Etikett: Miljömålsberedningen

Kommunal planering i fokus

Denna debattartikel från Den Goda Jorden publicerades i förra veckan i tidningen Syre.

Under de senaste åren har diskussionerna om exploatering av jordbruksmark blivit allt intensivare. Inte minst har vi i föreningen Den Goda Jorden under våra tio år lyckats lyfta frågan upp ur myllan. Kraven på ökat lagligt skydd för jordbruksmarken har förts fram i debatten, men något konkret resultat av dessa krav har ännu inte gått att se. Men vi gläder oss åt att se att det nu börjar föras fram konkreta förslag på hur kommunernas planerare och politiker skulle kunna hantera jordbruksmarken i sin planering på ett betydligt varsammare sätt. Vi ser detta som ett resultat av den kritik som på senare år förts fram när det gäller hur kommunerna följer Plan- och bygglagens och Miljöbalkens skrivningar samt länsstyrelsernas bristande tillsyn av detta.

Som en del i miljömålsberedningens arbete tog Jordbruksverket 2013 fram en rapport ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. De konstaterar där att kommunerna inte följer de skrivningar som faktiskt redan finns i dagens lagtexter och att det brister i Länsstyrelsernas rådgivning och ansvar för tillsyn av aktuellt lagrum. Miljömålsberedningen föreslog därför förtydliganden i Plan- och bygglagen i sitt delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten” på dessa punkter.

Den politiska behandlingen av dessa förslag är ännu inte klar. Vi förutsätter att detta genomförs snarast möjligt. Glädjande nog finns det organisationer som tagit frågan till sig och på egen hand har tagit fram material som ska underlätta kommunernas planeringsärenden när det kommer till hanteringen av brukningsvärd jordbruksmark.

Bland annat har Jordbruksverket i år tagit fram ett kunskapsmaterial om jordbruksmarkens värde som är riktat till kommunernas planeringsavdelningar. Det är tre skrifter: ”Jordbruksmarkens värde”, ”Kommunernas möjligheter att bevara och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen” samt ”Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg”. Dessa skrifter och framförallt stödverktyget borde varje planerare implementera i sitt dagliga arbete.

Länsstyrelsen i Skåne är ett mycket gott exempel på en myndighet som driver frågan om ett mer ansvarfullt sätt att hantera jordbruksmarken i planprocesserna. Länsstyrelsen har också en tydlig nollvision för exploatering av åkermark. De har även tagit fram ett planeringsunderlag för Skånes kommuner, ett material som vi ser att även andra kommuner kommer att ha glädje av.

I väntan på de politiska grottekvarnarnas alltför segdragna arbete hoppas vi nu att landets alla kommunala planerare och ansvariga politiker tar till sig Jordbruksverkets skrifter om Jordbruksmarkens värde. I synnerhet stödverktyget, samt det planeringsunderlag som Länsstyrelsen i Skåne tagit fram. Om planerarna sedan implementerar detta i det dagliga arbete med den kommunala planeringen; Då finns det hopp för jordbruksmarken!

Den Goda Jorden ideell förening
Hans Andersson, ordförande

Remissyttrande till Miljömålsberedningen

Den Goda Jorden har skickat in sitt remissyttrande till Miljömålsberedningen över deras delbetänkande ”Med miljömålen i fokus -hållbar användning av mark och vatten. SOU:2014:50”. Vi har begränsat vårt yttrande till de delar av betänkandet som behandlar hållbar användning av jordbruksmark (Del B),

Sammanfattning av yttrandet:

  • Vi tillstyrker till fullo de förslag till åtgärder till förtydliganden i Plan- och bygglagen som föreslås i kapitel 1.2 ”Förslag till lag om ändring plan- och bygglagen (2010:900)” och kapitel 7.1.2 ”Åtgärder” samt förordar att dessa är på plats senast 2015.
  • 12 kap 9 § miljöbalken bör ändras så att det alltid ska krävas ett godkännande av länsstyrelsen innan jordbruksmark tas ur produktion.
  • Tillståndsplikt för förvärv av jordbruksmark för annat ändamål än jordbruksproduktion bör införas. 
  • Etappmålen för bevarande av jordbruksmark är alltför vaga för en meningsfull uppföljning. Ingen nettoförlust av åkermark bör gälla som etappmål tills en tydlig jordbrukspolitik/livsmedelsstrategi lagts fast.
  • Vi behöver en långsiktig livsmedelstrategi där vår egen jordbruksmark står i fokus och ändrade klimatförutsättningar, global livsmedelsförsörjning, förändrad konsumtionsinriktning mot närodlade och ekologiskt odlade råvaror samt inriktning mot det fossilfria samhället får större tyngd.

Yttrande Miljömålsberedningen
Bilaga 1 Yttrande miljömålsberedningen
Bilaga 2 Yttrande Miljömålsberedningen

 

Miljömålsberedningens slutbetänkande

Här kan du läsa Miljömålsberedningens slutbetänkande. Den Goda Jorden kommer att lämna ett yttrande över detta slutbetänkande och vi tar gärna emot era synpunkter.

I Miljömålsberedningens slutbetänkande går det att läsa följande i sammanfattningen som rör en hållbar användning av mark:

Hållbar användning av jordbruksmark

En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva brukandet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning. I takt med de ökade anspråken på marken anser vi att det är mycket viktigt att bevara jordbruksmarken och att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Eftersom den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik krävs även insatser på EU-nivå för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att minska utsläppen från organogena jordar och öka kolinlagringen kan jord- och skogbruket bidra till att nå både nationella mål och internationella åtaganden.

Ekologisk produktion är ett viktigt komplement till det konventionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierande växtföljder tillämpas.

Vi föreslår därför:

  • · Etappmål om bevarande av jordbruksmark.
  • · Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Vi lyfter även fram tre särskilt angelägna frågor genom bedömningar:

  • · Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och variationsrikt landskap.
  • · Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
  • · Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.

Kommuner exploaterar i strid med lagen

Land lantbruk & Skogsland publicerade den 13 december debattartikeln ”Kommuner exploaterar i strid med lagen” skriven av föreningen Den Goda Jorden.

Det är med stor förvåning vi i den ideella föreningen Den Goda Jorden noterat att riksmedia och politiker i väldigt liten omfattning uppmärksammat nyheten att kommunerna inte följer lagstiftningen i Miljöbalken 3:4. Lagbrott av den digniteten ska inte passera obemärkt förbi, särskilt inte om de utförs av våra valda ombud och deras tjänstemän.

Vi kräver i debattartikeln att jordbruksmarken bevaras som en långsiktig resurs. Klassa den som riksintresse eller ge den annat verksamt lagligt skydd.

Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark

Expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark lämnade den 29 november en rapport till Miljömålsberedningen som
underlag för det fortsatta utredningsarbetet. Hela rapporten hittar du här.

De delar som rör bevarande av jordbruksmark hittar du här.

Här följer ett utdrag ur rapporten som rör bevarande av jordbruksmark med de konkreta förslag som läggs i rapporten..

5. Hur kan produktiv åkermark och dess bördighet bevaras?
5.1 Förslag om bevarande av jordbruksmark
Expertgruppen föreslår:
Senast 2015 stärks skyddet av brukningsvärd jordbruksmark genom förtydliganden i plan- och bygglagen vad gäller kommunens översikts- och detaljplaner och länsstyrelsens roll vid planläggning.

Förslag till åtgärder:
Kommuner ska i sina översiktsplaner tydligare beskriva hur hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark. I plan- och bygglagen ska därför:
– 3 kap. 4 § kompletteras med kravet att kommunen i sin redovisning utöver riksintressen även särskilt ska ange hur man tagit hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark.
– 3 kap. 5 § kompletteras med ett krav att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 §.

Länsstyrelsen får en tydligare uppgift att bevaka frågan om bevarande av brukningsvärd jordbruksmark under samrådet om förslag till översiktsplan eller detaljplan och i sitt granskningsyttrande över planförslagen. I plan- och bygglagen ska därför:
– 3 kap. 10 § och 5 kap. 14 § kompletteras så att länsstyrelsen under samrådet om översiktsplan respektive detaljplan ska verka för att hänsyn tas till bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i miljöbalken.
– 3 kap. 16 § och 5 kap. 22 § kompletteras med att det i länsstyrelsens granskningsyttrande över förslag till översikts- eller detaljplan ska anges om förslaget inte är förenligt med bestämmelsen om hushållning med brukningsvärd
jordbruksmark i miljöbalken.

Länsstyrelsen får en förstärkt roll i tillsynen. I plan- och bygglagen ska därför:
– 11 kap. 10 § kompletteras med att länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om detaljplan, om beslutet kan förväntas innebära att bestämmelsen i miljöbalken om hushållning med brukningsvärd jordbruksmark inte följs.

Kommuner tolkar planlagen fel

Svea Jord & Skog publicerade den 20 november artikeln ”Kommuner tolkar planlagen fel”.

De avslutar:

Miljöbalkens skrivning hänvisar till ett riksintresse när jordbruksmark får användas för andra ändamål. Här konstaterar utredarna att det råder brist på kunskap och kanske även ovilja att ta hänsyn till begreppet riksintresse. I praktiken visar det sig att det är allt för lätt att kommunerna i sin planering anger riksintresse för det som egentligen är kommunens eget behov av mark för industriverksamhet eller som i många fall ett nytt eller utökat affärsområde.

Jordbruksverket konstaterar i sin utredning att befintlig lagstiftning tidigare bedömts som tillräcklig men samtidigt att utredningen klart visar att lagen inte tillämpas eller följs på kommunal nivå.

En miljövårdsberedning som beräknas klar under sommaren 2014 kommer med förslag till åtgärder för att skärpa bestämmelserna och att ge mer klarhet i begrepp som riksintresse och jordbruksmarkens användning.