Dollarstores ägare får bygglov upphävt”.

Dollarstores ägare Peter Ahlberg får sitt bygglov i Vigge upphävt av länsstyrelsen.

Att hans hus ska placeras på jordbruksmark har haft en avgörande betydelse för beslutet.

Länsstyrelsen har kommit fram till att jordbruksmark, som är värd att brukas, endast får användas för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Det kan exempelvis handla om större lösningar med bostäder och arbetsplatser nära varandra.

Men att bygga enstaka bostadshus ryms inte inom begreppet ”väsentliga samhällsintressen”, enligt länsstyrelsen.

I beslutet konstateras vidare att endast 1 procent av länets yta består av jordbruksmark. Den marken bedöms som viktig att bevara med stärkt skydd, eftersom behovet av svensk livsmedelsproduktion kan öka i framtiden.

En privatperson överklagade kommunens bygglov till länsstyrelsen.

Nu har Bergs kommun i sin tur överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Inför beslutet i länsstyrelsen samlades namnlistor in i byn, till stöd för att lågpriskedjan Dollarstores ägare Peter Ahlberg och hans familj ska få bygga och bosätta sig i hans hemby Vigge.

Ikea gör att miljö och demokrati åsidosätts

I Västerbottens Kuriren publicerades den 14 maj en debattartikel skriven av mMiljöpartiets gruppledare Nasser Mosleh och Jan Hägglund som representerar Arbetarpartiet i Umeå kommunfullmäktige.

Beslutet var Ikea ska placeras borde ha skjutits upp. Detta är ett beslut som som kraftigt påverkar stadsplanering, trafik, avgasutsläpp – och Röbäcksslätten. Bristen på alternativa placeringar och en debatt kring dessa samt beslutsprocessen har varit olyckliga för miljö och demokrati. Ordningen är politiskt förkastlig. Kanske var beslutet också ett juridiskt övertramp.
Det skriver miljöpartiets gruppledare Nasser Mosleh och Jan Hägglund som representerar Arbetarpartiet i Umeå kommunfullmäktige.

I april i år godkände kommunfullmäktige en rad avtal för att Ikea ska kunna etablera sig i Umeå. Miljöpartiet och Arbetarpartiet är inte motståndare till att Ikea etablerar sig i kommunen. Ändå röstade vi, som enda partier i fullmäktige, för att skjuta upp beslutet om exakt var Ikea ska placeras. Vi anser att ett beslut- som kraftigt påverkar stadsplanering, trafik, avgasutsläpp och Röbäcksslätten – måste föregås av en bred diskussion.

En sådan hade krävt: att umeborna och deras folkvalda i kommunfullmäktige långt tidigare fått reda på att Ikea övervägde att etablera sig i Umeå; att alternativa placeringar skulle ha presenterats; att ordentligt med tid skulle ha avsatts så de olika placeringarna hade kunnat vägas mot varandra. När det gällde Botniabanans dragning så fördes en intensiv diskussion. Så har inte skett när det gällt Ikeas placering – trots dess stora betydelse för trafik och miljö.

Placeringen av Ikea på Tegssidan kommer att dra till sig väldiga mängder trafik. Beräkningar talar om ett snitt på 10 000 fordon/dygn. Av dessa beräknas 3 000 ta vägarna via centrala Umeå där utsläppen länge utgjort ett stort problem. Efter Västra Esplanaden har miljökvalitetsnormen överskridits varje år sedan 2003. Med Ikea på Tegssidan kommer utsläppen att förvärras än mer. Detta understryks av den jätteparkering för 2 500 bilar som planeras.

I PBL står bland annat att ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i an- språk ”

Röbäcksslätten tillhör Norrlands bästa jordbruksmark. Detta, i kombination med texten i PBL, understryker behovet att pröva alternativa placeringar. Vågar någon påstå att placeringen av Ikea på just Röbäcksslätten är ett sådant samhällsintresse att ingen annan plats ens kan diskuteras?

Är den fördjupade översiktplanen giltig? Det finns dessutom en besvärande turordning inför beslutet om den fördjupade översiktsplanen från 2011.

1. De första kontakterna mellan Ikea och kommunen togs i december 2009. (VK 7/9-2011).

2. På ett tidigt stadium blev kommunalråd och Ikea överens. Detta visas av markanskaffningen till Entré Syd, ett område som länge legat i träda, men där Ikea nu ska placeras. Mellan augusti 2010 och april 2011 köpte kommunen in två fastigheter och sex åker/betesskiften!

3. Den 6 september 2011 blir överenskommelsen mellan kommunalråden och Ikea offentlig. Då avslöjas och det ”demokratiska problemet”.

4. Problemet består i att kommunfullmäktige åtta dagar tidigare, den 29 augusti 2011, antog en fördjupad översiktsplan. Denna plan berörde även Entré Syd – där Ikea ska placeras! Men detta (Ikeas placering) framgick inte av översiktsplanen! I underlaget för beslutet beskrivs Entré Syd, liksom tidigare, som ett ”reservområde” som får ”kvarstå som ett möjligt fjärde handelsområde”. Innebörden är att den fördjupade översiktsplanen antogs på ett beslutsunderlag som var avsiktligt vilseledande. Detta är politiskt förkastligt. Men det kan också vara ett juridiskt övertramp.

Det är Ikea som avgör om företaget ska etablera sig i Umeå. Och i slutänden var det regeringen som avgjorde Botniabanans dragning. Men den breda debatten fick betydelse för regeringens beslut. Och en bred debatt om miljöfrågornas betydelse hade satt press på Ikea. Företaget vill hit för att Umeå har flest invånare i Norrland. Vill Ikea verkligen komma på kollisionskurs med alla miljömedvetna umebor?

Bristen på alternativa placeringar och en debatt kring dessa samt beslutsprocessen har varit olyckliga för miljö och demokrati. Vi ställer två frågor av juridisk karaktär till kommunalråden – som måste besvaras:

– Är det, utifrån lagtexten i PBL, acceptabelt att placera Ikea på Röbäcksslätten utan att andra placeringar prövas offentligt?

– Får underlaget till en översiktsplan vara medvetet vilseledande; om nej – är då översiktsplanen giltig?

IKEA och den odlingsbara åkermarken

Bloggen Odling för dummies skrev följande inlägg med gott om länkar till mer info här den 24 april.

Läs även ”Hetsig debatt gav Ikea rätt” ur Västerbottens Kuriren den 24 april.

Umeå. Vill mer. Stadens slogan säger allt om det tillväxtvansinne som råder i denna stad. Målet är att antalet invånare ska öka från dagens 116 000 till 200 000 fram till år 2050. Och i linje med detta jublar de lokala politikerna när IKEA vill etablera sig i staden. Ett fjärde(!) köpcentrum ska i och med detta anläggas i utkanten av staden. En yta motsvarande 40 fotbollsplaner (29 hektar) ska omvandlas till handelsområde med en parkering som ger plats för 2500 bilar (se kommunens detaljplan här). Problemet med detta? Jo, den mark som kommunen har ställt till IKEAs förfogande består idag av bördig åkermark.

Varför är det då viktigt att bevara jordbruksmark? Ifall någon har missat det står vi inför ett antal stora globala förändringar. Vi ska bli nio miljarder människor och vi behöver alla mat. Klimatförändringarna är ett faktum som leder till minskad skörd och utslagna ekosystemtjänster i tidigare högproduktiva områden. Tillgången på fossila bränslen kommer vara begränsad framöver, vilket innebär stora förändringar för både importen av livsmedel och för vårt eget konventionella jordbruk. Ytterligare ett hot är peak fosfor. Idag bygger det konventionella jordbruket på användandet av konstgödsel där fosfor är huvudingrediens. Men fosfor är ett ämne som vi inte kan räkna med att kunna importera framöver. Då behöver vi odla på en större areal för att få ut samma mängd grödor.

Och det här är inte bara mina personliga åsikter. Även Sveriges nationella miljömål Ett rikt odlingslandskap och den Strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (se delrapport här) som regeringen har beställt hävdar vikten av att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga.

I morgon är sista dagen att ge synpunkter på Umeå kommuns förslag till detaljplan. För denna typ av projekt ska enligt lag en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. Den MKB som Umeå kommun har redovisat i ärendet är enligt mig både missvisande och ofullständig. Du som är intresserad kan läsa mitt yttrande till kommunen här.

Vill jag då inte ha ett IKEA i Umeå? Nej faktiskt inte. IKEA må tjata om sitt miljöarbete med faktum kvarstår att hela deras affärsidé bygger på att vi ska konsumera nya prylar i stället för att nöja oss med dem vi redan har. Kom ihåg att den mest ekologiska IKEA-möbeln är den du inte köper.