Etikett: Gotland

Pressmeddelande – Den Goda Jorden etablerar sig på Gotland

Nu finns föreningen Den Goda Jorden representerad på Gotland. Ekologen och frilansjournalisten Nils-Erik Norrby, Västerhejde, är kontaktombud för föreningen på Gotland. Föreningen förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion, samt arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Föreningen Den Goda Jorden har sedan tidigare regionavdelningar i Skåne och Mälardalen, samt kommungrupper i några av de halländska kommunerna och totalt ca 700 medlemmar över hela landet.

Ett aktuellt fall på Gotland där jordbruksmark exploateras är vid Tofta skjutfält där Fortifikationsverket fått ett tillfälligt bygglov för att uppföra kontorsbaracker på brukad åkermark som en del i etableringen av en stridsgrupp på Gotland. Byggnadsnämndens bedömning är att åkermarken kan återställas till jordbruksmark när barackerna flyttas. Frågan är om Fortifikationsverket och/eller kommunen har den kunskap som behövs för att hantera förvaring av matjord och återställandet av jordbruksmarken på ett sådant sätt att odlingsförhållandena blir de samma som innan bortschaktningen av matjorden.

Fortifikationsverket planerar ytterligare exploatering av åkermark på Tofta skjutfält i syfte att anlägga en infiltrationsdamm för spolvatten vid rengöring av stridsfordon.

Föreningen den Goda Jorden hoppas på en öppen dialog med allmänhet, förtroendevalda, myndigheter och företag på Gotland gällande hur jordbruksmarken på ön kan bevaras för framtida generationer. Detta i synnerhet med tanke på den betydelse jordbruket har på Gotland och för Sveriges livsmedelsförsörjning.

Hans Andersson
Den Goda Jorden, ordförande
0704 – 40 15 37

Nils-Erik Norrby
Den Goda Jorden, kontaktombud för Gotland
072 525 18 48

Misshushåll inte med åkermarken

På helagotland.se publicerades den 23 januari en ledare ”Misshushåll inte med åkermarken” skriven av Greger Ekman.

Han avslutar med:
På några få decenniers sikt måste matproduktionen öka radikalt, därför är det viktigt att hushålla med åkerjorden. Därför är Anders Borg fel ute när han vill öka byggandet på åkermark för att kortsiktigt råda bot på bostadsbristen och i förlängningen hushållens överskuldsättning. Vill man råda bot på dessa problem finns det bättre, men obekväma, beslut att fatta än att uppmuntra fortsatt kommunal misshushållning med produktiv åkermark.

Gotlands nya bygglovschef vill vara mer strikt till att göra om jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gotlandsnytt publicerade den 9 januari inslaget ”Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige.”

Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige. Men här på Gotland är andelen mark som byggs bland de lägsta i landet. Byggnadsnämnden på Gotland har blivit striktare och säger allt oftare nej till bygglov på jordbruksmark, säger bygglovschefen Christina Gortcheva i dagens Onsdagsintervju.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Christina Gortcheva är bygglovschef i regionen sedan i höstas. Hon kommer ursprungligen från Bulgarien men har varit i Sverige sedan 1987. Hon har jobbat i fem olika kommuner, och kommer närmast från Uppsala där hon varit bygglovschef. Byggloven har stått på kö i regionen, men nu har man hunnit ifatt, men hon påpekar vikten av man tar professionell hjälp när bygglovshandlingar görs. Minst 60 procent av alla bygglov måste kompletteras, vilket hon tycker är mer än i de övriga kommuner hon jobbat.

På Gotland exploaterades 63 hektar jordbruksmark mellan åren 2006 – 2010, visar statistik från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets tabell med data över exploatering per län och kommun (pdf)

Jordbruksmarkens högre värde och möjligheterna att odla i närheten där man bor- istället för att livsmedel importeras – är två av anledningarna till att byggnadsnämnden inte vill att jordbruksmark ska bebyggas. Fall som de på senare tid sagt nej till handlar om mark som brukats de senaste åren, och därför inte är lämpliga att bygga på. I något fall har det handlat om mark där ägaren också fått EU-bidrag för jordbruksmarken.

I de fall de säger ja till att marken exploateras handlar det om att bygga ut i tätorterna, säger bygglovschefen Christina Gortcheva på Region Gotland.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Jordbruksverket skriver att i princip kan en åker ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den.
– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.