Etikett: Jordbruksverket

Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.

Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.

Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.

Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att säkerställa livsmedelsförsörjningen, motverka den globala uppvärmningen och bibehålla ekosystemens funktion.

Om detta handlar seminariet med medverkan från bl.a. Jordbruksverket, Boverket, Länsstyrelsen i Skåne och Sveriges lantbruksuniversitet.

Tid: Tisdag 4 okt 2016 kl 09.30-15.00 (registrering och kaffe från kl 09.00)
Plats: Stora Aulan, Sundsvägen 6, Alnarp
Anmälan senast den 28 september.
Frågor Innehåll: magnus.stark@ksla.se, tel 08-54 54 77 24
Ann-Britt Karlsson, annbritt.molleberga@gmail.com
Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt. Eventuell avbokning måste ske senast den 30 sep, annars faktureras 500 kr för våra kostnader.

Seminariet är ett samarbete mellan KSLA, Partnerskap Alnarp och Föreningen Den Goda Jorden. Seminariet finansieras med stöd av Stiftelsen A.W. Bergstens donation.

Inbjudan med program till seminariet hittar du här

Anmälan kan du göra här

Seminarium på Elmia Lantbruk Framtidsforum

I anslutning till Elmia Lantbruk i Jönköping arrangeras ett Framtidsforum 18-19 oktober.

Elmia Lantbruk Framtidsforum är konferensen där branschens företrädare, opinionsbildare och politiker möter lantbrukaren för att fördjupa diskussionen och kunskapen kring lantbrukets framtidsfrågor.

På programmet måndag 18 oktober kl 16.45-17.30 finns ett seminarium med rubriken ”Behövs det ett starkare skydd för jordbruksmarken?” med Johan Wallander, Jordbruksverket.

Jordbruksmarken är en naturresurs som kan förse oss med mat hundratals år fram i tiden. Hur vi använder marken handlar därför inte bara om nutida behov utan också om kommande generationers försörjning. Jordbruksmark exploateras ofta utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagen kräver. Hur kan vi säkerställa en långsiktig förvaltning av jordbruksmark?

Positivt förhandsbesked för bostadshus upphävs – brukningsvärd jordbruksmark får inte bebyggas

Blendow Lexnova har publicerat följande sammanfattning rörande en dom den 1 april i Mark- och miljööverdomstolen P 4087-15 – Förhandsbesked om bygglov för bostadshus på fastigheten Fröslöv 4:6 i Ystads kommun.

Myndighetsnämnden i Ystad kommun meddelade en fastighetsägare positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett 393 kvadratmeter stort enbostadshus. Beslutet överklagades av en granne. Länsstyrelsen i Skåne län biföll överklagandet och upphävde beslutet. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, MMD, konstaterade att området i översiktsplanen hade angetts som jordbruksmark/annan öppen mark. MMD ansåg dock inte att översiktsplanen, med hänsyn till de lokala förutsättningarna, utgjorde hinder mot ett positivt förhandsbesked. Bland annat på grund av detta upphävdes länsstyrelsens beslut och nämndens beslut fastställdes. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterar nu att enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse lokaliseras där det tidigare finns bebyggelse för att bevara värdefull åkermark och naturområden som idag är fria från bebyggelse. Eftersom byggnaden ska placeras på mark som anges som jordbruksmark/annan öppen mark är åtgärden inte förenlig med översiktsplanen. MÖD konstaterar vidare att enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Även kultiverad betesmark som har förbättrats genom röjning eller tidigare varit åker och som utnyttjas som bete kan utgöra jordbruksmark. MÖD konstaterar att marken används för bete. Det framgår vidare att marken någon gång har röjts. Den utgör därmed jordbruksmark. MÖD anför vidare att länsstyrelsen har bedömt att marken är jordbruksmark med hög bördighet och att Jordbruksverket har klassificerat marken som brukningsvärd jordbruksmark. Mot bakgrund av detta finner MÖD att marken utgör sådan brukningsvärd jordbruksmark som avses i 3 kap. 4 § MB. MMD:s dom upphävs därför och länsstyrelsens beslut fastställs.

Kommunal planering i fokus

Denna debattartikel från Den Goda Jorden publicerades i förra veckan i tidningen Syre.

Under de senaste åren har diskussionerna om exploatering av jordbruksmark blivit allt intensivare. Inte minst har vi i föreningen Den Goda Jorden under våra tio år lyckats lyfta frågan upp ur myllan. Kraven på ökat lagligt skydd för jordbruksmarken har förts fram i debatten, men något konkret resultat av dessa krav har ännu inte gått att se. Men vi gläder oss åt att se att det nu börjar föras fram konkreta förslag på hur kommunernas planerare och politiker skulle kunna hantera jordbruksmarken i sin planering på ett betydligt varsammare sätt. Vi ser detta som ett resultat av den kritik som på senare år förts fram när det gäller hur kommunerna följer Plan- och bygglagens och Miljöbalkens skrivningar samt länsstyrelsernas bristande tillsyn av detta.

Som en del i miljömålsberedningens arbete tog Jordbruksverket 2013 fram en rapport ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. De konstaterar där att kommunerna inte följer de skrivningar som faktiskt redan finns i dagens lagtexter och att det brister i Länsstyrelsernas rådgivning och ansvar för tillsyn av aktuellt lagrum. Miljömålsberedningen föreslog därför förtydliganden i Plan- och bygglagen i sitt delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten” på dessa punkter.

Den politiska behandlingen av dessa förslag är ännu inte klar. Vi förutsätter att detta genomförs snarast möjligt. Glädjande nog finns det organisationer som tagit frågan till sig och på egen hand har tagit fram material som ska underlätta kommunernas planeringsärenden när det kommer till hanteringen av brukningsvärd jordbruksmark.

Bland annat har Jordbruksverket i år tagit fram ett kunskapsmaterial om jordbruksmarkens värde som är riktat till kommunernas planeringsavdelningar. Det är tre skrifter: ”Jordbruksmarkens värde”, ”Kommunernas möjligheter att bevara och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen” samt ”Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg”. Dessa skrifter och framförallt stödverktyget borde varje planerare implementera i sitt dagliga arbete.

Länsstyrelsen i Skåne är ett mycket gott exempel på en myndighet som driver frågan om ett mer ansvarfullt sätt att hantera jordbruksmarken i planprocesserna. Länsstyrelsen har också en tydlig nollvision för exploatering av åkermark. De har även tagit fram ett planeringsunderlag för Skånes kommuner, ett material som vi ser att även andra kommuner kommer att ha glädje av.

I väntan på de politiska grottekvarnarnas alltför segdragna arbete hoppas vi nu att landets alla kommunala planerare och ansvariga politiker tar till sig Jordbruksverkets skrifter om Jordbruksmarkens värde. I synnerhet stödverktyget, samt det planeringsunderlag som Länsstyrelsen i Skåne tagit fram. Om planerarna sedan implementerar detta i det dagliga arbete med den kommunala planeringen; Då finns det hopp för jordbruksmarken!

Den Goda Jorden ideell förening
Hans Andersson, ordförande

Jordbruksmarkens värde

Jordbruksverket har tagit fram tre skrifter om jordbruksmarkens värde som ger argument för att bevara jordbruksmarken som en produktionsresurs för framtida generationer.

Det är dels en övergripande skrift ”Jordbruksmarkens värde” och dels två skrifter som beskriver kommunens möjligheter att arbeta med jordbruksmarkens värden; ”Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden” och ”Ett stödverktyg för kommunens arbete med jordbruksmarken”.

 

Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne

Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett nytt planeringsunderlag: Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne.

Planeringsunderlaget kan du hämta eller läsa här.

I ett följebrev till planeringsunderlaget skriver Länsstyrelsen i Skåne:

Skåne har Sveriges bästa jordbruksmark och markhushållningsfrågor i Skåne handlar ofta om jordbruksmark. Ny bostadsbebyggelse, lokaler för verksamheter samt infrastruktur kräver utrymme och gör att trycket på den oexploaterade marken är hårt.

Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som ska ge vägledning och underlag vid kommunens markanvändningsbeslut. Detta är en del av Länsstyrelsens uppdrag kring uppföljning, stöd och underlag till kommunerna i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har tidigare uppmärksammat frågan om markhushållning och jordbruksmarken i samband med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen.

Planeringsunderlaget ger en bakgrund till frågan om markhushållning – med fokus på jordbruksmarken i Skåne – och sätter in frågan i ett regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Rapporten visar hur Länsstyrelsen Skåne ser på jordbruksmarkens värde i kommunernas planering, ur ett resurshushållningsperspektiv och som en regional och mellankommunal fråga.

Planeringsunderlaget är tänkt att användas tillsammans med några av Jordbruksverkets rapporter och vägledningar: Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden: ett stödverktyg, Jordbruksmarkens värden samt Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden.

Här kan du hämta eller läsa dessa rapporter och vägledningar.

 

 

Jordbruksmarken har framtiden för sig

Johanna Nilsson på Jordbruksverket landsbygdsavdelning gästbloggar om jordbruksmarken på Jordbruksverkets blogg ”Se landet!”. Läs blogginlägget här.

Hon skriver bland annat att Jordbruksverket är på gång att ta fram ett skriftligt material som ska åskådliggöra och konkretisera exempelvis produktionsvärde, biologisk mångfald, kulturvärden, det öppna landskapets (sociala) värden, och ekosystemtjänster. Men också sådana aspekter som berör säkerhet och etik. Vi ska också synliggöra vilka verktyg som kommunerna har för att jobba med dessa värden, utifrån både ett exploateringsperspektiv och ett lokalt utvecklingsperspektiv.

Vi i Den Goda Jorden välkomnar detta arbete och hoppas att det ska ge bättre argument för att bevara jordbruksmarken som en produktionsresurs för framtida generationer.

Planerar kommunerna bort vår mat?

På Miljöbloggen publicerade Tobias Robinson den 19 juni inlägget ”Planerar kommunerna bort vår mat?”

han skriver bland annat:
I framtiden behöver ingen äta. Åtminstone inte i våra storstäder, för samtidigt som intresset för odling inne i städerna är större än någonsin, försvinner allt mer av jordbruksmarken utanför städerna och bebyggs av motorvägar och bostäder. Förutom att bonden aldrig kan ersättas av hipstern är frågan; är detta ens lagligt?