Etikett: KSLA

Ny skrift: Landskap – ett vidsträckt begrepp (KSLAT nr 5-2019)

Landskap – ett vidsträckt begrepp
En antologi om landskap
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.

En sådan strategi skulle ge bättre förståelse och hantering av viktiga processer, som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den skulle också vara till hjälp vid val av produktionsmetoder såväl som integrerade systemeffekter och vid urval av områden med höga natur- och kulturvärden och estetiska värden.

Med denna antologi avslutar Landskapskommittén sitt arbete. Artiklarnas olika ämnesområden speglar författarnas olika utgångspunkter och komplexiteten i synen på landskapet. Ändå kommer behovet av en mer helhetsmässig syn på landskap tydligt fram.

Landskapskommittén hoppas att antologin ska bli en intressant ögonöppnare för nya tankesätt för landskapets skydd och förvaltning.

Redaktör: Margareta Ihse

Beställ skriften eller hämta den som pdf här

Skriften kommer att presenteras vid Landskapsforum 2015 hos KSLA den 15 november.
Välkommen dit!

Berteboskonferensen 2018 ”Global Food Security”

År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala och dessutom måste maten produceras hållbart! Professor Kenneth G. Cassman, mottagare av Bertebos-priset 2017, arrangerade tillsammans med KSLA Berteboskonferensen Global Food Security – ensuring sustainable food production at local to global scales i Falkenberg den 26–28 augusti.

Mer med mindre, det vill säga ökad effektivitet och nya produktionstekniker, är sannolikt en av lösningarna, men det kan även innebära kvalitet framför kvantitet. En ökning av arealen för odling av mat är sannolikt möjlig i Sverige, men frågan är global och lokala lösningar måste tas fram. Maten kan heller inte ta mer arbetstid från jordens befolkning än den redan gör.

– Världens åkermark växer med ca 11 miljoner ha mark varje år, men det är i huvudsak regnskog som får ge vika för soja till foder och palmolja till energi, säger Ken Cassman.
Att de kvarvarande globala skogarna borde få fortsätta att vara skogar, den saken är de flesta överens om, tillägger han. Samtidigt försämras eller försvinner 10 miljoner hektar
jordbruksmark varje år, bland annat genom erosion och under asfalt och betong. Vilket i sin tur också tvingar ut jordbruket på mer marginella marker som inte heller borde odlas upp.
– Det här är en tickande bomb, som vi nästan inte nämner ett ord om i den offentliga debatten, säger han.

Hela sammanfattningen av konferensen kan du ta del av här.

Rapport från Landskapsforum 2017

Rapport från Landskapsforum hos KSLA 3–4 maj 2017, Landskapsperspektiv i fysisk planering, Helhetssyn för hållbara lösningar.
Läs rapporten här.

Ur innehållet:
Hur hanteras jordbruksmarkens värden i den fysiska planeringen? sid 26
Hur kan ett landskapsperspektiv inom fysisk planering bidra till att värna om jordbruksmarken som resurs och utveckla landsbygderna? sid 30

Nytryck av Hopp för åkermarken

Den Goda Jorden har tagit fram en tredje reviderad upplaga av vår informationsbroschyr, nu under titeln ”Hopp för åkermarken”. Nytrycket har gjorts i en upplaga på 10 000 exemplar. Informationsbroschyren finns nu även på engelska med titeln ”Save our soils”, dock endast digitalt. Du hittar den här.

Framtagandet av den ursprungliga broschyren genomfördes som ett projektet med stöd av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Stiftelsen Carl-Fredrik von Horns fond. I Den Goda Jorden har Olof Bågenholm och Bengt Svensson varit ansvariga för att ta fram textmaterial. Detta har bearbetats, kompletterats och redigerats av Jens Blomqvist, Agraria Ord & Jord. Layouten har gjorts av Hans Jonsson.

Innehåll:

  • Åkermark – tillverkningen har upphört
  • Slagsmål om jorden
  • God jord försvinner och ersätts av dålig
  • Världen är oljedopad
  • Import – en riskabel lösning
  • Åkermark är rättslös

Tidigare upplagor av broschyren ska ha skickats ut till samtliga medlemmar som vi har aktuella adressuppgifter till. Vill du ha ett exemplar av skriften, skicka din adress så kommer ett exemplar på posten.

Presentationer från seminariet den 4 oktober

Här kan ni nu ta del av de presentationer som föreläsarna använde vid seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober.

Utvecklingen inom jordbruket under senare år
Harald Svensson, Jordbruksverket

Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark.Rättsfall.
Anders Larsson, SLU Alnarp

Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter
John Andersson, Jordbruksverket

Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempelSkåne
Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne

Så gick det med vårt företag – exempel
Eva Goransson, Nordanå

Nyodling – potential och lönsamhet
Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad
Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad

Föreläsningar vid seminariet om Jordbruksmark

Seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” den 4 oktober på Alnarp dokumenterades med en webbsändning som även finns tillgänglig nu i efterhand. Du hittar webbsändningen här.

För att underlätta att hitta de olika föreläsningarna följer här dagens program med tidpunkt för de olika föreläsningarna.

0:20:20 Presentation av arrangörerna. Kungl. Skogs och Lantbruksakademien Ann-Britt Karlsson, Den Goda Jorden Arne Joelsson och Partnerskap Alnarp Lisa Germundsson.

0:28:30 Harald Svensson, Jordbruksverket ”Utvecklingen inom jordbruket under senare år”.

01:01:10 Susanne Gäre, journalist ”Livsmedelsstrategi och livsmedelsberedskap – en strategi för jordbruksmarken?”

1:55:15 Anders Larsson, SLU Alnarp ”Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark. Rättsfall.”

2:24:00 John Andersson, Jordbruksverket ”Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter”

3:55:45 Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne ”Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempel Skåne”.

4:28:00 Eva Göransson, Nordanå ”Så gick det med vårt företag – exempel”.

4:44:00 Karl-Ivar Kumm, SLU”Nyodling – potential och lönsamhet”.

5:09:30 Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad ”Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad”.

5:43:30 Arne Joelsson, Den Goda Jorden summera det hela lite kort.

Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Men det är ofta skralt med tillämpningen.

Vi behöver en kommunal planering och en långsiktig livsmedelsstrategi där jordbruksmarken kommer i fokus och ändrade klimatförutsättningar, en växande befolkning och ökad efterfrågan på närodlad, ekologiskt producerad mat beaktas i större utsträckning.

Om detta handlar seminariet ”Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet” den 4 oktober i Alnarp.

Plats: Stora Aulan, Sundsvägen 6, SLU, Alnarp
Tid: 2016-10-04 kl 9.30-15.00
Arrangör: Skogs- och Lantbruksakademin, Sveriges Lantbruksuniversitet och Föreningen Den Goda Jorden

Inbjudan, program m m finns på http://www.ksla.se/aktivitet/jordbruksmarken-en-forutsattning-for-mat-pa-bordet/

Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.

Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.

Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.

Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att säkerställa livsmedelsförsörjningen, motverka den globala uppvärmningen och bibehålla ekosystemens funktion.

Om detta handlar seminariet med medverkan från bl.a. Jordbruksverket, Boverket, Länsstyrelsen i Skåne och Sveriges lantbruksuniversitet.

Tid: Tisdag 4 okt 2016 kl 09.30-15.00 (registrering och kaffe från kl 09.00)
Plats: Stora Aulan, Sundsvägen 6, Alnarp
Anmälan senast den 28 september.
Frågor Innehåll: magnus.stark@ksla.se, tel 08-54 54 77 24
Ann-Britt Karlsson, annbritt.molleberga@gmail.com
Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt. Eventuell avbokning måste ske senast den 30 sep, annars faktureras 500 kr för våra kostnader.

Seminariet är ett samarbete mellan KSLA, Partnerskap Alnarp och Föreningen Den Goda Jorden. Seminariet finansieras med stöd av Stiftelsen A.W. Bergstens donation.

Inbjudan med program till seminariet hittar du här

Anmälan kan du göra här

Seminarium: Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?

När: Torsdagen den 10 december kl 13.00–15.00
Var: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm
Avgift: Kostnadsfritt, men obligatorisk anmälan senast 8 december.
Web: Seminariet webbsänds, länk på vår hemsida.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, bekämpa den globala uppvärmningen och stödja ekosystemens viktiga funktioner. Detta seminarium handlar om jordarnas betydelse för vår livsmedelsförsörjning, och om hur vi bevarar jordarna för framtida generationer.

• Seminariet inleds av svenska FAO-kommittén.
• Dagens moderator är Peter Sylwan.
• Talare är Anders Malmer, professor SLU, Elisabet Weber, länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne, Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute, samt Anders Wijkman, ordförande miljömålsberedningen.
Tillsammans ger de oss en överblick över några av de planeringsprocesser och policyredskap vi kan använda oss av lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att försvara, bevara och fortsätta bruka vår odlingsjord.

Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien arrangerar den 10 december ett seminarium med rubriken ”Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?”.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, bekämpa den globala uppvärmningen och stödja ekosystemens viktiga funktioner. Detta seminarium handlar om jordarnas betydelse för vår livsmedelsförsörjning, och om hur vi bevarar jordarna för framtida generationer.

Seminariet inleds av svenska FAO-kommittén. Dagens moderator är Peter Sylwan och talare är Anders Malmer, professor SLU, Elisabet Weber, länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne, Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute, samt Anders Wijkman, ordförande miljömålsberedningen. Tillsammans ger de oss en överblick över några av de planeringsprocesser och policyredskap vi kan använda oss av lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att försvara, bevara och fortsätta bruka vår odlingsjord.