Nyhetsbrev november
I förra veckan skickade vi ut ett nyhetsbrev till alla medlemmar som vi har e-postadress till. Är du medlem och inte har fått något nyhetsbrev så kontakta oss på info@dengodajorden.se
I förra veckan skickade vi ut ett nyhetsbrev till alla medlemmar som vi har e-postadress till. Är du medlem och inte har fått något nyhetsbrev så kontakta oss på info@dengodajorden.se
Vanadana Shiva har skrivit en artikel i The Asian Age med rubiken ”We are the soil”
Hon inleder artikeln så här:
We are made up of the same five elements — earth, water, fire, air and space — that constitute the Universe. We are the soil. We are the earth. What we do to the soil, we do to ourselves. And it is no accident that the words “humus” and “humans” have the same roots.
Vandana Shiva är en indisk filosof och miljöaktivist verksam i bland annat antiglobaliseringsrörelsen. Hon är också en känd ekofeminist och internationell ambassadör av av Save Our Soils kampanjen.
Till höstens riksdag ha inlämnats fyra motioner som yrkar på ett bättre skydd för åkermarken.
Betty Malmberg (M) motionerar om att ”Värdefull åkermark bör skyddas bättre”.
Kristina Yngwe (C) motionerar om ”Hållbar användning av jordbruksmark”.
Jens Holm m fl (V) föreslår i sin riksdagsmotion ”Naturen – grunden för vår välfärd” att för att minska exploatering av åkermark bör regeringen återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark.
Anders Forsberg m.fl. (SD) har skrivit riksdagsmotionen ”Åkermarken som riksintresse”.
Matilda Thelin har skrivit ett examensarbete vid SLU, Institutionen för ekonomi med titeln ”Driving forces of land use : underlying factors in peri-urban land use.”.
Hon har där studerat hur markägare fattar strategiska beslut kring framtida markanvändning.
I landskapshistorikern Kelvin Ekelands nya bok Mångfaldens utmark finns detta lilla stycke:
EU rapporterar att det dagligen försvinner nära 300 hektar jordbruksmark via exploatering inom gemenskapen. De europeiska jordarna är mycket produktiva. Den skånska marken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt. Där kan man nå veteskördar kring tio, tolv ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på inte mer än knappt tre ton. Varje hektar jordbruksmark som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra håll. Detta är ohållbart. Odlingsmark är en resurs, som ger avkastning i all framtid. Tätorter får därför inte byggas ut på mark som kan föda oss. Vi måste sträva efter att bygga inåt istället för att bygga utåt, men landsbygden kan återtas. Det är möjligt att dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta en enda hektar åkermark i anspråk. Förtätning minskar också behovet av resor. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, för både lantbruk och städer och global hushållning. Och töm inte landsbygden.
ATL rapporterade den 26 september under rubriken ”Åkermark äts upp” att utbredningen av logistikcentra fortsätter.
Helsingborg är i fokus där mycket jordbruksmark, ofta högt klassad, exploateras. ICA, Postnord, Puma, Biltema och Findus bygger nya lager. I området byggs det logistikcentra på 146 000 kvadratmeter och då räknas bara själva byggnaderna. Tillkommer gör tillfartsvägar, lastningsplatser och parkeringsytor. Stora framtida produktionsytor för det skånska jordbruket skövlas för att bli asfalt och betong.
När ska kommunerna börja ta sina intentioner om att arbeta för ett hållbart samhälle på allvar undrar vi i Den Goda Jorden.
Elin Slätmo har skrivit en avhandling ”Jordbruksmark i förändring. Drivkrafter bakom och förutsättningar för offentlig styrning i Sverige och Norge”.
Den 31 oktober klockan 13 försvarar Elin sin avhandling i sal C-G, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg. Opponent är Professor Mattias Qviström, SLU Alnarp.
European Soil Portal presenterar en studie över markexploateringens påverkan på livsmedelsförsörjningen i Europa.
Mellan 1990 och 2006 beräknas den potentiella förlusten av jordbruksproduktion på grund av markexploatering vara 6,2 miljoner ton vete.
Här kan du läsa Miljömålsberedningens slutbetänkande. Den Goda Jorden kommer att lämna ett yttrande över detta slutbetänkande och vi tar gärna emot era synpunkter.
I Miljömålsberedningens slutbetänkande går det att läsa följande i sammanfattningen som rör en hållbar användning av mark:
Hållbar användning av jordbruksmark
En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva brukandet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning. I takt med de ökade anspråken på marken anser vi att det är mycket viktigt att bevara jordbruksmarken och att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Eftersom den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik krävs även insatser på EU-nivå för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.
Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att minska utsläppen från organogena jordar och öka kolinlagringen kan jord- och skogbruket bidra till att nå både nationella mål och internationella åtaganden.
Ekologisk produktion är ett viktigt komplement till det konventionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierande växtföljder tillämpas.
Vi föreslår […]
Den Goda Jordens Leaderprojekt Stad och Land, Hand i hand arrangerar den 19 augusti en samtalskväll i Eslöv med rubriken Marken – Maten – Miljön, Din mat och dess ursprung.