Räcker marken?

I KSLA-Nytt nr 4 publiceras en artikel om en konferens på KSLA.

Räcker marken till för att försörja mänskligheten med mat, virke och bioenergi i framtiden? Det var den övergripande frågan för den konferens som KSLA arrangerade den 27 september 2011. Frågan fick naturligtvis inget entydigt svar, tvärtom kan man säga att det var ett väl avvägt seminarium – utvecklingsoptimisterna fick en rejäl dos positiva framtidsutsikter, samtidigt som de mer dystopiskt lagda fick goda argument för att vi står inför en mörkare och mer konfliktfylld framtid.

Räcker marken? ur KSLA-Nytt_4-2011

Hela KSLA-Nytt 4-2011

Av |2011-12-20T20:08:33+01:002011-12-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Peak oil – och maten?

Miljöbloggaren Andas lugnt skrev den 14 december ett inlägg med rubriken ”Peak oil – och maten? ”. Där skriver han bland annat:

Sveriges jordbruk

Sverige med 9,4 miljoner invånare har 2,6 miljoner hektar (Mha) åkermark. Antalet verksamma i jordbruket är 177 000 enligt EU:s statistiknormer (0,2 1,8 procent av befolkningen). För ett års mat till en person behövs 0,4 ha åker om dieten ska vara 3 000 kcal/dag blandad kost inklusive kött. Dagens 9,4 miljoner svenskar skulle behöva 3,8 Mha för att vara självförsörjande men saknar alltså 1,2 Mha. Dessa täcks upp av import från länder som Pakistan (ris), Italien, Spanien, Holland (frukt, grönsaker), Danmark (griskött) … listan är lång och växlande. Det mesta levereras just-in-time. Kossan som idisslar hos bonden på måndagen är lövbiff hos Ica på fredagen.

Hur driver man den karusellen om peak-oil lobbyns spådomar blir sanna?

Höskörd på gammalt sätt. Tidigt 1900-tal.

Någon ledning ger Sveriges läge under andra världskriget 1939-1945. Landet hade då 6 miljoner invånare och runt 3,5 Mha åkermark. Tjugo procent av befolkningen arbetade i jordbruket som drevs med bönder, bondhustrur, barn, drängar, pigor och hästar. Maten från nationens åkrar räckte nätt och jämnt och var därför ransonerad. […]

Av |2011-12-18T14:37:27+01:002011-12-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Ansök om projektmedel från Anders Stenströms minnesfond

Den Goda Jorden förvaltar Anders Stenströms minnesfond och nu kan du ansöka om projektmedel ur fonden. Sista ansökningsdag är 2012-12-31.

För att ansöka, ladda ner och fyll i ansökan om projektmedel och posta till Den Goda Jorden. För att bättre kunna ta ställning vill vi att du även fyller i Bilaga till ansökan om projektmedel.

Blankett för ansökan om projektmedel

Bilaga för ansökan om projektmedel

Belöningar ur fonden kan tilldelas personer eller organisationer som ett erkännande för viktiga insatser i föreningens anda. Föreningens styrelse beslutar om mottagare. Motiverade förslag till mottagare kan inges till styrelsen från enskilda medlemmar.

Personer, gärna yngre, eller organisationer kan söka anslag ur fonden för t.ex. forskning, faktasammanställningar, publicering av resultat, informationsmaterial/informationsåtgärder, aktivt arbete i samband med kommunala eller regionala plandokument.

Ur fonden går det även att söka stipendier för deltagande vid seminarier som berör frågor som ligger i linje med föreningens stadgar. Stipendiet utgår som ersättning för anmälningsavgift och resekostnader, dock som högst 3 000 kronor. Motprestation består av en skriftlig rapport från seminariet. Stipendier kan sökas hos styrelsen kontinuerligt under året.

Av |2011-12-15T17:30:05+01:002011-12-15|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygg inte på jordbruksmark

På Eskilstuna-Kurirens webbplats skriver Kjell Westermark följande insändare.

Om man tar en sväng efter ån vid E-20 och vidare till Torshälla ser man alla snabbmatsställena, K-Rauta, Netto samt ned mot Såggatan i Torshällas södra industriområde många exempel på detta att bygga fastigheter på jordbruksmark. Ett annat är ju Måsta äng.

Det kan vara nödvändigt att ibland tvingas till att ta jordbruksmark i anspråk i trängande ärenden och med goda motiv, jag vet inte om de ovan nämnda objekten är så väl motiverade men man får väl ha ett visst överseende.

Värre blir det om man tittar på planerade byggplaner för framför allt boende, Torshälla 5:8, Slagsta 1:1, Hällby 1:128 och Skiftinge 3:1 Djursta. Det verkar nästan som det enda alternativet för att i dag bygga bostäder är på jordbruksmark och därför är frågan hur detta stämmer in på de stolta deviser som Eskilstuna kommun stoltserar med, Ekokommun, Fair trade kommun samt det fullständigt obegripliga den stolta fristaden. Det kanske är så att det är detta det betyder – att ta sig vilka friheter som helst utan att tänka på konsekvenser.?

I den nya förslaget till översiktplan som ska tas nu står det att god jordbruksmark ska undvikas för bebyggelse. I PBL står det att […]

Av |2011-12-13T13:07:21+01:002011-12-13|Okategoriserade|0 kommentarer

Rusning efter jordbruksmark i fattiga länder

Lunds Universitet arrangerade i veckan ett seminarium om Land grabbing. I seminariet deltog frivilligorganisationen Grain som i september i år fick Right Livelihood Award, det så kallade alternativa nobelpriset, för sin kamp mot ”land grabbing”.

”Land Grabbing” står för det nya fenomenet att företag i den rikare världen köper upp jordbruksmark i den fattiga världen. Överenskommelsen görs oftast upp över huvudet på de småbönder och herdefolk som utnyttjar marken, som inte får en chans att protestera.

Enligt uppskattningar från bl.a. Världsbanken är det 60-80 miljoner hektar jordbruksmark i över 60 länder som de senaste åren blivit uppköpta eller utarrenderade. Det motsvarar nästan hälften av all jordbruksmark inom EU. Två tredjedelar av dessa arealer ligger i Afrika söder om Sahara.
Förespråkarna för uppköpen pekar på fördelarna med de nya arbetstillfällen och inkomster som ett mer storskaligt jordbruk kan ge till lokalsamhällena. Detta argument diskuteras vid seminariet, som har titeln ”Land Grabbing – Pathways to resource security or threats to local livelihoods?” Talare är Peter Einarsson och Devlin Kuyek från Grain och Barry Ness från Lucsus (Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling).

På Lunds Universitets hemsida publicerades detta referat.

– Vi ser just nu en massiv överföring av livsmedelsproduktion från de fattiga länder som […]

Av |2011-12-10T16:26:15+01:002011-12-10|Okategoriserade|0 kommentarer

Svensk åkermark på väg att försvinna

Skaraborgsbygden publicerade den 7 december en artikel om vårt behov av åkermark.

Sverige förlorar allt mer jordbruksmark i allt snabbare takt. Åkrarna blir till vägar, industriområden, köpcentra, bostäder eller golfbanor. Under de senaste fem åren har över 3 000 hektar av landets bästa åkerjordar, främst i Västra Götaland, Halland och Skåne exploaterats.

Nu slår Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson larm. Det är hög tid att värdera den odlingsbara marken högre och ge den ett starkare lagligt skydd, menar han.

– Utan att gå in i lagstiftningens detaljer kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd, säger Persson.

Och det är hög tid att värna om den odlingsbara marken som finns kvar i landet, konstaterar Persson.
Marken tas i anspråk – och oåterkalleligt ur produktion – i allt snabbare takt.

Under sjuårsperioden 1998 till 2005 lade kommunerna under sig 1 790 hektar åker, mellan åren 2006 och 2010 drygt 3 000 hektar.

Kvar finns nu 2,63 miljoner hektar och Mats Persson menar att den samlade svenska odlingsarealen inte får understiga 2,6 miljoner hektar om vi själva och kommande generationer ska kunna producera den mat vi behöver.
Alltså är åkerarealen snubblande nära en nedre smärtgräns, enligt Persson.

– En växande befolkning i världen och […]

Av |2011-12-10T16:12:34+01:002011-12-10|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen