På Facebook har Den Goda Jordens sida nu fått sin tusende besökare som gillar oss.
Sidan hittar du på: https://www.facebook.com/dengodajorden
Vi lägger ut lite mer information där än vad vi förmedlar här på hemsidan.
Gå in och gilla oss även du.
KSLA:s sammankomst under rubriken ”Makten över marken” finns nu tillgänglig här
Den svenska åkermarken minskade med ca 150 000 hektar mellan 1998 och 2010. Under perioden exploaterades ca 4 300 hektar för bebyggelse och industriändamål. Ofta ligger den exploaterade marken i slättbygderna och har högt brukningsvärde. Skyddet av brukningsvärd jordbruksmark i Sverige är mycket svagt i en internationell jämförelse. Det gäller nationellt, regionalt och lokalt. Beslutsfattare ställs inför svåra avvägningar vid planeringen: Ska man förtäta eller bygga ut, ofta på värdefull åkermark? Hur man än väljer får det olika samhällsekonomiska konsekvenser.
Höstens riksdags- och kommunval aktualiserar frågan om vem och vad som ska bestämma över hur vi använder vår livsviktiga åkermark. Nyligen har också en expertgrupp till Miljömålsberedningen lagt fram rapporten ”Hållbar användning av jordbruksmark”. Där föreslås att kommunerna ska ta större hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark och att länsstyrelserna bör få en starkare roll i tillsynen av plan- och bygglagen. Parallellt har Jordbruksverket publicerat rapporten ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. Här beskrivs hur kommuner och länsstyrelser ofta brister när det gäller hushållning med brukningsvärd jordbruksmark. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning för att se över det regelverk som styr över kommunernas fysiska planering för t.ex. bostäder, industri och infrastruktur. […]
Den Goda Jorden deltar även i år med egen monter på Borgeby Fältdagar 25-26 juni. Välkomna att besöka oss.
På Miljöbloggen publicerade Tobias Robinson den 19 juni inlägget ”Planerar kommunerna bort vår mat?”
han skriver bland annat:
I framtiden behöver ingen äta. Åtminstone inte i våra storstäder, för samtidigt som intresset för odling inne i städerna är större än någonsin, försvinner allt mer av jordbruksmarken utanför städerna och bebyggs av motorvägar och bostäder. Förutom att bonden aldrig kan ersättas av hipstern är frågan; är detta ens lagligt?
I debattartikeln ”Våra barn behöver odlingsmark” i Norrköpings tidningar den 4 juni skriver Arne Bengtsson, Åby och medlem av Jordens vänner att det finns all anledning för var och en att tänka igenom vad som blir följden av en hänsynslös exploatering av ett vackert öppet kulturlandskap och offrandet av värdefull åkermark.
Färskvatten, jordbruksmark, biologisk mångfald och ett stabilt klimat kan inte ersättas med aldrig så mycket pengar, säger Anders Wijkman i en artikel på klimatriksdag2014.se.
Förtätade stadskärnor, urbana stationssamhällen och högre skattning av åkermarken. Det är den hetaste trendspaningen på miljökonferensen som pågår på Dunkers just nu enligt en artikeln ”Gröna idéer sprids från Helsingborg” i Helsingborgs Dagblad den 3 juni.
De skriver bland annat:
Det finns också en global omvärld att ta hänsyn till, och där får politikerna en känga av Johan Kuylenstierna. Han är vd för Stockholm Environment och utsett till årets miljömäktigaste av tidningen Miljöaktuellt.
– Generellt underskattar vi hur globala trender påverkar Sverige. När det gäller tryggad livsmedelsförsörjning ligger Sverige lägst i hela EU, vi importerar femtio procent. Vi bygger på vår fina jordbruksmark i stället. Kommunerna bestämmer, men det är en farlig strategi som politikerna har valt, säger han och fortsätter:
– Tyvärr krävs det en större händelse, till exempel torka i Ryssland som ger exportstopp, som leder till kraftiga prisökningar på livsmedel. Det påverkar i sin tur den sociala tryggheten i Sverige.
Johan Kuylenstiernas trendspaning är att jordbruksmark kommer att klassas som riksintresse.
– Men man kan också vända på problemet och se det som en möjlighet för svensk livsmedelsindustri, tillägger han.
Politikernas miljötänkande finns, men Johan Kuylenstierna efterlyser mer långsiktighet i besluten.
– Det är viktigt att överskrida blockgränserna och lyfta internationella frågor som påverkar på […]
Regeringen tillsatte i december 2013 Riksintresseutredningen (dir. 2013:126) med uppdrag att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Uppdraget i sin helhet ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 1 december 2015.
Fredagen den 23 maj hålls en hearing på Rosenbads konferenscenter i Stockholm om bostadsförsörjning och riksintressen.
I underlaget inför hearingen presenters tre förslag varav det första är Bostadsförsörjning som riksintresse. Det skulle ge möjlighet att utpeka vissa områden som riksintresse för bostadsförsörjning. Troligtvis hamnar dessa i de mest expansiva kommunerna där jordbruksmarken är som mest hotad. Skulle detta förslag drivas igenom kommer det att innebära en kraftig försvagning av skyddet av jordbruksmark.
Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.
I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark
Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:
Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.
Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. […]
En eftermiddag på SLU Alnarp den 15 maj med forskning, politik och praktik kring markanvändning och livsmedelsförsörjning
Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Skåne vill samla de viktigaste aktörerna kring åkermarkens användning för att söka gemensam kunskap och byta erfarenheter kring hur vi hållbart värnar den bästa åkermarken för livsmedels- och energiproduktion för vår framtida försörjning.