Landskapskonventionen – pålaga eller möjlighet?
KSLA arrangerar den 9 februari 15:30-18:00 en sammankomst ”Landskapskonventionen – pålaga eller möjlighet?”.
Sammankomsten går att följa i direktsändning på internet. Du hittar länk här.
Räcker marken?
I KSLA-Nytt nr 4 publiceras en artikel om en konferens på KSLA.
Räcker marken till för att försörja mänskligheten med mat, virke och bioenergi i framtiden? Det var den övergripande frågan för den konferens som KSLA arrangerade den 27 september 2011. Frågan fick naturligtvis inget entydigt svar, tvärtom kan man säga att det var ett väl avvägt seminarium – utvecklingsoptimisterna fick en rejäl dos positiva framtidsutsikter, samtidigt som de mer dystopiskt lagda fick goda argument för att vi står inför en mörkare och mer konfliktfylld framtid.
Rusning efter jordbruksmark i fattiga länder
Lunds Universitet arrangerade i veckan ett seminarium om Land grabbing. I seminariet deltog frivilligorganisationen Grain som i september i år fick Right Livelihood Award, det så kallade alternativa nobelpriset, för sin kamp mot ”land grabbing”.
”Land Grabbing” står för det nya fenomenet att företag i den rikare världen köper upp jordbruksmark i den fattiga världen. Överenskommelsen görs oftast upp över huvudet på de småbönder och herdefolk som utnyttjar marken, som inte får en chans att protestera.
Enligt uppskattningar från bl.a. Världsbanken är det 60-80 miljoner hektar jordbruksmark i över 60 länder som de senaste åren blivit uppköpta eller utarrenderade. Det motsvarar nästan hälften av all jordbruksmark inom EU. Två tredjedelar av dessa arealer ligger i Afrika söder om Sahara.
Förespråkarna för uppköpen pekar på fördelarna med de nya arbetstillfällen och inkomster som ett mer storskaligt jordbruk kan ge till lokalsamhällena. Detta argument diskuteras vid seminariet, som har titeln ”Land Grabbing – Pathways to resource security or threats to local livelihoods?” Talare är Peter Einarsson och Devlin Kuyek från Grain och Barry Ness från Lucsus (Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling).
På Lunds Universitets hemsida publicerades detta referat.
– Vi ser just nu en massiv överföring av livsmedelsproduktion från de fattiga länder som […]
Seminarium – Svensk och internationell markanvändning
Under senare år har behovet att producera mer mat, fiber, bioenergi och foder fått ökat internationellt fokus. Produktionen har ett gemensamt: de är alla beroende av fotosyntesen och därmed mark. Konkurrensen mellan grödorna skärps. Hur ska vi behålla de bördiga markerna i biologisk produktion? Finns det ytterligare arealer av odlingsvärd mark att ta i anspråk? Akademien har under året haft flera aktiviteter med fokus på mark och markanvändning såväl nationellt som internationellt. Vid detta seminarium får vi en summering från dessa aktiviteter.
Tid: Torsdag 8 december 2011, kl 12.30–15.00
Plats: KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: senast 1 december
Avgift: kostnadsfritt
Mer information hittar du här!
Ladda ner: Inbjudan till seminariet Svensk och internationell markanvändning
Slå vakt om Hallands jord
Bertil Nilsson, Vallås skriver idag i en insändare på Hallandsposten en kommentar till insändare av Gunnar Gullander 7/11.
Insändaren refererar till ett seminarium i Varberg i Anders Stenströms anda. Där konstaterade landshövding Lövdén att mycket av Skånes bästa jordar ”försvunnit”.
Seminariets värdkommun Varberg redovisade en ödmjuk inställning till exploatering av åkermark. Vidare nämns Åmotsplanen i Laholm och Wrangelsroområdet i Halmstad som skrämmande exempel på exploatering av god jord. På Wrangelsro hade ju Anders Stenström ett informationstält om just ”Den goda jorden”.
Borde inte Hallands landshövding redovisa hur mycket av Hallands åkermark som har ”försvunnit” till lagerbyggnader, köpcentra etcetera?
Är det rimligt att kräva av landshövding Lövdén att han arbetar för sitt och vårt län för att hindra denna skövling?
De styrande i Halmstads kommun skall också vara medvetna om följderna av denna exploatering och inte sträva efter att bli ”bäst” i skövling.
Svenska kyrkan har också med sitt förvaltarskapsuppdrag anledning att medverka till att ”Den goda jorden” förblir en God Jord.
Snabb förlust av åkermark i Sverige
ATL uppmärksammade seminariet i Varberg i en artikel den 1 november. De redovisar där den statistik som Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson presenterade.
Bevara bästa jorden för matproduktion
Gunnar Gullander skrev en insändare i Hallandsposten den 7 november.
Åkermarken minskar. Skall vi göra nåt åt det? Ämnet för årets seminarium i Anders Stenströms anda är högaktuellt.
Landshövding Lövdén konstaterade där, att 14 000 hektar av Sveriges bästa jordar i Skåne ”försvunnit” och 9 000 ligger i planeringsstadier. Det är lätt att dra paralleller med Hallands kustkommuner.
Spontant tänker jag ”så här kan vi inte fortsätta”, men vår generation kan faktiskt göra det och nästa och nästa… men sen, vilket ansvar har vi? Sverige är för närvarande långt ifrån självförsörjande på animalier förutom fågelprodukter. Livsmedelsbrist existerar emellertid inte, och så länge butikskedjorna kan skaffa varor från när och fjärran behöver vi konsumenter inte bry oss. Genom handelns egna varumärken skall vi heller inte veta ursprunget.
Seminariets värdkommun Varberg redovisade en ödmjuk inställning till exploatering av åker och jobbar aktivt med begreppet omvandling = förtätning av redan ianspråktagen mark.
Denna metod var precis vad många medborgare i Laholm föreslog i förarbetet till ”Vart skall Laholm växa”. Under året har Åmotsplanen klubbats, den föreslår att 300 ha av den goda jorden skall bebyggas med plats för upp till 6 000 människor. Det skall dock ske på lång sikt = en till två generationer!
Jörgen, en dansk […]
Rapport från Seminariet ”Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?”
Carl Jonsson, regionstyrelseledamot LRF Halland rapporter på LRF:s hemsida från seminariet i Varberg den 28 oktober.
Den goda jorden inbjöd till ett seminarium den 28 oktober och ett fullsatt auditorium fick höra landshövding Lars-Erik Lövdén inviga, med bl a att läsa upp det miljömål som beskriver åkerjordens skydd och följa upp med tillägget, att inga kommuner i Halland har kommit speciellt långt i frågan. Statistiken berättar att Skåne blivit av med 14 000 ha sedan 70-talet till vägar och hus, en utveckling som oroar landshövdingen.
Förstetalare var Jan Malmgren, samhällsplaneringschef i Varberg. Ung, vältalig, orädd som pratar om samhällets utveckling med hänsyn till folkökning, lagar och direktiv, föroreningar, klimatförändringar etc. Många kloka ord och tankar om hur Varberg skulle kunna se ut om 20 år, där kanske ett i dag rent villaområde skulle kunna husera tio gånger fler människor än nu och samtidigt ha möjlighet till all service inom området. I klartext att Varberg utan att bebygga på en kvadratmeter ny mark skulle kunna mångdubbla sin befolkning.
Jörgen Korning från Videnscentrat i Aarhus tog vid med danskarnas sätt att jobba. Han beskrev bl a samhällets krav på bönderna: ingen lukt, ingen störande bebyggelse samt ingen påverkan på miljön. Som kontring beskrev han även […]
Skydda den goda jorden
I Hallands Nyheter publicerar Yngve Sunesson följande ledare idag.
Igår passerade jordens befolkning sju miljarder människor. Samtidigt försvinner alltmer åkermark under asfalt och betong. Det går inte ihop.
De senaste årtiondena har mycket åkermark slutat användas i Sverige. Sedan 1990 har åkerarealen minskat med 200 000 hektar. Det motsvarar dubbelt så mycket åkermark som finns i hela Halland.
En stor del av denna har omvandlats till skogsmark eller brukas överhuvudtaget inte. Men en stor del används för vägar, industri och annan bebyggelse. Den senare delen är förbrukad för all framtid. Det är ett kortsiktigt agerande.
När Region Halland tillsammans med bl a föreningen Den goda jorden i fredags ordnade ett seminarium i Varberg konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson att takten i omvandlingen av åker till ”exploaterad mark” har ökat. Medan det under perioden 1998–2005 var 215 hektar åker som varje år omvandlades till asfalterad eller bebyggd yta var det under åren 2006–2010 över 400 hektar per år som togs ur bruk.
Hallandskommunerna hör till de största syndarna, med Varberg på 2:a plats och Falkenberg som 5:a på listan över kommuner som exploaterat mest åkermark de senaste åren. Halmstad kommuns nya industriområde i Kårarp byggs på allra bästa åkermark. Det visar att den konferens […]
Malmö exploaterar mycket åkermark
Skånska Dagbladet publicerar idag en artikel med anledning av seminariet i Varberg i fredags. Den inleds så här:
Malmö stad är en av de kommuner i landet som exploaterar mest åkermark. Det visar färsk statistik som Jordbruksverket tagit fram. Vid ett seminarium i Varberg om den minskande åkermarken konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson också att minskningen går allt snabbare.
– Det är viktigt att bryta trenden med minskande åkermark, påpekade han.
– I dag har också åkermark ett svagt lagligt skydd. Lagstiftningen tillkom vid tidpunkten för avregleringen av jordbruket, i början på 90-talet, och då hade vi en överproduktion av livsmedel. Medvetenheten om åkermarkens betydelse var svag.
I dag finns en helt annan insikt om åkermarkens värde. Det är mot den bakgrunden som Jordbruksverket nu vässar det specifika miljömål som verket ansvarar för, ”Ett rikt jordbrukslandskap”.
Målsättningen måste bli tydligare:
– Den förändring vi föreslår år att nuvarande åkermark inte får minska i någon större omfattning. Regionalt föreslår vi att inget område får vara mindre än 90 procent av den åkermark vi hade år 2000. Det är också särskilt viktigt att vi får uppföljningsbara mål.