Goda jordar minskar snabbt i Halland

Sveriges Radio Halland uppmärksammade Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark med ett radioinslag den 6 januari. Bland annat med en intervju med föreningens sekreterare Bengt Svensson.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Halland sticker ut i en ny mätning av hur mycket åkermark som försvinner för att den bebyggs. I Halland är takten mer än dubbelt så hög som i övriga landet.

Det är beklagligt men ganska lätt att förstå, tycker Bengt Svensson i Falkenberg som är sekreterare i organisationen Den goda jorden.
– Det är ju lite oroväckande att vi ligger i topp på den listan. Man trodde att Skåne var sämst i klassen, men så är det tydligen inte.
Hur kommer det sig?
– Det är många som vill etablera sig i Halland. Vi har ett väldigt bra läge. Sedan beror det nog på stor del på att motorvägen drogs över bra åkermark, och företag vill ha skyltläge där.

I Halland togs 0,22 procent av åkermarken i anspråk under femårsperioden 2006 till 2010. Marken förvandlades till sådant som vägar, bostäder eller parkeringsplatser. Det är mer än dubbelt så stor andel som i Sverige som helhet.
Men så är också de flesta halländska städer omgivna av jordbruksmark.

Bengt Svensson tycker att man borde bygga tätare. Han uppger att en studie från Sveriges […]

Av |2013-01-06T16:14:03+01:002013-01-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida […]

Av |2013-01-04T10:05:25+01:002013-01-04|Okategoriserade|0 kommentarer

Exploatering, igenväxning och marginalmarker

Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, skriver på Jordbruksverkets blogg ”Se landet” blogginlägget ”Exploatering, igenväxning och marginalmarker”.

Häromdagen fick jag en fråga. Du som är från Jordbruksverket, vad tycker ni om länsstyrelsen i Skånes vision om nollexploatering av åkermark? Det måste väl ni gilla?

Mitt svar, -vi har ingen annan åsikt i den frågan än politiken och politiken har ingen åsikt i frågan om det är ett problem att svensk åkermark försvinner. Så lade jag till att i Sverige är igenväxning en betydligt vanligare orsak till att åkermark försvinner än exploatering. Igenväxning eftersom vi föredrar att odla mer och mer av våra livsmedel på andra länders åkermark.

Enligt en rapport från KSLA, Jorden vi ärvde -åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv http://www.ksla.se/publikationer/kslat/kslat-nr-6-2012/ , använder vi i Sverige 0,4 ha jordbruksmark per person till livsmedel men har numera bara 0,3 ha per person i Sverige. Globalt finns 0,2 ha per person.

Sedan bör man ju i denna fråga påpeka att det är skillnad på jordbruksmark och jordbruksmark. Mycket av det som exploateras är den mest högavkastande och ”bästa” åkermarken.

Idag ska jag vara med på ett seminarium om marginalmarker. Marginalmarker brukar man kalla potentiella jordbruksmarker som idag inte används till någon avsiktlig produktion. Mark med begränsad konkurrensförmåga – […]

Av |2012-11-08T18:09:26+01:002012-11-08|Okategoriserade|0 kommentarer

Exploatering av åkermark

Jordbruksverket kommer under hösten att publicera en rapport ”Exploatering av jordbruksmark”. Det är en metodrapport, dvs det handlar om en metod för hur man följer exploatering av åkermark. Under arbetet med denna fick de också fram statistik för perioden 2006-2010.

Denna bild med ett kort textavsnitt har redan publicerats i rapporten ”Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012”. Den visar hur stor andel av jordbruksmarken som exploaterats under 2006-2010 per län.

Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 hittar du här.

Av |2012-10-29T09:38:57+01:002012-10-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Energi eller mat eller ???

På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man […]

Av |2012-09-17T13:58:01+02:002012-09-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Kampen om den goda åkermarken

ATL publicerade den 20 mars följande artikel.

Jordbruksmark försvinner i allt snabbare takt. I EU försvinner 275 hektar – dagligen. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs allt fler röster för att rädda den.

Den globala livsmedelskrisen med skenande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. Och till skillnad från många i andra länder saknar svensk jordbruksmark rättskydd. Men det vill man nu ändra på.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp, landskapsarkitektur.

Stort fokus
Anders Larsson fick nyligen pris för sitt engagemang för att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU i stort.

– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.

– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna, fortsätter Anders Larsson.

Måste ersättas
Den EU-rapport han hänvisar till […]

Av |2012-03-25T19:20:10+02:002012-03-25|Okategoriserade|0 kommentarer

Svensk åkermark på väg att försvinna

Skaraborgsbygden publicerade den 7 december en artikel om vårt behov av åkermark.

Sverige förlorar allt mer jordbruksmark i allt snabbare takt. Åkrarna blir till vägar, industriområden, köpcentra, bostäder eller golfbanor. Under de senaste fem åren har över 3 000 hektar av landets bästa åkerjordar, främst i Västra Götaland, Halland och Skåne exploaterats.

Nu slår Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson larm. Det är hög tid att värdera den odlingsbara marken högre och ge den ett starkare lagligt skydd, menar han.

– Utan att gå in i lagstiftningens detaljer kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd, säger Persson.

Och det är hög tid att värna om den odlingsbara marken som finns kvar i landet, konstaterar Persson.
Marken tas i anspråk – och oåterkalleligt ur produktion – i allt snabbare takt.

Under sjuårsperioden 1998 till 2005 lade kommunerna under sig 1 790 hektar åker, mellan åren 2006 och 2010 drygt 3 000 hektar.

Kvar finns nu 2,63 miljoner hektar och Mats Persson menar att den samlade svenska odlingsarealen inte får understiga 2,6 miljoner hektar om vi själva och kommande generationer ska kunna producera den mat vi behöver.
Alltså är åkerarealen snubblande nära en nedre smärtgräns, enligt Persson.

– En växande befolkning i världen och […]

Av |2011-12-10T16:12:34+01:002011-12-10|Okategoriserade|0 kommentarer

Malmö stad vann markmål

ATL publicerade den 23 november följande artikel.

Kammarrätten i Jönköping har avslagit Jordbruksverkets överklagan av Malmö stads förvärv av tre fastigheter i kommunen avsedda för möjlig exploatering.

Kommunen förvärvade de aktuella tomterna, Klagstorp 7:28, 7:5, 10:2 och 11:23, 2008 då man köpte den sammanlagda arealen på 48 hektar av Ester Nilsson för 21,5 miljoner kronor.

Kommunen anser att tomterna behövs för den fortsatta utbyggnaden av spårtrafiken i kommunen.
”Stor osäkerhet”

I sina skäl för överklagan har Jordbruksverket bland annat anfört att Malmö kommun inte tydligt nog pekat ut att området verkligen behövs för den kommunala expansionen och att ett förvärv skulle ”medföra en stor osäkerhet för jordbruket i området och möjligheterna att utveckla jordbruksföretag där.”

I oktober i fjol gav förvaltningsrätten i Jönköping, tidigare länsrätten, Malmö rätt att förvärva fastigheterna, ett beslut som då Jordbruksverket beslöt att överklaga till kammarrätten.

Kammarrätten har första hand prövat om 8 paragrafen i jordförvärvslagen utgör ett hinder för förvärv.

Kammarrättens dom går att överklaga till högsta förvaltningsrätten i Stockholm.

Av |2011-11-27T09:20:20+01:002011-11-27|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen