Etikett: Allmänt

Civilisationens kris

På UR Play kan man nu se ett avsnitt av serien Världen – Civilisationens kris

Finns det ett samband mellan kriserna som skakar världen? Beror klimatförändringarna, finanskrisen och militarismen på ett globalt systemfel? Brittiske säkerhetsforskaren Nafeez Mosaddeq Ahmed menar att den enda möjligheten att hitta lösningar är att se sambanden mellan kriserna som hotar vår civilisation.

Se filmen här.

Får du problem med störningar en bit in i filmen kan åtgärda det så här.
Gör det medan programmet rullar.
Om du högerklickar mitt på programfönstret så kan du välja ”inställningar”.
I fliken ”Bildskärm” kryssar du bort ”Aktivera maskinvaruacceleration” och klickar på ”Stäng”.
Eventuellt behöver du även starta om datorn.

Praktikplats för naturvetare vid Lunds universitet

Ett rikt odlingslandskap

Miljöbron Skåne är en ideell organisation som verkar som en länk mellan företag/kommuner och studenter. Vi har blivit kontaktade av Lunds kommun som behöver hjälp av studenter för att genomföra ett kortare projekt. Omfattningen är 10-20 timmar som fördelas fritt under en månad från det att uppdraget påbörjas. Uppdraget utförs lämpligen av två studenter tillsammans.

På kommunkontoret i Lund arbetar drygt 160 medarbetare med att stödja politiska nämnder och andra förvaltningar/verksamheter i kommunen. Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet bedriver strategiskt arbete för hållbar utveckling och samordnar bland annat kommunens insatser för att nå de 16 nationella miljömålen. Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet har idag cirka 15 medarbetare.

LundaEko – Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling – består av tre delar, varav en är måldelen som utgår från de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I måldelen formuleras lokala miljömål som Lunds kommun siktar mot samt åtgärder som ska leda till respektive mål. För att ta fram nya mål inom programmet krävs att man tar fram statusrapporter inom diverse miljökvalitetsmål.

Ungefär 50 % av Lunds kommuns yta bestå av åkermark. Åkermarken hör till de bästa i Sverige för odlingsändamål vilket lett till att storskaligt och intensivt jordbruk bedrivs. Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. Idag hotas de av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Detta uppdrag ska ge upphov till en statusrapport vad gäller det svenska miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Rapporten bör innehålla:
– nuläge och trendanalys
– effekter av jordbruksmark i Lund
– påverkansfaktorer
– nationella/regionala mål och aspekter
– EU- och internationella direktiv och konventioner
– en värdering avseende utformning av nya mål och behov av åtgärder

Malmö har tagit fram liknande statusrapporter, se http://www.malmö.se/Medborgare/Miljo–hallbarhet/Miljolaget-i-Malmo/Miljon-2008.html. Samma struktur ska användas i statusrapporterna från Lund och majoriteten av av statistiken finns tillgänglig på Internet (tex SCB, IVL etc).

Kvalifikationer
Allmänna miljökunskaper

Sista ansökningsdag: 2012-06-01

Kontaktuppgifter
Malin Planander, verksamhetsledare Miljöbron Skåne
malin@miljobron.se
0732-75 04 29
http://www.miljobron.se

Störst andel åkermark i Skåne och minst andel i Norrland

Jordbruksverkets blogg ”Jordbruket i siffror” skriver följande inlägg.

Andelen åkermark av den totala landarealen är störst i Skåne län och minst i Norrlands län. Som man kan förvänta sig är det länen med mycket öppna landskap som har den största andelen åkermark, medan andelen är mindre i skogrika län. Kartan bygger på kommundata och ger en bild av andelen åkermark kommun för kommun.

Karta och tabell hittar du här.

Läs även deras tidigare inlägg; 10 i topp åkermarkens andel av landarealen efter kommun

Seminarium Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?

I fredags samlades 75 personer på Campus Varberg för att delta vid seminariet ”Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?”. Publiken bestod av en bra mix av politiker, tjänstemän på både kommunal och regional nivå samt intresserade föreningsaktiva i Den Goda Jorden och Naturskyddsföreningen med flera. Media var representerade i form av ATL, Skånska Dagbladet och Hallands Nyheter.

Seminariet inleddes med att landshövdingen Lars-Erik Lövdén hälsade välkomna och gav en kortare historisk tillbakablick. Därefter hälsade kommunalrådet Jörgen Warborn alla välkomna till Varberg, årets tillväxtkommun. Han såg en utmaning i att balansera tätortsbyggande och jordbruksproduktion i kommunen.

Samhällsplaneringschefen i Varberg Jan Malmgren var den av föredragshållarna som drog ned mest applåder. Som en representant för den yngre generationen visade han upp ett engagemang för miljöfrågorna som överraskade många. Han efterlyste en högre värdering av åkermarken så att den inte är för billig för städernas utbredning. Det gäller att vi inser att samhällsnyttan av marken är så stor att exploatering inte är aktuell. Han efterlyste även kreativa lösningar där vi inte sitter fast i gamla sätt att tänka utan tänker nytt.

Jörgen Korning från Videncentret for Landbrug i Århus gav en inblick i hur man i Danmark har sett och ser på problematiken kring åker och stad. I Danmark har man delat in marken stadszoner och landzoner. Där städernas tillväxt ska ske inom stadszonerna och landzonerna ska vara förbehållna lantbruket. Möjligheten till expropriering av åkermark finns dock. Det största hotet mot lantbruksarealen i Danmark utgörs idag av kravet på större naturarealer, bl a kravet på mer skog. Han efterlyste ett helhetsperspektiv i planeringen, där prioriteringar görs utifrån stor kunskap.

Mats Persson, generaldirektör på Jordbruksverket, presenterade en ny undersökning som visar att mellan 1998 och 2005 exploaterades 215 ha åkermark om året, under tidsperioden 2006-2010 har exploateringen ökat till 521 ha om året, dvs mer än en fördubbling på den senaste femårsperioden. Exploateringen har under perioden 2006-2010 varit störst i Uppsala med 98 ha, därefter följer Varberg med 80 ha, Örebro med 76 ha och Malmö 66 ha. Falkenberg, Helsingborg, Lund, Jönköping, Linköping och Laholm har exploaterat kring 60 ha åker var. Mats Persson tyckte avslutningsvis inte att skyddet av åkermarken är tillräckligt idag. Han ansåg att det är viktigt att trenden med minskande åkerarealer bryts.

Den avslutande frågestunden utmynnade i att det finns mycket som pekar på att åkermark kommer att behövas i framtiden. Ökande energipriser på grund av minskad tillgång på fossila bränslen, minskande resurser som t ex fosfat samt ökad ekologisk produktion innebär alla att en bibehållen produktion kommer att kräva större arealer i framtiden.

Frågan är hur vi värderar åkermark och hur vi prioriterar i planeringen. Vad är särskilt värdefulla lantbruksområden och till vad är de värdefulla? Är införande av landzoner och stadszoner en väg att ta även i Sverige?

Seminariet visade att det finns ett stort intresse för frågan. Det arbete som vi i föreningen Den Goda Jorden har gjort börjar bära frukt i form av att frågan börjar diskuteras på allvar. Tyvärr visar Jordbruksverkets nya siffror att utvecklingen går åt fel håll. Svaret på frågan i seminariets titel är att vi måste göra någonting åt den minskande åkermarken nu. Framtida generationer kommer att behöva den.

Bengt Svensson
sekr. Den Goda Jorden ideell förening

Seminarium ”Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?”

För tredje året i rad anordnas i Halland ett seminarium där åkermarkens betydelse står i fokus. En stor del av den bördiga åkermarken försvinner varje år och den kan inte ersättas. Vi tror det är viktigt att diskutera hur en hållbar utveckling kan säkras för denna ändliga resurs.

I Halland har en ansats gjorts för att lyfta frågan om att arbeta för att bevara ”den goda jorden”. Flera aktörer är berörda och alla goda krafter behövs för att få ett medvetet och långsiktigt förhållningssätt till den jord som föder oss. Många vill se ett starkare skydd för åkermarken.

Välkommen att lyssna till hur man arbetar långsiktigt med frågan på nationell och kommunal nivå samt i Danmark.

Tid: Fredag 28 oktober 2011 klockan 09.00-12.30 och därefter gemensam lunch.
Plats: Campus Varberg, Lilla hörsalen.
Kursavgift: 240 kronor exkl moms.

På programmet:

Varbergs samhällsplaneringschef, Jan Malmgren
Hållbar markanvändning integrerad i samhällsplaneringen

Jörgen Korning, Videncentret for Landbrug i Danmark
Hur arbetar man i Danmark med planering av jordbruksmark.

Generaldirektör Mats Persson, Jordbruksverket.
Hur värnar vi svensk jordbruksmark för livsmedels- och energiproduktion?

Ladda ned inbjudan med hela programmet här.

Anmälan här senast den 14 oktober 2011. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdatum, med hela kursavgiften. Överlåt platsen till en kollega om du får förhinder. Bekräftelse skickas ut via e-post efter sista anmälningsdag.

Stopp för köp av åkermark

Ängelholms kommun vill förvärva åkermark för att bygga ut ett industriområde, men både länsstyrelsen och Jordbruksverket har sagt nej, skriver Helsingborgs Dagblad den 17 oktober.

december 2010 köpte Ängelholms kommun 2,6 hektar åkermark i Norra Varalöv strax söder om Ängelholm, där avsikten var att ge möjlighet för småindustriområdet som växt upp de senaste åren att växa. I mars i år köpte kommunen ytterligare 17 hektar åker i samma område,

Men när Ängelholms kommun sökte förvärvstillstånd hos länsstyrelsen fick man nej. På länsstyrelsen ansåg man att ansökan var för vag och att kommunen på ett mycket tydligare sätt måste visa att den har behov av jordbruksmarken.

Kommunen överklagade då till Jordbruksverket, som gav länsstyrelsen rätt. Kommunen kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö.

Hembygdsföreningens brev till Varbergs kommun

Lindbergs hembygdsförening har, med stöd från Hembygdskretsen i Varberg och därmed Varbergs samtliga 14 hembygdsföreningar,  skrivit ett brev till Varbergs kommun med förslag att kommunfullmäktige:

1                    Uttalar  att åkermarken skall skyddas vid kommande översyner av översiktsplanerna.

2                    Ger lämpligt organ i uppdrag inventera tillgången på impediment och lågproduktiv skogs- och jordbruksmark dit expansionen i första hand skall styras.

3                    Gör justeringar i gällande översiktplaner i ovannämnt avseende.

Läs hela brevet här.

Hembygdsföreningar i Varberg uppmanar kommunen att skydda åkrarna

Hallands Nyheter publicerar idag följande artikel.

– Planera bättre för åkermarken.
Det uppmanar Bertil Bengtsson, ordförande i Lindberga Hembygdsförening. Det handlar om framtiden.

I et brev som Bertil Bengtsson undertecknat föreslår Lindberga hembygdsförening att Varbergs kommun i sin samhällsplanering ska skydda åkrarna bättre.

Hembygdsföreningarna vill att åkermarken får ett slags åkerskydd, på samma sätt som stränderna har strandskydd, vid kommunens planering.

I brevet föreslås att översiktsplanen justeras så att kommunens åkermark skyddas samt att en inventering av markerna genomförs så att nya anläggningar och byggen i första hand kan styras till lågproduktiv och onyttig mark.
– Vi har inte lämnat något allmänt förslag om att rädda åkermarken, det ger ingen effekt, utan vi har valt att vara konkreta i vårt brev, säger Bertil Bengtsson.

Innehållet i brevet stöds av kommunens samtliga 14 hembygdsföreningar. De är allvarligt oroade över hur nybyggen och anläggningar hela tiden knappar in på åkermarken.

Tidigare har hembygdsföreningarna engagerat sig i kulturhistoriska frågor, men en stadgeändring har ändrat på den saken.
– Vi ska inte bara se bakåt utan också verka för en god samhällsutveckling, säger Bertil Bengtsson.
Dit räknas förstås människans överlevnad. Kravet på åkermark ökar hela tiden i världen samtidigt som tillgången minskar.
”Tillfälliga överskott på vissa jordbruksprodukter ändrar inte den långsiktiga trenden, precis som en kall vinter inte ändrar den globala uppvärmningen” skriver hembygdsföreningen.

I brevet konstateras att det kan tyckas att några åkerlappar i Varbergs kommun inte kan spela någon större roll när det gäller att lösa globala problem – men att det är feltänkt.
”I själva verket är globala förändringar bara summan av det som sker lokalt”.