Etikett: Allmänt

Välkommen till Framtidsprojektet

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) firar 2013 sitt 200:e verksamhetsår och detta firas 11-13 juni 2013 med tre jubileumsdagar på temat dåtid – nutid – framtid. Uppdraget att presentera den tredje dagen, framtiden, är givet studenter, doktorader och nyutexaminerade akademiker med intresse av den gröna sektorn.

Du kan delta genom att bli del av den tankesmedja som ska träffas sju gånger under juli 2012 – juni 2013. Uppgiften är att med hjälp av olika samtalsmetoder samt externa inspiratörer processa fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom just framtidens yrkesutövares ögon. Detta presenteras slutligen under jubileumsdagarna av er projektdeltagare inför näringsliv, akademi, politiker och allmänhet. Läs mer om året som projektdeltagare här.

Är du intresserad av att delta i tankesmedjan? Ansök senast 31 mars 2012.

Behöver du inspiration? Kolla in filmen!

Ja till fler hus på landet, men undvik att bygga på bästa matjorden

Marit Ragnarsson skriver på Centerpartiet i Säters hemsida.

Miljö- och byggnadsnämnden tog i veckan ställning för en detaljplan i Boberg i Gustafs. Centerpartiet ser mycket positivt på den privata fastighetsägarens satsning på att skapa tomter för bebyggelse på landsbygden i Boberg, men vill inte att den aktivt brukade åkermarken bebyggs och yrkar på en annan formulering av punkt 2 under ställningstaganden, nämligen att
”Jordbruksmarken inom område B1 ska undantas från bebyggelse och fortsätta att brukas som åkermark.”

Övriga partier tyckte att det var OK att bygga på åkermark.

Centerpartiet reserverade sig mot beslutet med följande motivering:

Åkermarken är en ändlig och allt mer begränsad resurs som behövs för produktion av bioenergi och livsmedel. Det sker en snabb förlust av åkermark i Sverige. Dalarna har bara 2 % åkermark. Den pågående exploateringen av jordbruksmark innebär att den redan låga procentuella andelen minskar. Åkermark behöver få ett stärkt skydd och självförsörjningsgraden av livsmedel istället öka. När kommunen som i detta fall öppnar upp för bebyggelse av åkermark är risken uppenbar att priserna för jordbruksmark stiger, vilket drabbar våra lantbrukare negativt.

Norskt förslag säkrar åkermarken

Land Lantbruk publicerade den 10 januari följande artikel.

Varje hektar jordbruksmark som bebyggs ska ersättas med ny jordbruksmark någon annanstans. Det föreslår norska Fremskrittspartiet, som med förslaget vill stärka jordbruket och markexploateringen.

Den som vill bebygga jordbruksmark ska bli tvungen att se till att den marken ersätts av lika stor areal mark med lika god jordmån innan vederbörande får klartecken att exploatera marken. Det är innebörden i ett förslag från konservativa Fremskrittspartiet till norska parlamentet (Stortinget).

Initiativtagaren till förslaget är Terje Halleland som är företrädare för partiet i Rogalands län (fylke) i sydvästra Norge, en region som hyser en stor del av landets jordbruksmarker.

Terje Halleland menar att hans förslag på en och samma gång både stärker jordbrukets ställning i Norge och även kan snabba upp byggprocesser:

– Det ger byggherren en garanti för att byggprojektet verkligen kommer att kunna genomföras, säger Halleland till tidningen Aftenbladet och tillägger att många byggprojekt i Rogaland i dag drar ut på tiden och en del av dem rent av rinner ut i sanden och aldrig slutförs.

Att hans förslag riskerar att driva upp markpriserna ytterligare tror inte Terje Halleland. Byggherrarna kommer snarare att försöka hitta alternativa områden att exploatera, menar han.

Terje Halleland vill nu att hans förslag ska få prövas på försöksbasis i hans fylke Rogaland.

Att med lagens hjälp tvinga fram ersättningsmark för all åkermark som exploateras – borde vi införa detta även i Sverige? Rösta här på webben!

Den dyrbara åkermarken är ett oskattbart arv

Börje Backlund skrev följande insändare i Katrineholms Kuriren den 11 januari.

På Trettondagsaftonen fanns en artikel i Kuriren med rubriken ”All åkermark ska värnas”. Det var en förnuftig skrift, ty all åkermark är ingenting annat än så kallad matjord där vår mat ska växa.

Den som gått i skog som brunnit ner förvånas hur otroligt mycket stenar, både små och stora, som sticker upp ur askan. Man kan knappt få ner en spade utan att råka på sten. Det är sådan mark som fäderna brutit upp till odlingsbar mark.

I min ungdom berättade en gamling för mig, att; ”den som bröt så mycket nymark på en dag, så at han på kvällen kunde lägga sig raklång med utsträckta händer och fötter på den nybrutna marken utan att han nådde utanför det nybrutna, den hölls för att vara en riktig arbetskarl”. Den ytan blev ungefär tre kvadratmeter. Utslaget på en åtta timmars arbetsdag blev det ett kvadratmeterpris motsvarande tomtmark intill torget i en av våra mindre städer.

Men ännu var det inte färdigt. De uppbrutna stenarna skulle också forslas bort, men vart? Som utfyllnad i sankmark och ägovägar var det tjänligt. I husgrunder vid nybyggen, som stensättningar i nygrävda brunnar och som rökugnar i torkrior och bastur behövdes de också. Men om det ändock blev över! Då gjorde man murar av dessa stenar kring åkrarna. Ja, visst, det förstår jag också, att all vildmark inte kunder vara lika stenrik, men var fann man mark utan stenar? Den omåttliga mängden av stengärdesgårdar kring till exempel Falköping ger oss en aning om denna möda.

Men ännu var det inte riktigt färdigt. Inget matnyttigt växer i hård lera eller morän.. Det skulle vara matjord också för att det skulle bli en åker. Men matjord kan inte tillverkas på fabrik och inte fanns den att köpa. Av förmultnade växter och gödsel kunde man få matjord med tiden. Då gjorde man en typ sandwichtårta med ett lager halm och över detta ett lager gödsel, ett lager finhackat granris och annat som kunde ruttna. Myrstackar fyllde man också ut med, om man hittade några. Sedan ånyo ett lager av den dyrbara gödseln som man aldrig hade för mycket av. Gödsel var ”inte bara skit” på den tiden.

Sådana ”tårtor” breddes ut och arbetades in i den nybrutna lerans jord, som under seklernas gång blev vår tids åkermark.

Lägg tillsammans: jordköpet, uppbrytning av vildmarken samt dess förädling till åkermark. All detta blir så dyrbart, så vem har råd att köpa? Denna del av fädernas mödor är ett oskattbart arv värd att förkovra, ty alla är vi beroende av åkrarnas grödor.

Kanske går våra tiders bonde med tunga steg över sina åkrar? Men han går dock på den oskattbara dyra åkerjorden; av Gud välsignad och av människor så ofta underskattad.

All åkermark ska värnas

Kew Nordqvist (MP), riksdagsledamot och jordbrukspolitisk talesperson, har skrivit en insändare i Katrineholms Kuriren.

Flens kommun har flest ekomjölkgårdar i Sörmland och levererade mest ekomjölk i Sörmland perioden oktober 2010 till september 2011, enligt färsk statistik från branschföreningen Svensk mjölk. Hela en tredjedel av all ekomjölk som producerades i Sörmland kom från ekomjölksgårdar i Flens kommun!

Det är åtta ekomjölkgårdar i Flens kommun som levererat så mycket mjölk, 4,427 ton, Flens kommun delar 15:e platsen tillsammans med Tanum av landets 290 kommuner.

Av den totala mjölkproduktionen i Flen svarade ekomjölken för 27,1 procent, riksgenomsnittet är 11,6 procent.

Att Flen utmärker sig på ett positivt sätt i statistiken, beror säkert på att respekterade bönder med ledarprofil, tidigt gått före och lagt om till eko och visat att det går att förena ekologi och ekonomi. Exemplets makt är stor. Det är inte längre någon märkvärdig händelse i bygden att en gård lägger om sin drift. Det visar på lyhördhet för konsumenternas önskemål, vilja att ta miljöansvar samt framtidstro.

Den optimistiska tonen bland kommunens ekobönder smittar av sig. Förhoppningsvis lägger fler och fler gårdar om. Eftersom en ekologisk mjölkgård kräver lite större areal, bland annat beroende av att det allra mesta fodret odlas hemma på gården, har det lett till att det i Flen inte finns något överskott på åkermark. Det är frågan om det inte är tvärtom och att det råder det som ibland kallas jordhunger. Då behövs åkern till att odla mat på och inte till olika slag av köpcentra och bebyggelse av vägar. Att värna åkermarken är en hjärtefråga för Miljöpartiet och vi kräver i en riksdagsmotion att åkermark klassas som riksintresse.

När nu så stor andel av mjölken är ekologisk i Flen, kan man med visst fog påstå, att om man köper ekologisk mjölk i Flen, så gynnar man Flens ekobönder. Detta gäller både vid offentlig upphandling, i storkök och vid privat konsumtion.

Därmed gynnar man även uppfyllandet av miljömålen som just ekologiskt lantbruk på ett så positivt sätt bidrar till att uppfylla: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Rikt odlingslandskap och Rikt växt- och djurliv.

Man kan nu hoppas att mjölkbönder i grannkommunerna hämtar inspiration från det goda exemplet Flen och lägger om sina mjölkgårdar till ekologiska. Nämnas kan att Gnesta också ligger bra till i ekomjölksstatistiken.

Peak oil – och maten?

Miljöbloggaren Andas lugnt skrev den 14 december ett inlägg med rubriken ”Peak oil – och maten? ”. Där skriver han bland annat:

Sveriges jordbruk

Sverige med 9,4 miljoner invånare har 2,6 miljoner hektar (Mha) åkermark. Antalet verksamma i jordbruket är 177 000 enligt EU:s statistiknormer (0,2 1,8 procent av befolkningen). För ett års mat till en person behövs 0,4 ha åker om dieten ska vara 3 000 kcal/dag blandad kost inklusive kött. Dagens 9,4 miljoner svenskar skulle behöva 3,8 Mha för att vara självförsörjande men saknar alltså 1,2 Mha. Dessa täcks upp av import från länder som Pakistan (ris), Italien, Spanien, Holland (frukt, grönsaker), Danmark (griskött) … listan är lång och växlande. Det mesta levereras just-in-time. Kossan som idisslar hos bonden på måndagen är lövbiff hos Ica på fredagen.

Hur driver man den karusellen om peak-oil lobbyns spådomar blir sanna?

Höskörd på gammalt sätt. Tidigt 1900-tal.

Någon ledning ger Sveriges läge under andra världskriget 1939-1945. Landet hade då 6 miljoner invånare och runt 3,5 Mha åkermark. Tjugo procent av befolkningen arbetade i jordbruket som drevs med bönder, bondhustrur, barn, drängar, pigor och hästar. Maten från nationens åkrar räckte nätt och jämnt och var därför ransonerad. På grund av köttbrist åt man kanin, kråka och varjehanda smådjur. Inga apelsiner, inga bananer.

År 2030 blir problemet värre. Sverige har då 10 miljoner invånare som nominellt behöver 4 Mha för sin matproduktion och saknar 1,4 Mha. Världen har 8 miljarder invånare men jordens åkermark har inte vuxit. Det innebär ökad kamp om livsmedlen, höga priser och etiska fördelningsproblem. Hur skaffar man då mat i Sverige? …  skickar ut folket på landet och nyodlar skogen med hacka, spade och årder? Eller exporterar pappersmassa via bantade och dyra kommunikationsnät?

Läs hela blogginlägget här.

Svensk åkermark på väg att försvinna

Skaraborgsbygden publicerade den 7 december en artikel om vårt behov av åkermark.

Sverige förlorar allt mer jordbruksmark i allt snabbare takt. Åkrarna blir till vägar, industriområden, köpcentra, bostäder eller golfbanor. Under de senaste fem åren har över 3 000 hektar av landets bästa åkerjordar, främst i Västra Götaland, Halland och Skåne exploaterats.

Nu slår Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson larm. Det är hög tid att värdera den odlingsbara marken högre och ge den ett starkare lagligt skydd, menar han.

– Utan att gå in i lagstiftningens detaljer kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd, säger Persson.

Och det är hög tid att värna om den odlingsbara marken som finns kvar i landet, konstaterar Persson.
Marken tas i anspråk – och oåterkalleligt ur produktion – i allt snabbare takt.

Under sjuårsperioden 1998 till 2005 lade kommunerna under sig 1 790 hektar åker, mellan åren 2006 och 2010 drygt 3 000 hektar.

Kvar finns nu 2,63 miljoner hektar och Mats Persson menar att den samlade svenska odlingsarealen inte får understiga 2,6 miljoner hektar om vi själva och kommande generationer ska kunna producera den mat vi behöver.
Alltså är åkerarealen snubblande nära en nedre smärtgräns, enligt Persson.

– En växande befolkning i världen och de pågående klimatförändringarna pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktionen i framtiden, säger Persson.

– Arbetet med det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas.

– Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs, säger Persson.

Med det förstås att den, till skillnad från till exempel en oljefyndighet. kan ge ett förnybart flöde av nyttigheter.

– I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. Och för att skapa ett hållbart samhälle baserat måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser. Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet, säger Persson.

I det perspektivet är inte asfalt och betong den optimala lösningen, menar han.

Enligt Persson behöver lagstiftarna – riksdagen – nu överväga behovet av ett starkare skydd för åkermarken med en förändrad syn på behovet av jordbruksproduktion och jordbruksmark.

Det är ju inte länge sedan vi hade överskott på såväl mark som jordbruksprodukter. Så är inte fallet längre.

Jordbruksverket föreslår nu regeringen att miljömålet för jordbruket preciseras till just minst 2,6 miljoner hektar åkermark i landet, att arealen som fortsättningsvis exploateras begränsas och att den kvarvarande åkerjorden ska hålla ”god kvalitet”.

Regeringen väntas fatta beslut om preciseringarna av miljömålet under våren.

– Det ska bli spännande att se vad de tycker, säger Mats Persson.

Ohållbart nyttjande av mark och vatten: ökat hot mot livsmedelsförsörjningen

I ett pressmeddelande presenterar FAO en ny rapport om tillståndet för naturresurser som utgör basen för matproduktionen

Omfattande förstörelse av och ökad brist på mark- och vattenresurser hotar viktiga matproduktionssystem i världen. Det innebär svårigheter med att kunna trygga livsmedelsförsörjningen för en befolkning på 9 miljarder år 2050, enligt en FAO-rapport som publiceras idag.

Rapporten om tillståndet för världens mark- och vattenresurser, State of the World’s Land and Water Resources for Food and Agriculture (SOLAW), noterar att livsmedelsproduktionen ökat betydligt de senaste 50 åren, men att “dessa vinster, på alltför många platser, har uppnåtts på bekostnad av de mark- och vattensystem som utgör basen för livsmedelsproduktionen”. Flera av dessa system riskerar idag ”en tilltagande försämring av sin produktiva kapacitet på grund av ett kraftigt befolkningstryck i kombination med ohållbara jordbruksmetoder”.

Ingen region går säker, sårbara system finns över hela världen, från Andernas högland till Centralasiens stepp, från Murray-Darlings avrinningsområde i Australien till de centrala delarna av USA.

Karta / tabell över hotade jordbrukssystem.

Rapporten pekar på att allteftersom världens naturresurser utarmas och effekterna börjar bli mer kännbara, kommer konkurrensen om mark och vatten att bli alltmer påtaglig. Detta innefattar konkurrensen mellan urbana och industriella behov, liksom inom jordbrukssektorn – mellan boskapsskötsel, livsmedelsgrödor, övriga grödor och biobränsleproduktion.

Utmaningen att trygga livsmedelsförsörjningen på en allt hungrigare planet har, enligt SOLAW, aldrig varit större. Särskilt i låginkomstländerna, där tillgången på vatten, bra odlingsmark och näringsrika jordar är som mest begränsad.

Läs hela pressmeddelandet här.

Bussresa till Grüne Woche i Berlin

Genom Vannarpsbussarna arrangeras en resa till Grüne Woche i Berlin 19-22 januari 2012.

Vi besöker Berlin mässan Grüne Woche som är en av Världens största mat mässor. Vi bor på hotell Ambassador centralt i Väst Berlin gångavstånd till Kurfürstendam, KAEWE, Europacenter.

Pris: 3.500:- enkelrum + 900:-
I priset ingår: Buss, överfarter, vägskatter, inträde till mässan, övernattning 3 nätter inkl frukost, middag dag 1 och 3, kvällstur i Berlin och guidad tur på lördag.

Betalning och bokning senast den 15 december till bankgiro 203-9543.
vid frågor kontakta Lars Ingvarsson 0417-21647, 0738-275705 eller lars.ingvarsson(a)sjobo.nu

Program:
Torsdag 19/1 Vi åker ifrån Lövestad kl 06.00, Sjöbo 06.15, Hörby 06.40 och Eslöv 07.15. Vi gör ett kort stopp för bussfika i Danmark innan vi kommer till Gedser. När vi kommer till Berlin checkar vi in på hotell Ambassador vid Wittenbergplats nära KADEWE. Kl 19.00 är det dags att åka till Brauhaus am Schloss för att äta middag, efter middagen åker vi en kvällstur i Berlin och ser när staden är upplyst.

Fredag 20/1. Efter frukost är det Mässan hela dagen till 18.00. Bussen lämnar och hämtar vid mässan.

Lördag 21/1 Vi får en guidad rundtur i Berlin och eventuellt ett studiebesök i Oranienburg på en gård. På kvällen går vi till en Bayerisch restaurang BAVARIUM.

Söndag 22/1 Det är dags att åka hem igen. Vi åker på morgonen upp till Rostock och sedan med färjan kl 13.00.