Etikett: Ledare

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Tio år i den svenska åkermarkens tjänst

Lars Vernersson på ATL uppmärksammar i ledaren ”Tio år i den svenska åkermarkens tjänst” den 6 mars att föreningen Den Goda Jorden fyller 10 år.

Han skriver bland annat: I morgon firar Den goda jorden tioårsjubileum i samband med årsmötet i Eslöv. Det finns anledning att ge föreningen en eloge för dess arbete med att höja medvetandet om åkermarkens betydelse, nu och i framtiden.

Läs hela ledaren här.

Vår bästa åkermark försvinner

Knut Persson uppmärksammar vår skrift ”Hopp för jorden” i ledaren ”Vår bästa åkermark försvinner” i Land Lantbruk den 14 mars.

Han skriver bland annat:

Föreningen Den goda jorden har i en broschyr samlat argumenten för att bevara åkermark (www.dengodajorden.se). Här har Anders Borg mycket att lära och även landsbygdsminister Eskil Erlandsson skulle behöva slipa på argumenten. Får vi rekommendera ett noggrant studium.

Klimatet och byggandet

I Byggindustrin har Staffan Åkerlund skrivit ledaren ”Klimatet och byggandet”. Han skriver bland annat:

Vi ska bygga samhällen som ska existera också i de mycket långa tidsförlopp som FN:s klimatpanel räknar med. Även byggsektorn har sin starka koppling till den politiska sfären. Det är politiska beslut som styr hur vi utformar våra samhällen. Ska bebyggelsen fortsätta att bre ut sig på gammal jordbruksmark eller är det klimatsmartare att bygga förtätat och på höjden i samhällen med mindre behov av bilar. Allt detta är politik. I staten och i kommunerna.

Samhället vi bygger i dag – husen, transportsystemen, el, vatten och avloppssystemen, måste vara dimensionerade för verkligheten den dag vi har facit på klimatpanelens rapporter.

Läs hela ledaren här.

Norge vill inte att Ikea möblerar jorden

Skånska Dagbladet publicerade den 12 mars på ledarplats artikeln ”Norge vill inte att Ikea möblerar jorden”.

De inleder artikeln så här:
Den norska regeringen har tagit ställning för den viktiga frågan att undvika byggande på god jordbruksmark.
Frågan har under senare år fått en viss uppmärksamhet även i Sverige, men först när regeringen i vårt grannland sätter stopp för ett stort Ikea-bygge för att skydda den goda jorden väcker det svensk riksmedias intresse.

Artikeln avslutas med:
Rekommendationen till Ikea och andra företag är att hellre bygga på andra ytor och gärna bygga på höjden. Många företag har miljöpolicys för att skapa en positiv bild kring sitt varumärke. I dessa policys bör det även ingå att inte bygga på den bördigaste jorden. Denna rekommendation gäller även de som bygger bostäder.

Politisk enighet om starkare skydd av åkermark

I Land Lantbruk & Skogsland den 25 januari skrev Kerstin Davidsson ledaren ”Styrkeprov en iskall januaridag”.

Hon skriver bland annat:
Debatt kan så frön som får växa. Förra veckans hearing om livsmedelspolitiken med företrädare för sju av riksdagspartierna visade faktiskt att positioner har flyttats fram i flera viktiga frågor.

Politikerna på podiet var exempelvis rörande eniga om att något måste göras åt att mer än hälften av maten på kommuners och landstings tallrikar är importerad. Enighet över hela den politiska skalan rådde också kring ett starkare skydd mot exploatering av åkermark.

Det här är frågor som har diskuterats intensivt i lantbruksleden, och drivits av LRF och andra. Den politiska enigheten i de här frågorna kändes som ett genombrott och var ett av glädjeämnena vid mötet i Jönköping i förra veckan.

Skydda den goda jordbruksmarken

Skånska Dagbladet skrev den 9 januari ledaren ”Skydda den goda jordbruksmarken”.

Det har skrivits förr och behöver tydligen skrivas igen: ett starkt exploateringsskydd för jordbruksmark behöver införas snarast möjligt!

I den senaste sammanställningen från Jordbruksverket konstateras att 216 000 hektar odlingsbar åkermark försvann mellan åren 2006 och 2010. Majoriteten av denna mark försvinner från odlingskartan på grund av att jordbruksmark växer igen. Det är ett problem i sig, men fokus måste framför allt riktas på den odlingsbara mark som försvinner för alltid när den istället ersätts med vägar, parkeringar och byggnader.

Fokus på denna exploatering av jordbruksmark är viktig därför att det ofta handlar om de riktigt goda jordarna. Just dessa jordar återfinns allt som oftast i Skåne och Halland där exploateringen också är som störst. Att Skåne och Halland är populära för både bosättning och etablering gör att konflikten om vad marken ska användas till redan är vanlig och kommer bli vanligare. Givetvis får ett införande av högre exploateringsskydd av jordbruksmark inte sätta stopp för övrig utveckling, men en del av lösningen ligger i förtätning, sanering och återbebyggande av gammal industrimark samt att bygga mer på höjden.

I dagsläget när affärsdiskarna fylls av mat kan det vara svårt att förstå allvaret i att vi bebygger den bästa odlingsmarken, men på sikt gör vi oss själva och världen en otjänst eftersom behovet av de goda jordarna kommer att öka.

Just nu får vi lägga förhoppningarna till att något görs när politikerna i miljömålsberedningen har tagit sig an frågan. Men innan resultatet från denna arbetsgrupp är klar krävs det i dagsläget ett stort ansvar från politiker på lokal nivå. Även företag som gärna etablerar sina stora anläggningar på åkrarna utmed de stora vägarna bör ta sitt ansvar och bygga på lämpligare mark samt bygga på höjden, en sådan profil borde passa väl in i företagens miljöpolicys.

Nu planeras för framtiden

I Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson ledaren ”Nu planeras för framtiden” den 3 januari

Förslaget till översiktsplan för Falkenbergs kommun pekar ut områden för utveckling men också var byggande ska begränsas. Ännu ett par dagar finns chansen att påverka förslaget.

Som en kommun på ”Sverige framsida” har Falkenberg under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Visserligen lägre tillväxt än Halland som helhet men ändå folkökning nästan varje år.

Nu vill kommunledningen planera för en befolkningstillväxt som är dubbelt så stor de kommande åren som den varit historiskt. Frågan är om det är så klokt. Visst ska Falkenberg välkomna dem som vill flytta till kommunen, men en alltför snabb inflyttning kostar mer än det ger och med de motstridiga intressen som finns redovisade i förslaget till översiktsplan, till exempel mellan byggande och bevarade naturvärden eller värdefull åkermark, finns det anledning att planera med viss försiktighet.

Falkenbergs stad har drygt 20 000 invånare, vilket är ganska exakt hälften av kommunens invånarantal. Det finns ytterligare 17 tätorter (mer än 200 invånare) och 18 mindre samhällen i kommunen. Under senare år har nästan hela befolkningstillväxten skett i staden, varför det är viktigt att i planen öppna för bostadsbyggande också i mindre orter och på landsbygden, så de som är intresserade av ett sådant boende får chansen.

Det markeras också i planförslaget. Planeringen ska bygga på ”stråk och noder” med närhet till kollektivtrafik för att svara mot målet en hållbar framtid. Det är nog rätt tänkt men får inte utesluta byggande på rena landsbygden eller i småorter utanför stråken..

Att kustlandskapet ska undantas från bebyggelse utanför de redan befintliga tätorterna är riktigt. Även om önskemålen är många om kustnära byggande är allmänintresset av att bevara det unika landskapet intakt och att kusten ska vara tillgänglig för alla viktigare.

En tydlig inriktning för att minska transportbehoven är att förtäta i den befintliga bebyggelsen. Det är viktigt att de större och mindre grönområden som finns inte får ”stryka på foten” i den planeringen. Det behövs gröna ytor, även små sådana, för att trivseln ska vara hög.

Än viktigare är att värdefull åkermark skyddas. Under många år har sådan mark tagits i anspråk för bebyggelse av olika slag – bostäder, industrier, vägar och järnvägar – utan större hänsyn. Det är hög tid att sätta stopp för det. I planförslaget är skyddet av åkermarken för svagt och behöver stärkas, så det blir otvetydigt att den bästa åkermarken inte får bebyggas.