Bygglov kan bli normbildande

Dalarnas tidning publicerade den 19 oktober artikeln ”Bygglov kan bli normbildande”.

Leksands kommun tvingas ge bygglov till bostadsbyggande på åkermark i Hjortnäs.

Detta efter att ärendet har dragits till högsta instans.

– Det här känns inte alls bra för inför framtiden, säger Anne-Lie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

 Leksands kommun har under åren haft en tydlig policy att inte ge bygglov på åkermark.

Så när en privatperson ville bygga på åkermark i Hjortnäs var var det inget konstigt att kommunen sa nej till bygglov.

Ärendet överklagades till länsstyrelsen som var av samma uppfattning som Leksands kommun – att åkermarken skulle förbli åkermark och inget annat.

– Vi har en mycket bra dialog med LRF i den här frågan, säger Anne-Lie Stenberg.

– Vi menar att vi kan avgöra när det är lämpligt att bygga på åkermark och när det inte är det.

Men ärendet överklagades ytterligare en gång och mark- och miljödomstolen var av en helt motsatt åsikt – det vill säga att det mycket väl skulle kunna gå att bygga på åkermarken i Hjortnäs.

Och i och med att mark- och miljlööverdomstolen som högsta instans nu har meddelat att man inte tar upp ärendet så är det alltså bygglov som gäller.

– Det här känns inte alls bra inför framtiden. Som […]

Av |2012-10-22T16:41:53+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Asfaltera inte den goda jorden

I dagens Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson följande  ledare  ”Asfaltera inte den goda jorden”.

Livsmedelsproduktionen i världen behöver öka med 50 procent fram till 2030, enligt beräkningar av FN-organet FAO. Samtidigt fortsätter Sverige, inte minst Hallands kommuner, att asfaltera den bästa åkermarken.

Livsmedelsproduktionen ökar i världen, trots vad många tror. Under 1990-talet var ökningen två procent per år. Eftersom befolkningen också ökade ledde det inte till någon verklig standardhöjning, men svält och undernäring har ändå minskat de senaste 20 åren.

Men med tanke på både befolkningsökningen och att många människor behöver mer mat – ja inte vi i de ”rika” länderna, förstås – behöver matproduktionen öka än mer. Istället tyder beräkningar på att ökningstaken minskar, om inte något radikalt händer.

Det kan till exempel vara att vi tar bättre vara på åkermarken i Sverige och i Europa. När föreningen Den goda jorden höll konferens (i samarbete med bl a länsstyrelsen) i Lögnäs utanför Laholm för ett par veckor sedan redovisade landskapsarkitekten Anders Larsson från Lantbruksuniversitetet i Alnarp att 275 hektar åker försvinner varje dag i Europa. Det betyder att ungefär 100 000 hektar asfalteras eller bebyggs vare år.

Sverige är inte bäst i klassen, snarare tvärtom. Per invånare har Sverige allra mest asfalterad mark i […]

Av |2012-10-22T09:29:12+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Den Goda Jorden-filmare prisad

Det är nu klart vilka fyra unga bönder som blev utvalda i McDonalds och LRF Ungdomens kunskapsprogram. Det är för andra året i rad som fyra unga bönder utses till kunskapsprogrammet. Tanken är att rusta lantbrukarna med kunskaper för att driva ett framgångsrikt och professionellt jordbruksföretag.

En av årets fyra vinnare är Dylan Hansson, Genarp, Skåne,

Dylan är 21 år och kommer från Genarp i Skåne. Han arbetar på familjens gård som ägnar sig åt nötköttsproduktion och ska snart ta över hela ansvaret efter sin mamma.

Dylan Hansson har ett brinnande engagemang för lantbruk som han kombinerar med ett intresse för kommunikation och media på ett lysande sätt. Hans kommersiella insikter lyser igenom i de olika projekt han tagit fram för att sätt ljuset på hur dagens lantbruk fungerar. Han har bland annat – i samarbete med LRF Skåne och föreningen Den Goda Jorden – tagit fram en informationsfilm om hur viktiga våra icke förnybara åkermarker är. Dylan deltar även i ”Bonde i butik” på den ort han bor, vilket är ett utmärkt exempel på hur bonden kan komma närmare och göra sig synlig i konsumenternas vardag. Hans plats i Kunskapsprogrammet motiveras med den enorma passion som präglar hela hans arbete.

Se filmen här

Av |2012-10-22T09:23:02+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi har mest asfalt i Europa

Land Lantbruk & Skogsbruk publicerade den 12 oktober ledaren ”Vi har mest asfalt i Europa” skriven av Kerstin Davidsson.

Visste ni att vårt glesbefolkade Sverige är det land i Europa som har mest asfalt i Europa, räknat per invånare?

Nej, troligen inte. Men så är det, och det var en av aha-upplevelserna för mig på föreningen Den goda jordens seminarium i förra veckan.

– Vi hanterar problemen dåligt. Vi har fem gånger så mycket asfalt per person jämfört med de bästa delarna av Europa, berättade landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU Alnarp, i ett föredrag på seminariet.

Skälet är vårt sätt att planera, med glesa och utspridda tätorter. I andra, mer tättbefolkade länder, förtätar man städerna. I tyska delstaten Baden-Württenberg, som Anders Larsson studerat, förtätar man städerna samtidigt som man lyckas utöka andelen grönområden. Resultatet blir städer med levande stadskärnor och mindre exploatering av åkern.

Men i Sverige skyfflas tanklöst prima matjord bort för att marken ska upplåtas åt logistikcentra eller shoppingpalats utanför städerna. Visst, det finns ett skydd för åkern i Miljöbalken. I tredje kapitlet heter det att ”brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen…” Men lagen är tandlös. Ingen prövar kommuners tolkning av […]

Av |2012-10-19T07:23:04+02:002012-10-19|Okategoriserade|0 kommentarer

Afrikas befolkning betalar ett högt pris

Sydsvenskan publicerade den 12 oktober debattartikeln ”Afrikas befolkning betalar ett högt pris” skriven av Terje Østigård, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.

Dagens utländska jordbruksinvesteringar i Afrika kan jämföras med kolonialiseringen och Europas utnyttjande av kontinentens naturresurser.

Världens befolkning beräknas öka från sju till nio miljarder människor till år 2050. Då har Afrika fördubblat sin befolkning från en till två miljarder. Det innebär att de som då lever i Afrika behöver mer mat. Men istället används mindre och mindre jordbruksmark i Afrika till att odla matgrödor. Varför är det så?

Att Afrika producerar mindre mat hänger till stor del ihop med ökad tillväxt och välfärd i främst Europa och USA, och på senare år även i Kina och Indien. Fler saker och högre materiell standard kräver en ständigt ökad energikonsumtion. Den ökade energikonsumtionen är inte bra för miljön och medför klimatförändringar.

Trots att Afrika till ytan nästan är lika stort som Europa, Indien, Kina och USA tillsammans står kontinenten endast för 4 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Men konsekvenserna av den övriga världens utsläpp drabbar Afrika hårt.

Torka uppstår oftare än förut liksom oförutsägbara regn som leder till översvämningar. Torka och översvämningar medför i sin tur sämre skördar och hotar livsmedelssäkerheten. Det är ett pris som […]

Av |2012-10-19T07:18:40+02:002012-10-19|Okategoriserade|0 kommentarer

Sluta bygga på åkermarken!

Miljöaktuellt den 15 oktober publicerade Carl Pipers debattartikel ”Sluta bygga på åkermarken!.

Moderata kommunalråd som vill exploatera den skånska åkermarken är fel ute. Istället borde det rättsliga skyddet av landskapet förstärkas, skriver godsägaren Carl Piper.

”FN har utsett den 16 oktober till World Food Day. Ska alla munnar mättas behöver jordbruksmarken skyddas från exploatering och jordbruket reformeras. Det gäller såväl det småskaliga jordbruk som i dag försörjer runt halva världens befolkning som det storskaliga svenska jordbruket. För att möta framtidens utmaningar krävs det ökad långsiktighet, generella krav på miljöhänsyn och nya sätt att beräkna naturvärden inom jordbruket. LRF föreslår att Skånes jordbruksmark ska klassas som riksintresse, vilket vore ett steg i rätt riktning.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka 9 miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 70 procent under samma period, oräknat att en miljard människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Jorden ska även förse en växande befolkning med foder, fibrer och bioenergi. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Utmaningarna stannar inte där. Jordbruket ska även minska sin klimatpåverkan, anpassa […]

Av |2012-10-19T07:10:25+02:002012-10-19|Okategoriserade|0 kommentarer

Är det bara lantbrukaren som ser helheten?

Suzanne Céwe skrev blogginlägget ”Är det bara lantbrukaren som ser helheten?” den 5 oktober på Svensk Mjölks blogg Mjölkpolitik.

Att vara lantbrukare borde egentligen vara så enkelt. Att bruka marken och ta hand om djuren. Men det är bara i teorin. Lantbruket regleras av en oöverskådlig mängd förordningar och föreskrifter som hanteras av olika myndigheter på ett sätt som nästan kan liknas vid ett tringeldrama i en dokusåpa. På ena kanten så ska andelen betesmarker ökas på den andra kanten så görs återkrav för marker som inte längre klassas som bete och på sista kanten så byggs det. Mittemellan står lantbrukaren. Undersökningar från i våras, innan krisen, visar att det som begränsar dagens mjölkproduktion är tillgången på mark. Men myndigheter och kommuner har alla olika förutsättningar och olika mål.

En snabbkoll i lantbrukspressen visar på just detta. Minskande betesmarker, återkrav och ännu en lantbrukare som inte får expandera då ladugården ansågs komma för nära befintlig eller planerad bebyggelse. Varje myndighet får årligen ett regleringsbrev där det står vad myndigheten ska inrikta sig på. Om jag fick önska så skulle ett samverkansråd för branschen bildas, där alla myndigheterna ingick. Först då skulle även myndigheterna få ett holistiskt synsätt på branschen. Svensk Mjölk […]

Av |2012-10-09T10:38:54+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Fortsatt mörkt för åkermarken

ATL publicerade den 9 oktober artikeln ”Fortsatt mörkt för åkermarken” med anledning av seminariet i Laholm den 5 okotber.

Det finns inga tecken eller bevis för att åkermarken värnas mer i dag än tidigare. Det framkom vid en konferens anordnad av Den Goda Jorden och Länsstyrelsen i Halland.

Det var fjärde året i rad som det arrangerades en sådan konferens om hur vi värnar god åkermark.

Sedan 1998 fram till 2005 försvann 3 500 hektar åkermark i Sverige och takten ökade mot slutet av perioden och har sedan fotsatt i samma höga takt. Nu har vi närmare 2,6 miljoner hektar åkermark kvar, medan vi skulle behöva 3,7 miljoner för att komma i närheten av något självförsörjandemål.

Försvinner i snabb takt

Även om skyddet av åkermark och tätorternas utbredning begränsas bättre i länder som Tyskland och Danmark, försvinner ännu åkermark i en takt som på en period på 7-8 år motsvarar hela den svenska jordbruksmarken.

– Vi konsumerar livsmedel motsvarande 0,4 hektar per person men vi har bara 0,3 hektar och tar resterande från andra håll i världen där man bara har 0,2 hektar per person, sa en av talarna, Anders Larsson, landskapsarkitekt vid SLU i Alnarp.

Från export till nettoimport

Enligt en FAO-rapport från 2010 försvinner europeisk […]

Av |2012-10-09T10:15:29+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Riksdagsmotioner om åkermarken

Tre motioner rörande exploatering av åkermark är inlämnade till höstens riksdag.

Irene Oskarsson (KD) har lämnat in motion 2012/13:C217  Åkermarken, om att främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara god åkermark. Läs hela motionen här.

Kew Nordqvist (MP) m fl har lämnat in motion 2012/13:C304 Gör åkermarken till riksintresse, om att regeringen bör låta utreda lagförslag om att göra åkermarken till riksintresse. Läs hela motionen här.

Sara Karlsson (S) m fl har lämnat in motion 2012/13:S9139 Jordbruksmark som riksintresse, om att jordbruksmark ska kunna riksintressemärkas. Läs hela motionen här.

 

Av |2012-10-09T10:10:45+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Presentationer från seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?”

Här finns nu alla de presentationer som föreläsarna visade vid seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?” på Lögnäs Gård fredagen den 5 oktober.

Arne Joelssons presentation.

Anders Larssons presentation del 1.

Anders Larssons presentation del 2.

Johanna Hellstens presentation.

Elisabeth Falkhavens presentation.

Den rapport som Anders Larsson refererade till ”Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” hittar du här.

Av |2012-10-09T09:04:22+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen