Etikett: Jordbruksverket

Utredning: hur skyddas jordbruksmark

Hur jordbruksmark används och bebyggs är en återkommande fråga. Nu har regeringen beslutat att ge Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera reglerna som ska skydda åkermarken.
– Bördig jordbruksmark är en ovärderlig resurs för hela Sverige. Det är viktigt att vi får en bild av hur lagen tillämpas. Länsstyrelserna och kommunerna har en betydelsefull del i att bevara den värdefulla jordbruksmarken, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Läs landsbygdsdepartementets pressmeddelande här.

Läs artikeln ”Skyddet av åkermark bekymrar regeringen” i ATL här.

Lyssna på SR P4 Malmöhus inslag ”Minister vill utreda lag som skyddar åkermark” här.

Skydda den goda jordbruksmarken

Skånska Dagbladet skrev den 9 januari ledaren ”Skydda den goda jordbruksmarken”.

Det har skrivits förr och behöver tydligen skrivas igen: ett starkt exploateringsskydd för jordbruksmark behöver införas snarast möjligt!

I den senaste sammanställningen från Jordbruksverket konstateras att 216 000 hektar odlingsbar åkermark försvann mellan åren 2006 och 2010. Majoriteten av denna mark försvinner från odlingskartan på grund av att jordbruksmark växer igen. Det är ett problem i sig, men fokus måste framför allt riktas på den odlingsbara mark som försvinner för alltid när den istället ersätts med vägar, parkeringar och byggnader.

Fokus på denna exploatering av jordbruksmark är viktig därför att det ofta handlar om de riktigt goda jordarna. Just dessa jordar återfinns allt som oftast i Skåne och Halland där exploateringen också är som störst. Att Skåne och Halland är populära för både bosättning och etablering gör att konflikten om vad marken ska användas till redan är vanlig och kommer bli vanligare. Givetvis får ett införande av högre exploateringsskydd av jordbruksmark inte sätta stopp för övrig utveckling, men en del av lösningen ligger i förtätning, sanering och återbebyggande av gammal industrimark samt att bygga mer på höjden.

I dagsläget när affärsdiskarna fylls av mat kan det vara svårt att förstå allvaret i att vi bebygger den bästa odlingsmarken, men på sikt gör vi oss själva och världen en otjänst eftersom behovet av de goda jordarna kommer att öka.

Just nu får vi lägga förhoppningarna till att något görs när politikerna i miljömålsberedningen har tagit sig an frågan. Men innan resultatet från denna arbetsgrupp är klar krävs det i dagsläget ett stort ansvar från politiker på lokal nivå. Även företag som gärna etablerar sina stora anläggningar på åkrarna utmed de stora vägarna bör ta sitt ansvar och bygga på lämpligare mark samt bygga på höjden, en sådan profil borde passa väl in i företagens miljöpolicys.

Gotlands nya bygglovschef vill vara mer strikt till att göra om jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gotlandsnytt publicerade den 9 januari inslaget ”Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige.”

Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige. Men här på Gotland är andelen mark som byggs bland de lägsta i landet. Byggnadsnämnden på Gotland har blivit striktare och säger allt oftare nej till bygglov på jordbruksmark, säger bygglovschefen Christina Gortcheva i dagens Onsdagsintervju.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Christina Gortcheva är bygglovschef i regionen sedan i höstas. Hon kommer ursprungligen från Bulgarien men har varit i Sverige sedan 1987. Hon har jobbat i fem olika kommuner, och kommer närmast från Uppsala där hon varit bygglovschef. Byggloven har stått på kö i regionen, men nu har man hunnit ifatt, men hon påpekar vikten av man tar professionell hjälp när bygglovshandlingar görs. Minst 60 procent av alla bygglov måste kompletteras, vilket hon tycker är mer än i de övriga kommuner hon jobbat.

På Gotland exploaterades 63 hektar jordbruksmark mellan åren 2006 – 2010, visar statistik från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets tabell med data över exploatering per län och kommun (pdf)

Jordbruksmarkens högre värde och möjligheterna att odla i närheten där man bor- istället för att livsmedel importeras – är två av anledningarna till att byggnadsnämnden inte vill att jordbruksmark ska bebyggas. Fall som de på senare tid sagt nej till handlar om mark som brukats de senaste åren, och därför inte är lämpliga att bygga på. I något fall har det handlat om mark där ägaren också fått EU-bidrag för jordbruksmarken.

I de fall de säger ja till att marken exploateras handlar det om att bygga ut i tätorterna, säger bygglovschefen Christina Gortcheva på Region Gotland.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Jordbruksverket skriver att i princip kan en åker ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den.
– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Goda jordar minskar snabbt i Halland

Sveriges Radio Halland uppmärksammade Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark med ett radioinslag den 6 januari. Bland annat med en intervju med föreningens sekreterare Bengt Svensson.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Halland sticker ut i en ny mätning av hur mycket åkermark som försvinner för att den bebyggs. I Halland är takten mer än dubbelt så hög som i övriga landet.

Det är beklagligt men ganska lätt att förstå, tycker Bengt Svensson i Falkenberg som är sekreterare i organisationen Den goda jorden.
– Det är ju lite oroväckande att vi ligger i topp på den listan. Man trodde att Skåne var sämst i klassen, men så är det tydligen inte.
Hur kommer det sig?
– Det är många som vill etablera sig i Halland. Vi har ett väldigt bra läge. Sedan beror det nog på stor del på att motorvägen drogs över bra åkermark, och företag vill ha skyltläge där.

I Halland togs 0,22 procent av åkermarken i anspråk under femårsperioden 2006 till 2010. Marken förvandlades till sådant som vägar, bostäder eller parkeringsplatser. Det är mer än dubbelt så stor andel som i Sverige som helhet.
Men så är också de flesta halländska städer omgivna av jordbruksmark.

Bengt Svensson tycker att man borde bygga tätare. Han uppger att en studie från Sveriges lantbruksuniversitet säger att man skulle kunna fördubbla Sveriges befolkning utan att ta någon mer åkermark i anspråk över huvud taget.

De avgjort största arealerna i Halland exploaterades under femårsperioden i Varbergs kommun. Där är Harald Lagerstedt gruppledare i Centerpartiet som brukar värna om lantbruket.
– Jag är jättebekymrad över utvecklingen. Frågan finns på dagordningen och jag driver den så gott jag kan som politiker i Varberg att undvika att bygga på jordbruksmark, säger Lagerstedt

Men hur ska man få fram bostäder då?
– Det gäller att till exempel förtäta och även sanera gammal industrimark så att man kan bygga på den igen, menar Harald Lagerstedt som även är ordförande i Hallandscentern.

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida generationer måste också ha förutsättningar för att producera mat. En växande befolkningen och en pågående klimatförändring pekar mot att Sverige framöver behöver ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion. Att exploateringen är oåterkallelig gör att långsiktiga avvägningar behövs innan god mark exploateras.

– Tyvärr ser vi att dagens regelverk är otillräckligt, jordbruksmarken har inget reellt skydd. Samtidigt är det glädjande att frågan nyligen har lyfts fram och ska utredas av politikerna i miljömålsberedningen, säger Olof Enghag på Jordbruksverkets klimatenhet.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2006-2010
Tabell med data över exploatering per län och kommun

Exploatering, igenväxning och marginalmarker

Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, skriver på Jordbruksverkets blogg ”Se landet” blogginlägget ”Exploatering, igenväxning och marginalmarker”.

Häromdagen fick jag en fråga. Du som är från Jordbruksverket, vad tycker ni om länsstyrelsen i Skånes vision om nollexploatering av åkermark? Det måste väl ni gilla?

Mitt svar, -vi har ingen annan åsikt i den frågan än politiken och politiken har ingen åsikt i frågan om det är ett problem att svensk åkermark försvinner. Så lade jag till att i Sverige är igenväxning en betydligt vanligare orsak till att åkermark försvinner än exploatering. Igenväxning eftersom vi föredrar att odla mer och mer av våra livsmedel på andra länders åkermark.

Enligt en rapport från KSLA, Jorden vi ärvde -åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv http://www.ksla.se/publikationer/kslat/kslat-nr-6-2012/ , använder vi i Sverige 0,4 ha jordbruksmark per person till livsmedel men har numera bara 0,3 ha per person i Sverige. Globalt finns 0,2 ha per person.

Sedan bör man ju i denna fråga påpeka att det är skillnad på jordbruksmark och jordbruksmark. Mycket av det som exploateras är den mest högavkastande och ”bästa” åkermarken.

Idag ska jag vara med på ett seminarium om marginalmarker. Marginalmarker brukar man kalla potentiella jordbruksmarker som idag inte används till någon avsiktlig produktion. Mark med begränsad konkurrensförmåga – ekonomiskt eller biogeofysiskt under dagens förutsättningar. Exempelvis träda eller igenvuxen åkermark.

Kan det vara så att dessa marker kan bidra både till en energiomställning och en landsbygdsutveckling?

För ett år sedan gav regeringen Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Så kanske det blir en politisk vilja kring bevarande av jordbruksmark i framtiden, eller inte.

Exploatering av åkermark

Jordbruksverket kommer under hösten att publicera en rapport ”Exploatering av jordbruksmark”. Det är en metodrapport, dvs det handlar om en metod för hur man följer exploatering av åkermark. Under arbetet med denna fick de också fram statistik för perioden 2006-2010.

Denna bild med ett kort textavsnitt har redan publicerats i rapporten ”Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012”. Den visar hur stor andel av jordbruksmarken som exploaterats under 2006-2010 per län.

Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 hittar du här.

Energi eller mat eller ???

På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man då inte kunna odla vete till etanol men däremot salix till el och värme. Vi får inte heller odla raps till traktorn däremot havre till hästen. På vilket sätt minskas världssvälten och räddas miljön av en sådan reform?

Samtidigt har vi i Sverige minskande arealer jordbruksmark på grund av igenväxning och exploatering till andra ändamål.

Samtidigt läggs ordrika dokument om ”biobased economy” som går ut på mer biomassaproduktion till fler ändamål, det fossila ska bytas mot förnybara alternativ. Fossil energi ska bytas mot förnybar. Majs och potatis kan bli stärkelse som kan ersätta fossila plaster, till exempel.

Samtidigt kommer miljöorganisationen Greenpeace med en rapport med titeln; Gröna Jobb – sysselsättningseffekterna av omställningen till ett hållbart energisystem. http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/gronajobb/ I denna räknar man med 30 000 jobb inom bioenergisektorn år 2020. En ökning om 5000 jämfört med idag.

Så förespråkar kommissionen en inriktning med miljöargument. Och Greenpeace förespråkar motsatt inriktning med sysselsättningsargument. Omvända världen!

Frågan rymmer flera målkonflikter och har betydelse för jobben på landsbygden.

Kampen om den goda åkermarken

ATL publicerade den 20 mars följande artikel.

Jordbruksmark försvinner i allt snabbare takt. I EU försvinner 275 hektar – dagligen. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs allt fler röster för att rädda den.

Den globala livsmedelskrisen med skenande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. Och till skillnad från många i andra länder saknar svensk jordbruksmark rättskydd. Men det vill man nu ändra på.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp, landskapsarkitektur.

Stort fokus
Anders Larsson fick nyligen pris för sitt engagemang för att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU i stort.

– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.

– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna, fortsätter Anders Larsson.

Måste ersättas
Den EU-rapport han hänvisar till som slår fast att 275 hektar jordbruksmark försvinner dagligen via exploatering i EU pekar särskilt ut den mycket produktiva europeiska jordbruksmarken.

– Varje hektar som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra platser i världen. Den skånska jordbruksmarken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt.

Där kan man nå veteskördar kring på tio, tolv ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på inte mer än knappt tre ton.

– Och i dessa regioner tävlar kommunerna om att slänga ut logistikcentraler på de bästa åkermarkerna, säger Anders Larsson.

Varningsrapport
En kommande rapport från Jordbruksverket varnar också för att det är i de mest jordbruksintensiva områdena i Halland följt av Skåne där god jordbruksmark försvinner snabbast och att takten ökat de senaste åren.

I sitt remissvar till Miljövårdsberedningen lyfter man fram vikten av att värna om åkermarken men går inte så långt som att kräva ett lagskydd.

– Vi har sagt att exploatering av jordbruksmark måste värderas ordentligt och ta hänsyn till att det är en fondresurs, att den ger avkastning i all framtid. Problemet är att man tittar alltför kortsiktigt när man exploaterar jordbruksmark, säger Martin Sjödal, chef för miljöenheten på Jordbruksverket.