På Folkpartiet i Järfällas blogg skriver Inge Gerremo, sekreterare i kommittén för internationella lantbruksfrågor vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ett blogginlägg med rubriken ”Järfällas nya översiktsplan och vårt globala ansvar – några tankar om maten vi äter och resurserna vi använder”.
Den Goda Jordens regionavdelning Skåne har av Leader MittSkåne beviljats 471 000 kronor för att genomföra projektet Stad och Land – Hand i Hand. I projektgruppen representeras föreningen av Hans Andersson och Torsten Winther. Som projektkonsulter kommer Maria Bohr Frank, Remarlöv och Anne Laxmar, Bjärred att fungera. Arbetet har påbörjats under hösten och kommer att fortgå fram till och med juni 2014.
Projektet Stad och Land – Hand i Hand ska arbeta för att skapa samarbete mellan landsbygdens aktörer och städerna i MittSkåne. Vi vill bygga broar för att underlätta exempelvis för odlarna på landsbygden att nå konsumenterna i städerna med sina grödor. Brobyggandet gör vi genom att föra samman människorna i exempelvis dialogmöten och kunskapsseminarium. Även träffar för företagare på landsbygden planeras.
Vi vill arbeta långsiktigt genom att fokusera på morgondagens landsbygdsbor, konsumenter och beslutsfattare – nämligen dagens skolungdomar. Detta gör vi genom att kommunicera med ungdomarna (främst niondeklassare) om den goda jorden och hur jordbruket fungerar och vilken vikt jorden har för människan. Vi vill också ta med ungdomarna ut på studiebesök på ett lantbruk.
Anne Laxmar –jobbar med kontakten med skolor och ungdomar mm.
anne(at)laxmar.se tel 0733-147808
Maria Bohr Frank –jobbar med kontakten med företagare mm.
maria.bohr.frank(at)remmarlov.se tel 070-2985290
I Miljömagasinet som kommer ut den 2 november skriver Sanni Gerstenberg ledaren ”Sveriges åkermark är rättslös”.
Stad och land är beroende av varandra. Det är ingen slump att många av våra städer är belägna i slättlandskap, omgivna av bördig jordbruksmark. Stad och land har genom historien levt i symbios med varandra. Jordbrukslandskapet försåg stadens människor med livsmedel, energi, råvaror för kläder och byggnader medan landsbygden gynnades av stadens marknad och avfall som kunde gödsla åkrarna. Idag lever staden i många fall på bekostnad av landsbygden och genom flera städers kraftiga expansion konsumeras på så sätt jordbrukslandskapet. Matproduktion är en förutsättning för människans överlevnad och att överkonsumera jordbrukslandskapet betyder att vi tar slut på resurser som är en förutsättning för liv. Framtidens olösta bränsleförsörjning lämnar inga garantier för att vi även fortsättningsvis kan importera mat från fjärran länder. Då behöver vi vårt lokala jordbrukslandskap!
Genom vårt pågående examensarbete vill vi uppmärksamma den urbana kannibalism som pågår och nedanstående enkät är en del i arbetet, där vi söker svaret på hur människan ser på sin relation med jordbrukslandkapet i Eslövs kommun. (Svara gärna även om du inte bor i Eslöv. Det blir ett jämförande material.) Tack på förhand för din hjälp! Ta gärna en titt på vår […]
Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till.
Skånska åtgärder för miljömålen syftar till att ange prioriterade åtgärder, som kan genomföras av skånska aktörer fram till och med år 2016, för att förbättra miljötillståndet i Skåne och skapa förutsättningar för att nå den kvalitet som uttrycks i miljökvalitetsmålen.
Delen ”Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser” hittar du här.
Jordbruksverket kommer under hösten att publicera en rapport ”Exploatering av jordbruksmark”. Det är en metodrapport, dvs det handlar om en metod för hur man följer exploatering av åkermark. Under arbetet med denna fick de också fram statistik för perioden 2006-2010.
Denna bild med ett kort textavsnitt har redan publicerats i rapporten ”Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012”. Den visar hur stor andel av jordbruksmarken som exploaterats under 2006-2010 per län.
Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 hittar du här.
Skanskan publicerade den 27 oktober artikeln ”Nollvision med mjuka kanter”.
Nollvision, men utan vass egg. Länsstyrelsens omdiskuterade åtgärdsförslag med nolltolerans för exploatering av åkermark blev i slutändan mer mångordigt, och mjukare.
Det handlar om de regionala miljömålen för de kommande åren och förslagen om hur de faktiskt ska uppnås.
Ett av förslagen väckte kraftig debatt när det lanserades i våras. Länsstyrelsen föreslog en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Sex sydvästskånska kommuner attackerade Länsstyrelsen och menade att de ägande sig åt Sörgårdsromantik och framhöll att det finns ett stort markbehov för fortsatt bostadsutbyggnad.
I veckan presenterade Länsstyrelsen de slutgiltiga formuleringarna, och länsarkitekt Elisabeth Weber framhåller att de står fast vid nollvisionen.
– Jag menar att den ska tillämpas i den takt som kommunerna aktualiserar sina översiktsplaner.
Länsstyrelsen landar i en mjukare formulering i synen på nollvisionen:
”På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområden genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas.”
Elisabet Weber efterlyser samverkan öer kommungränserna i exploateringsfrågor, och där skulle Länsstyrelsen kunna agera skarpare eftersom man har juridisk möjlighet att ingripa mot detaljplaner.
– Vi kan gå in och kräva mera samverkan över kommungränserna i detaljplanerna, […]
Skånska Dagbladets chefredaktör Jan A Johansson skrev följande ledare ”Till vad ska marken brukas?” den 26 okotber.
Det regionala åtgärdsprogram, ”Skånska åtgärder för miljömålen”, som länsstyrelsen i Skåne presenterade i går, har väckt livlig debatt redan innan det blivit offentligt. En grupp M-märkta kommunalråd från kommuner i sydvästra Skåne har protesterat mot den ”nollvision” för byggande på jordbruksmark, som man anser att programmet innehåller. Andra politiska företrädare liksom LRF i Skåne har däremot applåderat länsstyrelsens restriktiva syn på bostadsbyggande på produktiv åkermark.
Markkonflikterna är starka i sydvästra Skåne och de kommer att öka vad det lider. Här finns Skånes största befolkningskoncentration, men också en del av landets bästa jordbruksmark. Förutom bostäder ska marken också utnyttjas för omfattande infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kraftledningar osv. Till det kommer invånarnas behov av rekreationsområden i storstadsområdets närhet. Det är naturligt att det uppstår konflikter när så många intressen ska samsas inom ett geografiskt rätt begränsat område.
Samtidigt strävar varje enskild kommun efter att ta tillvara sina egna intressen. De sydvästskånska kommunernas bostadsplaner är ambitiösa och sammantagna bygger de på befolkningsprognoser som vida överstiger den faktiska verkligheten. Men även avskalade sina förhoppningar står det klart att det finns en ständig konflikt mellan jordbruket och bostadsbehovet.
Hur […]
I Sydsvenskan skrev Peter Cavala och Elisabeth Weber, samhällsbyggnadschef respektive länsarkitekt vid länsstyrelsen i Skåne en debattartikel ”Bygg inte på Skånes åkrar” den 25 oktober.
Kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.
Den bästa jordbruksmarken i Skåne finns i länets västra och södra delar. Det är också där som befolkningen ökar som mest och konkurrensen om marken är som störst eftersom den används till bostäder, industrier och vägar. Men det är inte hållbart i längden.
Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser är kärnan i det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, som länsstyrelsen presenterar i morgon.
För att nå de mål som sätts upp måste exploateringen av åkermark begränsas. Men den nollvision för byggande på åkermark som vi lagt fast betyder inte att länsstyrelsen vill stoppa utvecklingen i Skåne.
Vi är väl medvetna om att befolkningen växer i 30 av Skånes 33 kommuner och att efterfrågan på bostäder ökar. Kommunerna ska också utgå ifrån förväntad befolkningstillväxt när de planerar för sin markanvändning liksom en rad nationella och regionala mål.
Den regionala bostadsmarknadsanalys som länsstyrelsen tagit fram för i år visar att de […]
Följande pressmeddelande publicerade Länsstyrelsen i Skåne på sin hemsida den 25 oktober.
Nollvisonen för byggande på skånska åkermark förtydligas i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen som presenteras i morgon.
– Med den nya skrivningen tydliggör vi att Länsstyrelsen Skånes vision bottnar i miljöbalken, säger Elisabet Weber, länsarkitekt på Länsstyrelsen Skåne.
Nollvisionen för byggande på skånsk åkermark var ett av det mest omdiskuterade förslagen i remissversionen i våras. I det färdiga programmet, Skånska åtgärder för miljömålen, har vissa formuleringar ändrats.
I remissversionen av åtgärdsprogrammet står det så här: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark”.
Den löpande texten avslutas med: ” All bostadsutbyggnad i Skåne bör istället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.
Den beslutade åtgärden är formulerad så här:Begränsad exploatering av åkermark: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ´väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses´ när kommunen föreslår exploatering på åkermark”.
Bakgrundstexten avslutas med: ” På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.
– Vi backar inte från nollvisionen, men kopplar […]