Månad: januari 2012

Seminarium ”Att förvalta ett landskap”

Att förvalta ett landskap
Fysisk planering och hushållning med åkermark i Östergötland
Tid: Torsdag 8 mars 2012 kl 09:30 – 16:00
Plats: Matverkstan/Tekniska Verken, Brogatan 1, Linköping

För första gången anordnas i Östergötland ett seminarium för att lyfta frågan om åkermarkens betydelse som en viktig resurs och för att diskutera hur man kan hantera de motstående intressen som finns vid exploatering. Förhoppningsvis kan seminariet bidra till utvecklade strategier för att bevara värdefulla åkermarker och landskap.

Programmet hittar du här.

Anmälan: Senast den 1 mars 2012 till Anna Johansson, telefon 013-19 63 74 eller e-post anna.johansson@lansstyrelsen.se
Kostnad: 475 kronor inkl moms (lunch och kaffe ingår)
Betalning: I samband med anmälan till pg 35175-9 eller bg 5050-3689. Ange namn samt referens EANNJOH

Tyskland: -90 hektar per dag

Land Lantbruk uppmärksammar idag att cirka 90 hektar jordbruksmark försvinner varje dag i Tyskland till följd av markexploatering. Nu vill landets största jordbrukarorganisation sätta stopp för markomvandlingen.

Den tyska jordbrukarorganisationen Bauernverband vill i lag skydda jordbruksmark från att exploateras eller bebyggas. Varje dag försvinner i genomsnitt cirka 90 hektar åker eller betesmark genom exploatering i Tyskland. Sedan 1992 har totalt 800 000 hektar jordbruksmark exploaterats, skriver tyska tidningen Agrar Heute.

Nu vill jordbrukarorganisationen Deutscher Bauernverband att landets kvarvarande jordbruksmarker skyddas från exploatering i lagen. Organisationen har också startat ett upprop för en lagändring på sin hemsida. Uppropet ska lämnas till tyska parlamentet (Bundestag).

Storyline – Hållbar utveckling för stad och land

Föreningen Den Goda Jorden är intresserade av att sprida kunskap om vårt behov av åkermark till skolan. Vi inser att vi inte har möjlighet att ta fram ett eget material i dagsläget. Däremot vill vi gärna lyfta fram de skolmaterial som redan finns och som har beröring med ämnet. Vi tar tacksamt emot tips från er som läser detta.

Vi publicerade tidigare i veckan ett material från SLU: Växten & Marken – ett 3D Äventyr.

Här kommer ännu ett exempel, en Storyline – Hållbar utveckling för stad och land.

Detta projekt kom till som ett led i att finna vägar för att tydliggöra lantbrukets roll i en hållbar samhällsutveckling samt för att poängtera vikten av att dagens skolelever lär sig mer om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning. Skolans mål för utbildning om hållbar utveckling är i många fall lätta att applicera på frågor som rör lantbruk, livsmedelsproduktion, markanvändning och landsbygd.

Hållbar utveckling för stad och land. En storyline om samarbete i en region.

En storyline om hållbar utveckling med lantbruk som utgångspunkt. – Lärares och elevers upplevelser.

Växten & Marken – ett 3D Äventyr

SLU har med stöd från KK Stiftelsen tagit fram ett fritt on-line läromedel för elever och lärare vid grundskola och gymnasium.

Projektet Växten & Marken syftar till att få eleverna att förstå och börja diskutera sambandet mellan enskilda processer och tillväxt, nedbrytning mm. Med hjälp av multimedia-, VR- och 3D-teknik skall bl.a. två av de viktigaste processerna i naturen åskådliggöras: fotosyntes och nedbrytning. I projektet blandas riktiga bilder, animeringar och fakta med möjligheter att experimentera och testa antaganden med hjälp av olika enkla simuleringsmodeller.

Länk till Växten & Marken

I materialet ingår en arbetsuppgift ”Hur mycket jord behöver vi?”. Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap.

Hur mycket jord behöver vi? Elevmaterial
Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning

Åkermark försvinner

Boo Östberg (C) i Knivsta vill tipsa om följande:

Det finns skäl att tvivla på huruvida en livsmedelssektor med sitt nuvarande beroende av fossila bränslen kan möta den globala efterfrågan på mat.
Utmaningen består i att frikoppla livsmedelspriserna från de stigande och fluktuerande priserna på fossila bränslen
”, står det i rapporten från FAO.

Läs i lättsmält form på JordbruksAktuellt
För den vetgirige finns hela rapporten på 78 sidor från FAO (FN:s Food and Agriculture Organization)

Lägger man så till en ”World-clock” som visar att var 7:e sekund försvinner 1 hektar produktiv mark (samtidigt som vi blir 3 människor fler per sekund) på jordens yta

Kanske låter det absurt, svårt att förstå, t.o.m. att acceptera. Kan det verkligen vara sant?
Tyvärr är det nog så. För i Danmark har det försvunnit i snitt 20 ha jordbruksmark per dag de senaste 28 åren!
I Tyskland är motsvarande siffra 90 ha/dag! Orsaken är att marken tas i anspråk för ”byggnation av vägar, bostäder och industriområden” enl. Jordbruksaktuellt.
Vad motsvarande siffror är för Sverige framgår inte.
Men vi är garanterat inte något undantag. Inte ens i Knivsta.

Det är därför som Bygg- och Miljönämnden i Knivsta har satt ett mål för 2012 att: ”Vid planläggning ska framtida behov av tätortsnära produktiv åkermark särskilt beaktas”. Självklart gäller det även produktiv mark på landsbygden, men det regleras redan i Plan- och bygglagen – d.v.s. att mark ska användas till det den är bäst lämpad för. Detta är dock inte lika självklart när tätorten expanderar, det är då som konflikten uppstår kring vad marken är bäst lämpad för…

Norskt förslag säkrar åkermarken

Land Lantbruk publicerade den 10 januari följande artikel.

Varje hektar jordbruksmark som bebyggs ska ersättas med ny jordbruksmark någon annanstans. Det föreslår norska Fremskrittspartiet, som med förslaget vill stärka jordbruket och markexploateringen.

Den som vill bebygga jordbruksmark ska bli tvungen att se till att den marken ersätts av lika stor areal mark med lika god jordmån innan vederbörande får klartecken att exploatera marken. Det är innebörden i ett förslag från konservativa Fremskrittspartiet till norska parlamentet (Stortinget).

Initiativtagaren till förslaget är Terje Halleland som är företrädare för partiet i Rogalands län (fylke) i sydvästra Norge, en region som hyser en stor del av landets jordbruksmarker.

Terje Halleland menar att hans förslag på en och samma gång både stärker jordbrukets ställning i Norge och även kan snabba upp byggprocesser:

– Det ger byggherren en garanti för att byggprojektet verkligen kommer att kunna genomföras, säger Halleland till tidningen Aftenbladet och tillägger att många byggprojekt i Rogaland i dag drar ut på tiden och en del av dem rent av rinner ut i sanden och aldrig slutförs.

Att hans förslag riskerar att driva upp markpriserna ytterligare tror inte Terje Halleland. Byggherrarna kommer snarare att försöka hitta alternativa områden att exploatera, menar han.

Terje Halleland vill nu att hans förslag ska få prövas på försöksbasis i hans fylke Rogaland.

Att med lagens hjälp tvinga fram ersättningsmark för all åkermark som exploateras – borde vi införa detta även i Sverige? Rösta här på webben!

Den dyrbara åkermarken är ett oskattbart arv

Börje Backlund skrev följande insändare i Katrineholms Kuriren den 11 januari.

På Trettondagsaftonen fanns en artikel i Kuriren med rubriken ”All åkermark ska värnas”. Det var en förnuftig skrift, ty all åkermark är ingenting annat än så kallad matjord där vår mat ska växa.

Den som gått i skog som brunnit ner förvånas hur otroligt mycket stenar, både små och stora, som sticker upp ur askan. Man kan knappt få ner en spade utan att råka på sten. Det är sådan mark som fäderna brutit upp till odlingsbar mark.

I min ungdom berättade en gamling för mig, att; ”den som bröt så mycket nymark på en dag, så at han på kvällen kunde lägga sig raklång med utsträckta händer och fötter på den nybrutna marken utan att han nådde utanför det nybrutna, den hölls för att vara en riktig arbetskarl”. Den ytan blev ungefär tre kvadratmeter. Utslaget på en åtta timmars arbetsdag blev det ett kvadratmeterpris motsvarande tomtmark intill torget i en av våra mindre städer.

Men ännu var det inte färdigt. De uppbrutna stenarna skulle också forslas bort, men vart? Som utfyllnad i sankmark och ägovägar var det tjänligt. I husgrunder vid nybyggen, som stensättningar i nygrävda brunnar och som rökugnar i torkrior och bastur behövdes de också. Men om det ändock blev över! Då gjorde man murar av dessa stenar kring åkrarna. Ja, visst, det förstår jag också, att all vildmark inte kunder vara lika stenrik, men var fann man mark utan stenar? Den omåttliga mängden av stengärdesgårdar kring till exempel Falköping ger oss en aning om denna möda.

Men ännu var det inte riktigt färdigt. Inget matnyttigt växer i hård lera eller morän.. Det skulle vara matjord också för att det skulle bli en åker. Men matjord kan inte tillverkas på fabrik och inte fanns den att köpa. Av förmultnade växter och gödsel kunde man få matjord med tiden. Då gjorde man en typ sandwichtårta med ett lager halm och över detta ett lager gödsel, ett lager finhackat granris och annat som kunde ruttna. Myrstackar fyllde man också ut med, om man hittade några. Sedan ånyo ett lager av den dyrbara gödseln som man aldrig hade för mycket av. Gödsel var ”inte bara skit” på den tiden.

Sådana ”tårtor” breddes ut och arbetades in i den nybrutna lerans jord, som under seklernas gång blev vår tids åkermark.

Lägg tillsammans: jordköpet, uppbrytning av vildmarken samt dess förädling till åkermark. All detta blir så dyrbart, så vem har råd att köpa? Denna del av fädernas mödor är ett oskattbart arv värd att förkovra, ty alla är vi beroende av åkrarnas grödor.

Kanske går våra tiders bonde med tunga steg över sina åkrar? Men han går dock på den oskattbara dyra åkerjorden; av Gud välsignad och av människor så ofta underskattad.

All åkermark ska värnas

Kew Nordqvist (MP), riksdagsledamot och jordbrukspolitisk talesperson, har skrivit en insändare i Katrineholms Kuriren.

Flens kommun har flest ekomjölkgårdar i Sörmland och levererade mest ekomjölk i Sörmland perioden oktober 2010 till september 2011, enligt färsk statistik från branschföreningen Svensk mjölk. Hela en tredjedel av all ekomjölk som producerades i Sörmland kom från ekomjölksgårdar i Flens kommun!

Det är åtta ekomjölkgårdar i Flens kommun som levererat så mycket mjölk, 4,427 ton, Flens kommun delar 15:e platsen tillsammans med Tanum av landets 290 kommuner.

Av den totala mjölkproduktionen i Flen svarade ekomjölken för 27,1 procent, riksgenomsnittet är 11,6 procent.

Att Flen utmärker sig på ett positivt sätt i statistiken, beror säkert på att respekterade bönder med ledarprofil, tidigt gått före och lagt om till eko och visat att det går att förena ekologi och ekonomi. Exemplets makt är stor. Det är inte längre någon märkvärdig händelse i bygden att en gård lägger om sin drift. Det visar på lyhördhet för konsumenternas önskemål, vilja att ta miljöansvar samt framtidstro.

Den optimistiska tonen bland kommunens ekobönder smittar av sig. Förhoppningsvis lägger fler och fler gårdar om. Eftersom en ekologisk mjölkgård kräver lite större areal, bland annat beroende av att det allra mesta fodret odlas hemma på gården, har det lett till att det i Flen inte finns något överskott på åkermark. Det är frågan om det inte är tvärtom och att det råder det som ibland kallas jordhunger. Då behövs åkern till att odla mat på och inte till olika slag av köpcentra och bebyggelse av vägar. Att värna åkermarken är en hjärtefråga för Miljöpartiet och vi kräver i en riksdagsmotion att åkermark klassas som riksintresse.

När nu så stor andel av mjölken är ekologisk i Flen, kan man med visst fog påstå, att om man köper ekologisk mjölk i Flen, så gynnar man Flens ekobönder. Detta gäller både vid offentlig upphandling, i storkök och vid privat konsumtion.

Därmed gynnar man även uppfyllandet av miljömålen som just ekologiskt lantbruk på ett så positivt sätt bidrar till att uppfylla: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Rikt odlingslandskap och Rikt växt- och djurliv.

Man kan nu hoppas att mjölkbönder i grannkommunerna hämtar inspiration från det goda exemplet Flen och lägger om sina mjölkgårdar till ekologiska. Nämnas kan att Gnesta också ligger bra till i ekomjölksstatistiken.