Ingen kommer i framtiden att vilja bo i en glest befolkad bilstad med stora trista ytor. Det skriver landskapsarkitekten Anders Larsson och kommunpolitikern Olle Benner i en debattartikel i Sydsvenskan idag.

Frågan om förtätning av stadsbebyggelsen fortsätter att väcka debatt och frammana slagord, men sällan använder man sig av de enklaste fakta och befintlig statistik.

Vem har rätt?

Bor vi i svenskar glest eller tätt? Finns det potential i en förtätning?

Faktum är att vi bor väldigt glest. Ett stort land med en liten befolkning skapar inte direkt behov av att tränga ihop sig. En rapport från 2006, Urban-rural relations in Europe, visar också att Sverige, tillsammans med några östeuropeiska stater, har störst andel ”artificiell” yta per 1000 invånare i hela Europa. Artificiell betyder här hårdgjord yta och sådana slösar vi med.

För den skeptiske räcker det med att skriva in ”Malmö” på någon kartsida på webben, zooma ut lite och jämföra Malmö med Köpenhamn. Man upptäcker då att Köpenhamn inte bara får in cirka tre gånger så mycket människor på samma yta som Malmö, utan man har också bättre tillgång till gröna rekreationsområden.

Men är det problematiskt att sprida ut sig om man nu har mycket mark till förfogande?

Ja, på två sätt, nämligen att man tar god jordbruksmark i anspråk och att man skapar så tråkiga städer.

Läs hela inlägget här.