”Den goda jorden” visar på ett feltänk
Östgötatidningen publicerade den 7 mars debattartikeln ”Den goda jorden” visar på ett feltänk” skriven av Bengt Ohlsson och Pär-Martin Hedberg, Barabor.
Åkermark måste bevaras
Sundsvalls Tidning publicerade den 5 mars debattartikeln ”Åkermark måste bevaras” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talesperson för landsbygdspolitiska frågor samt vice ordförande i Den Goda Jorden och Liza-Maria Norlin (KD), partistyrelseledamot.
De avslutar debattartikeln så här:
Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. Att vi bevarar och förvaltar åkermark är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna odla och producera svenska livsmedel. Att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.
En dyster framtid
Markbladet publicerade den 27 februari debattartikeln ”En dyster framtid”.
Edela Jonsdotter skriver bland annat:
Vi kommer att behöva all åkermark som fanns på 50-talet, och förmodligen mer därtill, för att säkra den inhemska matproduktionen. Eller litar du på Rysslands eller Kinas goda vilja när maten tryter?
Det är med stor sorg och oro för framtiden jag och andra med mig bevittnar hur kommunerna i vårt land låter förstöra prima åkermark till bland annat industribyggnader med tomma löften om jobb.
Utländska företag skrattar åt Skånes blåögda och naiva politiker som nästan gratis skänker bort åkermark som våra förfäder i tusen år slitit i sitt anletes svett med att dika ut, brutit och plockat sten för att få fram de goda jordar vi trots allt har (snart hade) i vårt land. Allt mot löften som sällan infrias.
Burlövs plan ifrågasatt
Sydsvenska Dagbladet publicerade den 24 februari artikeln ”Burlövs plan ifrågasatt”.
De skriver:
Flera skånska kommuner vill bygga på jordbruksmark. I Burlöv är Kronetorpsområdet norr om Arlöv aktuellt. Här tänker man sig en ny och attraktiv stadsdel.
Det tycker Länsstyrelsen är en mindre bra idé. Odlingsmarken behövs i framtiden för landets och världens livsmedelsförsörjning.
– Nollvisionen är inget idiotstopp. Men kommunerna måste övertyga oss om att undantag är motiverade, sade landshövding Margareta Pålsson nyligen.
Burlövs kommun tycker att nya bostäder håller som motivering. Länsstyrelsen ser hellre att man bygger nytt och på höjden inom befintlig bebyggelse.
Kapacitetstaket för jordbruksmark är nått.
På bloggen Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? hittar vi ett tips om:
Författaren och Steg 3-anslutne Björn Forsberg (bl a Omställningens tid) har skrivit ett längre inlägg i tillväxt- och resursdebatten hos Västerbottens Kuriren, med titeln Ett industrisamhälle som gått in i resursväggen.
”Världen har nått kapacitetstaket för en lång rad viktiga naturresurser: Färskvatten, basmetaller som järnmalm och koppar, jordbruksmark, s.k. sällsynta jordartsmineraler (oumbärliga i elektronikproduktion) – listan kan göras lång.
MP i Alingsås vill värna matjorden
I Alingsås Tidning den 25 februari publicerades artikeln ”MP vill värna matjorden”.
De skriver bland annat:
Enligt Janine Alm Ericson, gruppledare för Miljöpartiet i Alingsås, är det viktigt att man tar ett helhetsgrepp på de byggplaner som finns inom kommunen. Miljöpartiet anser att kommunen bör vara mer försiktig i sitt byggande, och bevara den jordbruksmark som finns.
Jordbruksmarken i Torvalla by hotad
I Östersunds-Posten den 26 februari publiceras debattartikel ”Jordbruksmarken i Torvalla by hotad” skriven av Hans Månsson.
Han skriver bland annat:
Där har nämligen plankonstruktörerna med sitt röda färgläggningsverktyg ändrat statusen på hela Torvalla by, inklusive jordbruksmark, så att det inkorporerats i en framtida utvidgad stad.
På dessa jordar, länets bästa åkermark i gynnsamt söderläge, har det odlats sedan vikingatiden. Och alltsedan den stora markstriden på 1970-talet har jordbruket skyddats i kommunens översiktsplaner.
Men nu föreslås området hamna i en kategori där bostäder prioriteras högre än jordbruksmark. Det är så utmanande och så otidsenligt att man häpnar. Hur kan något dylikt ens komma på pränt i en stad som Östersund, med dess ambitioner vad gäller miljö, långsiktig hållbarhet och lokal matproduktion?
Den Goda Jorden instämmer till fullo. Tyvärr har kommuner och företag svårt att följa de vackra ord som de skriver i miljöpolicyer och liknade dokument.
Hopp för åkermarken?
Gunnar Rundgren skriver på sin blogg Trädgården Jorden – det civiliserade Eden om två av våra medlemmar som verkligen drabbats av exploateringen av åkermark.
– Vi såg egentligen en lysande framtid. Vi hade gjort alla hundår med marknadsföring och nu skulle vi skörda, säger Göran Göransson och fortsätter. Läget var vår största fördel och vår nackdel, skulle det visa sig.
Eva och Göran Göransson på Västragård i skånska Burlöv hade hittat ett sätt att få sitt lantbruk lönsamt. De blev i stället överkörda av andra marknadskrafter. På den mark som de arrenderat från kommunen och brukat sedan 1986 ligger i dag motorvägen och ett köpcentrum, Stora Bernstorp.
Grävskopor skrapar bort åkermarken och det växande kornet på Eva och Göran Göranssons gård
Vi berättar paret Göranssons historia i boken Jorden vi äter. Kanske det finns en lite ljusning för åkermarkens ställning i Sverige
Åkermark får ge vika
Två aktuella exempel där åkermarken får ge vika för kommande exploatering.
Hallandsposten rapporterade den 25 februari i artikeln ”Klart för köp av jordbruksmark” att Jordbruksverket givit Laholms kommun förvärvstillstånd för 23 hektar jordbruksmark för att utvidga Nyby industriområde söderut.
Med anledning av prisnivån på över tio miljoner samt att ägandet övergår från fysisk till juridisk person krävs förvärvstillstånd från Jordbruksverket för att köpet ska gå igenom.
Helsingborgs Dagblad rapporterar den 25 februari i artikeln ”Tio hus planeras mot grannars vilja” att Mark- och miljödomstolen beslutat att länsstyrelsen skulle ompröva ett beslut om att avslå en begäran om att upphäva en detaljplan. Länsstyrelsen avslog dock på nytt begäran om att upphäva detaljplanen.
De skriver:
Länsstyrelsen poängterar att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, något som får göras inom vida ramar. Ett kommunalt beslut om en detaljplan bör bara upphävas om man anser att kommunen har gjort en felaktig avvägning mellan olika intressen eller om handläggningen skett på fel sätt i kommunen. Det tycker man inte har varit fallet den här gången.
Skyddet av åkermark ses över
Supermiljöbloggen uppmärksammar att regeringen givit jordbruksverket i uppdrag att se över hur det lagliga skyddet för åkermark fungerar i inlägget ”Skyddet av åkermark ses över” den 22 februari.
De avslutar inlägget:
Trots att många kommuner alltså tar frågan på allvar så byggs det fortfarande på värdefull åkermark, vi hoppas att jordbruksverkets utredning ger upphov till konstruktiva och konkreta förslag på hur förlusten av jordbruksmark ska kunna stoppas.