SLU Alnarp – Sida 3 – Den Goda Jorden

Vi planerar som vi var kvar på 70-talet

Helsingborgs Dagblad publicerade den 21 januari artikeln ”Vi planerar som vi var kvar på 70-talet”. Med anledning av Jordbruksverkets senaste rapport om exploatering av åkermark och Länsstyrelsen i Skånes förslag om en nollvision för exploatering av åkermark har tidningen intervjuat Anders Larsson på SLU Alnarp.

Han tycker att Sverige skulle kunna dubbla sin befolkning utan att behöva bygga på någon jordbruksmark. Men tycker politikerna vuxit fast i ett 70-talstänkande. Och välkomnar länsstyrelsens önskan om ett totalförbud för exploatering av stadsnära åkermark.

Anders Larsson erhöll förra årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond. Årets belöning delas ut i samband med föreningen Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv söndagen den 17 mars.

Av Daniel|2013-01-21T16:37:51+01:002013-01-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Urban Kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap

På Landskapsobservatorium har Jonna Milton och Lisa Björk, landskapsarkitektstudenter vid SLU Alnarp skrivit artikeln ”Urban Kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap”.

Att vara mån om det landskap som är grunden för liv har genom historien varit en självklarhet. Dagens samhälle har medfört att bandet mellan människa och produktionslandskap har försvagats. Förr var i princip alla involverade i matens framställning på ett eller annat sätt, idag vilar jordbrukets produktion på enbart ett fåtal procent av Sveriges befolkning. Denna utveckling har för den sakens skull inte gjort gemene man mindre beroende av jordbrukslandskapets förmåga att frambringa mat. Vi står inför en framtid full av utmaningar. Temperaturförändringar, minskad tillgång på naturresurser och en ständigt växande befolkning ställer hårda krav på jordbrukets förmåga att försörja jordens invånare. Vi är övertygade om att vi inför en sådan framtid måste återupprätta banden med jordbrukslandskapet.

Enligt nationalencyklopedin innefattar begreppet Landskap vår fysiska omgivning i vid bemärkelse (NE, 2012). Observatorium beskrivs som en anläggning för astronomiska observationer (NE, 2012). Skulle man då kunna säga att landskapsobservatorium står för synen på landskap sett från rymden? Alltså en globalt omfattande syn? Kanske, i alla fall just det här fallet. Det är nämligen just den landskapssynen som vi, Jonna Milton och Lisa […]

Av Daniel|2012-12-20T08:18:01+01:002012-12-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Varför tätare städer?

Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling publicerade den 15 oktober krönikan ”Varför tätare städer?” skriven av Caroline Dahl, koordinator, nätverket stadsutveckling.

Center for byplanlægning, under ledning av professor Jens Kvorning och forskningsassistent Lisbeth Nørskov Poulsen, hävdar i rapporten Strategier for bæredygtige byomdannelse att “Her diskuteres det [Hållbarhetsbegreppet] som et spørgsmål om hvilke bystrukturer, der må opfattes som de mest bæredygtige. Med detta fokus bliver tætheden den centrale parameter.” Täthet har under ett par decennier varit en återkommande parameter i fråga om en hållbar stadsutveckling, vilket också konstateras i citatet ovan. Begreppet har ofta fokuserat på den byggda tätheten eller befolkningstätheten, men har under senare tid allt oftare breddats till att inkludera även social och kulturell täthet.

Den vanligt förekommande argumentationen för tätortsförtätning tycks vara av både en proaktiv och en reaktiv natur. I den förstnämnda situationen förespeglas att förtätning bidrar till ett rikt stadsliv med positiva effekter för den sociala livsmiljön och ekonomiska faktorer. Livskvaliteten i de europeiska städerna står i fokus för EU:s utvecklingsarbete. Täta miljöer där de historiska spåren utgör en del av vardagslivet anses vara upplevelser som lockar. Småskaliga, varierande, fotgängarvänliga och befolkade stadsrum är kvaliteter som eftersöks och som spås vara avgörande etableringsfaktorer i en postindustriell […]

Av Daniel|2012-11-24T09:18:27+01:002012-11-24|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Femmor lyfter fram åkrars betydelse

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.

En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.

Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.

Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.

Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.

Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det […]

Av Daniel|2012-11-21T07:54:30+01:002012-11-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Så ska den goda jorden skyddas

I Skanskans bilaga På Landet den 14 november ägnas fyra sidor åt åkermarken.

Läs artiklarna här

Av Daniel|2012-11-15T08:26:09+01:002012-11-15|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Vill du också vara med och motverka Urban Kannibalism? Svara på följande enkät och läs mer om bakgrunden nedan.

Stad och land är beroende av varandra. Det är ingen slump att många av våra städer är belägna i slättlandskap, omgivna av bördig jordbruksmark. Stad och land har genom historien levt i symbios med varandra. Jordbrukslandskapet försåg stadens människor med livsmedel, energi, råvaror för kläder och byggnader medan landsbygden gynnades av stadens marknad och avfall som kunde gödsla åkrarna. Idag lever staden i många fall på bekostnad av landsbygden och genom flera städers kraftiga expansion konsumeras på så sätt jordbrukslandskapet. Matproduktion är en förutsättning för människans överlevnad och att överkonsumera jordbrukslandskapet betyder att vi tar slut på resurser som är en förutsättning för liv. Framtidens olösta bränsleförsörjning lämnar inga garantier för att vi även fortsättningsvis kan importera mat från fjärran länder. Då behöver vi vårt lokala jordbrukslandskap!

Genom vårt pågående examensarbete vill vi uppmärksamma den urbana kannibalism som pågår och nedanstående enkät är en del i arbetet, där vi söker svaret på hur människan ser på sin relation med jordbrukslandkapet i Eslövs kommun. (Svara gärna även om du inte bor i Eslöv. Det blir ett jämförande material.) Tack på förhand för din hjälp! Ta gärna en titt på vår […]

Av Daniel|2012-10-29T14:21:55+01:002012-10-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Asfaltera inte den goda jorden

I dagens Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson följande ledare ”Asfaltera inte den goda jorden”.

Livsmedelsproduktionen i världen behöver öka med 50 procent fram till 2030, enligt beräkningar av FN-organet FAO. Samtidigt fortsätter Sverige, inte minst Hallands kommuner, att asfaltera den bästa åkermarken.

Livsmedelsproduktionen ökar i världen, trots vad många tror. Under 1990-talet var ökningen två procent per år. Eftersom befolkningen också ökade ledde det inte till någon verklig standardhöjning, men svält och undernäring har ändå minskat de senaste 20 åren.

Men med tanke på både befolkningsökningen och att många människor behöver mer mat – ja inte vi i de ”rika” länderna, förstås – behöver matproduktionen öka än mer. Istället tyder beräkningar på att ökningstaken minskar, om inte något radikalt händer.

Det kan till exempel vara att vi tar bättre vara på åkermarken i Sverige och i Europa. När föreningen Den goda jorden höll konferens (i samarbete med bl a länsstyrelsen) i Lögnäs utanför Laholm för ett par veckor sedan redovisade landskapsarkitekten Anders Larsson från Lantbruksuniversitetet i Alnarp att 275 hektar åker försvinner varje dag i Europa. Det betyder att ungefär 100 000 hektar asfalteras eller bebyggs vare år.

Sverige är inte bäst i klassen, snarare tvärtom. Per invånare har Sverige allra mest asfalterad mark i […]

Av Daniel|2012-10-22T09:29:12+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Vi har mest asfalt i Europa

Land Lantbruk & Skogsbruk publicerade den 12 oktober ledaren ”Vi har mest asfalt i Europa” skriven av Kerstin Davidsson.

Visste ni att vårt glesbefolkade Sverige är det land i Europa som har mest asfalt i Europa, räknat per invånare?

Nej, troligen inte. Men så är det, och det var en av aha-upplevelserna för mig på föreningen Den goda jordens seminarium i förra veckan.

– Vi hanterar problemen dåligt. Vi har fem gånger så mycket asfalt per person jämfört med de bästa delarna av Europa, berättade landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU Alnarp, i ett föredrag på seminariet.

Skälet är vårt sätt att planera, med glesa och utspridda tätorter. I andra, mer tättbefolkade länder, förtätar man städerna. I tyska delstaten Baden-Württenberg, som Anders Larsson studerat, förtätar man städerna samtidigt som man lyckas utöka andelen grönområden. Resultatet blir städer med levande stadskärnor och mindre exploatering av åkern.

Men i Sverige skyfflas tanklöst prima matjord bort för att marken ska upplåtas åt logistikcentra eller shoppingpalats utanför städerna. Visst, det finns ett skydd för åkern i Miljöbalken. I tredje kapitlet heter det att ”brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen…” Men lagen är tandlös. Ingen prövar kommuners tolkning av […]

Av Daniel|2012-10-19T07:23:04+02:002012-10-19|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Presentationer från seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?”

Här finns nu alla de presentationer som föreläsarna visade vid seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?” på Lögnäs Gård fredagen den 5 oktober.

Arne Joelssons presentation.

Anders Larssons presentation del 1.

Anders Larssons presentation del 2.

Johanna Hellstens presentation.

Elisabeth Falkhavens presentation.

Den rapport som Anders Larsson refererade till ”Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” hittar du här.

Av Daniel|2012-10-09T09:04:22+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Nyttig lektion….

Gunnar Gullander skrev följande inlägg på Centerpartiet i Laholms blogg den 6 oktober.

på Lögnäs Gård gick i går för fjärde gången i de halländska kommunerna en konferens på ”DEN GODA JORDEN TEMAT” av stapeln, huvudtalare Anders Larsson från SLU, Alnarp stod för denna nyttiga lektion om hur vårt moderna samhälle hanterar resursen ÅKERMARKEN, han är troligtvis den mest sakkunnige i ämnet i vårt land. För andra gången i år tog jag del av beskrivningen med backspegel, nuläge och vad som håller på att hända, främst med statistik från Skånelän, egentligen utan att det påverkar beslutsprocessen hos kommunerna. Ofta hörs kommentaren: ”som dom bygger på den goda jorden i Halmstad eller Landskrona exempelvis”! ! Det är hög tid för oss i kommunenna att lyfta blicken liksom Anders gjort ,om man blickar över sundet in i vårt åkerrika grannland, där kan man inte lika aningslöst exploatera åker som hos oss som enligt länsstyrelsen i Halland inte på långa vägar kan försörja oss själva längre. (detta om något är väl en tankeställare) Jag är vanligtvis stolt att vara Laholmare, dock inte i denna fråga, på de tre föregående konferenserna i Falkenberg, Halmstad och Varberg har företrädare för resp. kommun haft ambitionen att visa hur man […]

Av Daniel|2012-10-06T17:11:44+02:002012-10-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer