Etikett: SLU Alnarp

Nollvision ska freda åkrar från nybyggen

Sydsvenskan publicerade den 26 juni artikeln ”Nollvision ska freda åkrar från nybyggen”.

Länsstyrelsen väcker hopp hos Lundalantbrukare med en nollvision för att hindra ny bebyggelse på jordbruksmark.

– Nu räcker det. Vi behöver inte bygga mer på åkermark i Skåne, punkt, säger Elisabeth Weber, länsarkitekt på länsstyrelsen.

Där har man kommit fram till en nollvision efter en översikt av samtliga kommuners översiktsplaner.

Ett åttiotal frågvisa jordbrukare kom när Lantbrukarnas riksförbund, LRF, höll diskussionsmöte i Hemvärnsgården i Kyrkheddinge.

– Det är många planer på gång och åkermark är en komplex fråga, säger Cecilia Hansson, översiktsplanchef vid Lunds kommun.

Enligt översiktsplanen ska bra åkermark undantas så långt möjligt. Istället förespråkas förtätning och nybygge där det redan byggts, på så vis utnyttjas kollektivtrafiken också bäst. Men när Lund expanderar sker det ändå på jordbruksmark.

– Vi har sådan fantastisk jord här. När man väl har asfalterat går det inte att riva upp och odla på den marken igen, säger Kerstin Svensson, lantbrukare i Sjöstorp utanför Dalby.

Hennes tidsmässiga och geografiska perspektiv är långt större än det som omfattas av en kommunal översiktsplan.

– Vi förvaltar bara vår jord. Jag tror att vi alla behöver vakna upp. Det är för lätt att bara bygga nytt.

Länsstyrelsen är inne på samma linje och flaggar för hårdare krav på motiveringar och alternativ från kommunerna.

– Max IV kanske är ett väsentligt samhällsintresse men sådant får avgöras från fall till fall, säger Elisabeth Weber.

När det kom till konkreta frågor om bostäder på Råbylund och Brunnshög kunde hon inte säga något. Nollvisionen har just varit ute på remiss och beslut kommer den 26 oktober. Men ingen detaljplan blir godkänd utan länsstyrelsen och myndigheten har redan visat missnöje med Lunds kommuns framtidsplan för Södra Sandby som Sydsvenskan skrev om den 19 maj.

Anders Larsson, landskapsarkitekt och prefekt vid SLU i Alnarp, jämför med andra länder i Europa där det är vanligare med statlig eller regional styrning.

– Kommunerna tar dålig hänsyn till samhällsekonomin i stort, säger han.

Den Goda Jorden deltar vid Alnarpsdagen

Alnarpsdagen 27 maj 2012

Öppet hus i forsknings- och utbildningsmiljön på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Alnarp Receptionen i Alnarpsgården är öppen hela dagen. Här finns besöksservice, information, försäljning av profilprodukter m m. För aktuella busstider till Alnarp och anslutningsbussar (linje 133, 132 och 139) går du till Skånetrafikens hemsida http://www.skanetrafiken.se.

Den Goda Jorden hittar ni på Alnarpsgården.

Hela programmet hittar du här.

Seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?”

I samband med Naturskyddsföreningens riksstämma i Falkenberg arrangeras även ett seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?” fredagen den 15 juni kl 12-13.30. Där kommer bland annat Kristofer Stenström att göra en kort presentation av föreningen. Anders Larsson, SLU Alnarp och Mari-Louise Wernersson, komunråd i Falkenbergs kommun står även på talarlistan.

Program
12.00 Nollvision för byggande på åkermark – är det önskvärt?
Anders Larsson – landskapsarkitekt, prefekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Anders fick föreningen Den goda jordens pris 2012. I samband med det skrevs följande: ”Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för.”

12.40 Nollvision för byggande på åkermark – är det möjligt?
Mari-Louise Wernersson – Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

13.00 Presentation av föreningen Den goda jorden

13.05 Diskussion: Hur kan Naturskyddsföreningen påverka utvecklingen?

Plats: Falkenberg Strandbad i Falkenberg, Halland.
Anmälan: Anmäl dig till konferensen senast den 21 maj här.

Om du bara vill delta i seminariet eller missat att anmäla dig kontakta:
Eva-Lena Rådberg, eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Mer info här

Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering

SLU Alnarp Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Landskapsarkitektur, publicerar idag ett faktablad skrivet av Anders Larsson och Lisa Germundsson.

Abstract:
Sverige är ett relativt glesbefolkat land med tillsynes gott om mark att bygga på. Medan det funnits perioder då jordbruksmarkens bevarande lyfts i den politiska diskussionen, har inget lagstadgat skydd för jordbruksmark införts. För närvarande tycks jordbruksmarken i samhällsplaneringen åter blivit mer aktuell. Städer i många länder och även svenska kommuner ser sig om efter alternativ till glesa och markkrävande utvecklingsplaner. Syftet med denna orienterande studie var att undersöka hur bevarandet av god jordbruksmark värderas i relation till exploatering inom kommunal översiktlig planering, och att se med vilka strategier/policyer och metoder som detta hävdas. Studien har bedrivits som ett samarbete mellan jordbruk och bebyggd miljö inom SLU:s program för Fortlöpande Miljöanalys.

Ladda ned faktabladet här.

Kravet på lagskydd för åkermarken växer

ATL skriver den 19 april följande artikel om ett ökat krav på lagskydd för åkermarken. Du kan även läsa artikeln direkt på ATL:s hemsida där det även finns länkar till ett antal andra artiklar om åkermark.

Svensk och europeisk åkermark försvinner i en rasande fart när bebyggelsen breder ut sig. I Sverige saknas det dock ännu lagskydd för åkermarken, något som finns i många andra länder.

Frågan om lagskydd av åkermarken kommer återigen upp vid LRF: stämma senare i vår via tre motioner från Östergötland, Västra Götaland och Jämtland. Förhoppningen är att ge LRF en ny knuff att gå i mål med sin lobbying.

– Vi har ett tydligt uppdrag från stämman förra året att jobba för ett starkare skydd i lagstiftningen, säger Åsa Hill, jurist och ansvarig på LRF.

Ingen lagändring
Någon konkret lagändring har LRF ännu inte lyckats uppnå men man har ändå lyckats föra in frågan i viktiga pågående och avslutade utredningar, menar hon.

– I miljöprocessutredningen fick vi in att man skulle kunna skydda åkermark genom att klassa det som riksintresse, men utredningen stannade vid att det krävs mer utredning om den nuvarande kommunala tillämpningen av de här reglerna. Nu behandlas frågan i den pågående miljömålsberedningen.

Zoneringssystem
Även SLU-forskaren Anders Larsson, belönad för sitt arbete att värna om åkermarken, ser möjligheter att via lagstiftningen skydda värdefull åkermark.

– Ett minimum vore att göra den bästa åkermarken till riksintresse, men allra helst testa zoneringssystemet man har i Danmark, säger Anders Larsson.

– Där får man inte ha urban expansion inom den agrara zonen. Tar du över en lantbruksegendom måste du bedriva lantbruk på den och inte ändra verksamheten.

Försvårar
Ett skydd av åkermarken försvårar givetvis för lantbrukare att sälja till kommuner och andra. Men den långsiktiga planeringen underlättas och markpriserna kommer att stiga rejält oavsett lagskydd eller ej inom en snar framtid, säger Anders Larsson.

Dagens lagskydd via miljöbalken ger han inte mycket för.

– Lagen säger att jordbruksmarken inte får användas till andra ändamål om det finns annan mark att ta i anspråk för samma sak, men detta är hur lätt som helst att komma runt.

Höjer åkermarken
Åsa Hill menar också att det är viktigt att kommunerna är med på båten och använder sig av planmonopolet på ett bättre sätt.

– Det (ett lagskydd) försvagar inte planmonopolet utan höjer åkermarkens betydelse. Vi vill att kommunerna ska känna att de vill skydda åkermarken. Ett problem är att det är billigare att bygga på åkermark än på tomtmark.

Dolt i dunkel
Hur det står till med den politiska viljan att skydda åkermarken är ännu dolt i dunkel. Inget parti har stuckit ut hakan i frågan, som pockar på en snar lösning.

– Vår livsmedelskonsumtion motsvarar 0,4 hektar per person men vi har inte mer än 0,3 hektar och vi tar från en värld som bara har 0,2 hektar per person, men som säkert också skulle vilja leva som vi gör, summerar Anders Larsson.

Allt mer jordbruksmark försvinner

Lokaltidningen Landskrona/Svalöv publicerade den 18 april följande:

I Europa försvinner flera hektar jordbruksmark per dag till förmån för bostäder, industrier och annan infrastruktur. Det blir allt mindre mark att odla på och Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp, oroas av utvecklingen.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger han.

I Europa är det 275 hektar odlingsbar mark som försvinner per dag. I och med att marken på kontinenten har en högre produktionskapacitet så måste det odlas upp tio hektar någon annanstans om ett hektar försvinner i Europa.
− Snart kommer det inte att hålla, i och med en växande befolkning och mindre jord att odla på, säger Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp.
Sverige, som har en tradition av att kunna bygga ut då landet är glesbefolkat, är inget undantag.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här

Kampen om den goda åkermarken

ATL publicerade den 20 mars följande artikel.

Jordbruksmark försvinner i allt snabbare takt. I EU försvinner 275 hektar – dagligen. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs allt fler röster för att rädda den.

Den globala livsmedelskrisen med skenande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. Och till skillnad från många i andra länder saknar svensk jordbruksmark rättskydd. Men det vill man nu ändra på.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp, landskapsarkitektur.

Stort fokus
Anders Larsson fick nyligen pris för sitt engagemang för att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU i stort.

– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.

– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna, fortsätter Anders Larsson.

Måste ersättas
Den EU-rapport han hänvisar till som slår fast att 275 hektar jordbruksmark försvinner dagligen via exploatering i EU pekar särskilt ut den mycket produktiva europeiska jordbruksmarken.

– Varje hektar som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra platser i världen. Den skånska jordbruksmarken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt.

Där kan man nå veteskördar kring på tio, tolv ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på inte mer än knappt tre ton.

– Och i dessa regioner tävlar kommunerna om att slänga ut logistikcentraler på de bästa åkermarkerna, säger Anders Larsson.

Varningsrapport
En kommande rapport från Jordbruksverket varnar också för att det är i de mest jordbruksintensiva områdena i Halland följt av Skåne där god jordbruksmark försvinner snabbast och att takten ökat de senaste åren.

I sitt remissvar till Miljövårdsberedningen lyfter man fram vikten av att värna om åkermarken men går inte så långt som att kräva ett lagskydd.

– Vi har sagt att exploatering av jordbruksmark måste värderas ordentligt och ta hänsyn till att det är en fondresurs, att den ger avkastning i all framtid. Problemet är att man tittar alltför kortsiktigt när man exploaterar jordbruksmark, säger Martin Sjödal, chef för miljöenheten på Jordbruksverket.

Hur ska Landskrona växa utan att jordbruksmark tas i anspråk?

Helsingborgs Dagblad rapporterar den 22 mars att på torsdagen presenterades tio fantasifulla, men möjliga, framtidsscenarior, signerade studenter vid landskapsarkitektutbildningen i Alnarp.

Visionerna för framtidens Landskrona lyste upp den fullsatta filmsalen på Landskrona museum under torsdagsförmiddagen. Tredjeårsstudenterna på landskapsarkitektutbildningen i Alnarp hade fått i uppgift att ta fram förslag på hur Landskrona skulle kunna växa med 3 000 invånare utan att omkringliggande jordbruksmark behövde tas i anspråk. I går mötte de en publik bestående av stadens tjänstemän och politiker.

– Mycket imponerande. Alla förslag har delar i sig som går att arbeta vidare med. Vi tänker trycka upp dem för att ha och studera. Som tjänsteman hinner man själv inte tänka de här stora tankarna, sa kommunens stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen.

Läs hela artikeln här.