Etikett: Statistik

Statistik över åkermark från SCB

I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken ”Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Exploatering aker sve

Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida generationer måste också ha förutsättningar för att producera mat. En växande befolkningen och en pågående klimatförändring pekar mot att Sverige framöver behöver ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion. Att exploateringen är oåterkallelig gör att långsiktiga avvägningar behövs innan god mark exploateras.

– Tyvärr ser vi att dagens regelverk är otillräckligt, jordbruksmarken har inget reellt skydd. Samtidigt är det glädjande att frågan nyligen har lyfts fram och ska utredas av politikerna i miljömålsberedningen, säger Olof Enghag på Jordbruksverkets klimatenhet.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2006-2010
Tabell med data över exploatering per län och kommun

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är bristfällig, men en del vet man. Mellan 1960 och 1990 minskade exempelvis jordbruksmarksarealen med cirka 440 000 hektar, varav tätortsexpansion orsakade försvinnande av drygt 60 000 hektar, enligt SCB.
Den största tätortsexpansionen på jordbruksmark i Sverige skedde under 1970-talet, framförallt på grund av Miljonprogrammets expansion. Bara mellan 1970- och 1975 byggdes bostäder på mer än 20 000 hektar.

Är då det faktum att åkermark försvinner ett problem? Ksla sammanfattar:
”I Sverige har vi tillgång till 0,3 hektar åker- mark per person. Denna areal är inte tillräcklig för vår livsmedelsförsörjning utifrån den konsumtionsstruktur vi idag har. Med vår import av mat inräknad nyttjar vi cirka 0,4 hektar per person. Detta innebär att vi idag använder ungefär 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgång till för livsmedelsproduktion i Sverige. Samtidigt är tillgången på åkermark per person globalt sett ännu mindre, 0,21 hektar per person.”

Det finns med andra ord en rättviseaspekt i att fundera över beslut att bygga nya vägar, industrier eller bostäder på jordbruksmark. Vi lever redan över våra tillgångar när det gäller jordbruksmark.
Ytterligare en aspekt är att den Svenska, eller kanske snarare nordiska åkermarken är unik och särdeles lämpad för livsmdelsproduktion på grund av att den geologiskt är rätt ung och därmed bördigare.

Exploatering av åkermark

Jordbruksverket kommer under hösten att publicera en rapport ”Exploatering av jordbruksmark”. Det är en metodrapport, dvs det handlar om en metod för hur man följer exploatering av åkermark. Under arbetet med denna fick de också fram statistik för perioden 2006-2010.

Denna bild med ett kort textavsnitt har redan publicerats i rapporten ”Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012”. Den visar hur stor andel av jordbruksmarken som exploaterats under 2006-2010 per län.

Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 hittar du här.