På Miljöbloggen publicerade Tobias Robinson den 19 juni inlägget ”Planerar kommunerna bort vår mat?”
han skriver bland annat:
I framtiden behöver ingen äta. Åtminstone inte i våra storstäder, för samtidigt som intresset för odling inne i städerna är större än någonsin, försvinner allt mer av jordbruksmarken utanför städerna och bebyggs av motorvägar och bostäder. Förutom att bonden aldrig kan ersättas av hipstern är frågan; är detta ens lagligt?
I debattartikeln ”Våra barn behöver odlingsmark” i Norrköpings tidningar den 4 juni skriver Arne Bengtsson, Åby och medlem av Jordens vänner att det finns all anledning för var och en att tänka igenom vad som blir följden av en hänsynslös exploatering av ett vackert öppet kulturlandskap och offrandet av värdefull åkermark.
Färskvatten, jordbruksmark, biologisk mångfald och ett stabilt klimat kan inte ersättas med aldrig så mycket pengar, säger Anders Wijkman i en artikel på klimatriksdag2014.se.
Förtätade stadskärnor, urbana stationssamhällen och högre skattning av åkermarken. Det är den hetaste trendspaningen på miljökonferensen som pågår på Dunkers just nu enligt en artikeln ”Gröna idéer sprids från Helsingborg” i Helsingborgs Dagblad den 3 juni.
De skriver bland annat:
Det finns också en global omvärld att ta hänsyn till, och där får politikerna en känga av Johan Kuylenstierna. Han är vd för Stockholm Environment och utsett till årets miljömäktigaste av tidningen Miljöaktuellt.
– Generellt underskattar vi hur globala trender påverkar Sverige. När det gäller tryggad livsmedelsförsörjning ligger Sverige lägst i hela EU, vi importerar femtio procent. Vi bygger på vår fina jordbruksmark i stället. Kommunerna bestämmer, men det är en farlig strategi som politikerna har valt, säger han och fortsätter:
– Tyvärr krävs det en större händelse, till exempel torka i Ryssland som ger exportstopp, som leder till kraftiga prisökningar på livsmedel. Det påverkar i sin tur den sociala tryggheten i Sverige.
Johan Kuylenstiernas trendspaning är att jordbruksmark kommer att klassas som riksintresse.
– Men man kan också vända på problemet och se det som en möjlighet för svensk livsmedelsindustri, tillägger han.
Politikernas miljötänkande finns, men Johan Kuylenstierna efterlyser mer långsiktighet i besluten.
– Det är viktigt att överskrida blockgränserna och lyfta internationella frågor som påverkar på […]
Regeringen tillsatte i december 2013 Riksintresseutredningen (dir. 2013:126) med uppdrag att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Uppdraget i sin helhet ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 1 december 2015.
Fredagen den 23 maj hålls en hearing på Rosenbads konferenscenter i Stockholm om bostadsförsörjning och riksintressen.
I underlaget inför hearingen presenters tre förslag varav det första är Bostadsförsörjning som riksintresse. Det skulle ge möjlighet att utpeka vissa områden som riksintresse för bostadsförsörjning. Troligtvis hamnar dessa i de mest expansiva kommunerna där jordbruksmarken är som mest hotad. Skulle detta förslag drivas igenom kommer det att innebära en kraftig försvagning av skyddet av jordbruksmark.
Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.
I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark
Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:
Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.
Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. […]
En eftermiddag på SLU Alnarp den 15 maj med forskning, politik och praktik kring markanvändning och livsmedelsförsörjning
Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Skåne vill samla de viktigaste aktörerna kring åkermarkens användning för att söka gemensam kunskap och byta erfarenheter kring hur vi hållbart värnar den bästa åkermarken för livsmedels- och energiproduktion för vår framtida försörjning.
Dalarnas tidning publicerade den 24 april artikeln ”Bybor rasar mot planer på bostadsrätter”.
Det är uppror i Nygårdarna. På torsdagskvällen träffades närboende angående Borlänge kommuns planer på att bygga 24 bostadsrätter på åkermark.
– Kommunen har en ståndpunkt om värdet av att bevara den kulturhistoriska radbymiljön i Nygårdarna. Men den struntar man i, i det här fallet, säger Helen Dahlbäck.
– Vi förstår att kommunen vill bygga nytt. Men det finns annan mark man kan bygga på om man vill, som är närmare centrum och med bättre infrastruktur.
”Extrakt – aktuell forskning för ett hållbart samhälle” en populärvetenskaplig tidning från forskningsrådet Formas publicerade den 22 april artikeln ”Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ned i det tysta”.
De skriver bland annat:
Rika länder kan ”låta bli” att använda sin egen mark till livsmedelsförsörjning. Men det är knappast hållbart på lång sikt, säger Anders Wästfelt. Medan andra länder köper in jordbruksmark för att säkra sin framtida livsmedelsförsörjning för en ökande befolkning – till exempel har Kina och Qatar köpt upp ansenliga mängder jordbruksmark i Afrika och Australien – exploaterar vi i Sverige bördig jordbruksmark för andra ändamål. Något som straffar sig i längden, menar Anders Wästfelt.
– Planterar man granskog på jordbruksmark är det inte bara att hugga ner skogen och börja använda den som jordbruksmark igen när man behöver. Marken blir försurad för decennier framåt. Bygger man en stad eller motorväg på jordbruksmarken är den förstörd för alltid.
KSLA Nytt & Noterat nr 1-2014 innehåller bland annat en artikel om seminariet ”Makten över marken – vem bestämmer?”
Ladda ned KSLA Nytt & Noterat här
