Statistik över åkermark från SCB

I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken “Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Exploatering aker sve

Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.

Av |2013-12-18T13:58:34+01:002013-12-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Kommuner exploaterar i strid med lagen

Land lantbruk & Skogsland publicerade den 13 december debattartikeln “Kommuner exploaterar i strid med lagen” skriven av föreningen Den Goda Jorden.

Det är med stor förvåning vi i den ideella föreningen Den Goda Jorden noterat att riksmedia och politiker i väldigt liten omfattning uppmärksammat nyheten att kommunerna inte följer lagstiftningen i Miljöbalken 3:4. Lagbrott av den digniteten ska inte passera obemärkt förbi, särskilt inte om de utförs av våra valda ombud och deras tjänstemän.

Vi kräver i debattartikeln att jordbruksmarken bevaras som en långsiktig resurs. Klassa den som riksintresse eller ge den annat verksamt lagligt skydd.

Av |2013-12-13T09:38:52+01:002013-12-13|Okategoriserade|0 kommentarer

Trafikverket struntar i åkermarken

I Bohuslänningen publicerades den 12 december insändaren “Behåll gamla sträckningen av väg 161” skriven av Gerhard Olofsson för styrelsen för Uddevalla Naturskyddsförening.

De skriver bl a:
Samrådshandlingen framhåller att det är dyrast att bygga om den befintliga vägen. Det är självklart att det blir så om man sätter värdet till noll kronor för att producerande jordbruksmark läggs under asfalt, att fragmenteringen av landskapet ökar ytterligare, att värdefulla naturmiljöer förvandlas till vägar och att de åkerbitar som blir kvar mellan vägarna blir sämre och mindre intressanta att bruka och därmed löper en ökad risk att falla bort.

Skulle dessa faktorer tillmätas sitt rätta värde lär det inte vara möjligt att komma fram till att det är billigast att bygga en ny väg.

Det är mycket negativt att Trafikverket lägger förslag som innebär att man använder produktiv jordbruksmark till att bygga väg, speciellt när det som nu finns en annan möjlighet som ger önskad effekt vad gäller bättre förutsättning för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik samt ökad trafiksäkerhet, men med bibehållen förutsättning för en levande landsbygd.

Av |2013-12-12T11:48:42+01:002013-12-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad

Ystad allehanda publicerade den 6 december artikeln “Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad“.

De skriver:
Länsstyrelsen bedömer inte heller att det kollektivtrafiknära läget är ett tillräckligt skäl att bygga på jordbruksmark.

– Länsstyrelsen kan därför komma att överpröva kommande detaljplan enligt plan och bygglagen, skriver länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande.

Av |2013-12-06T17:03:27+01:002013-12-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Exploatering av jordbruksmark dröjer

Ystad Allehanda publicerade den 4 december artikeln “Exploatering av jordbruksmark dröjer“.

De rapporterar att Tomelilla lägger ett planerat industriområde i malpåse för att det skulle byggts på jordbruksmark.

De skriver bland annat:
– Jag har tjatat om detta några gånger. Nu hoppas jag att vi har fått bort diskussionen helt och hållet. Den marken är en av kommunens allra bästa jordbruksmarker. Vi måste trygga livsmedelsproduktionen, säger Leif Sandberg.

Han understryker att han hade haft en annan inställning om det hade varit ont om annan industrimark att exploatera, men så är inte fallet.

Av |2013-12-05T08:35:24+01:002013-12-05|Okategoriserade|0 kommentarer

Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark

Expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark lämnade den 29 november en rapport till Miljömålsberedningen som
underlag för det fortsatta utredningsarbetet. Hela rapporten hittar du här.

De delar som rör bevarande av jordbruksmark hittar du här.

Här följer ett utdrag ur rapporten som rör bevarande av jordbruksmark med de konkreta förslag som läggs i rapporten..

5. Hur kan produktiv åkermark och dess bördighet bevaras?
5.1 Förslag om bevarande av jordbruksmark
Expertgruppen föreslår:
Senast 2015 stärks skyddet av brukningsvärd jordbruksmark genom förtydliganden i plan- och bygglagen vad gäller kommunens översikts- och detaljplaner och länsstyrelsens roll vid planläggning.

Förslag till åtgärder:
Kommuner ska i sina översiktsplaner tydligare beskriva hur hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark. I plan- och bygglagen ska därför:
– 3 kap. 4 § kompletteras med kravet att kommunen i sin redovisning utöver riksintressen även särskilt ska ange hur man tagit hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark.
– 3 kap. 5 § kompletteras med ett krav att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 §.

Länsstyrelsen får en tydligare uppgift att bevaka frågan om bevarande av brukningsvärd jordbruksmark under samrådet om förslag till översiktsplan eller detaljplan och i sitt granskningsyttrande över planförslagen. […]

Av |2013-12-02T19:59:12+01:002013-12-02|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen