Etikett: Seminarium

Seminarium: Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?

När: Torsdagen den 10 december kl 13.00–15.00
Var: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm
Avgift: Kostnadsfritt, men obligatorisk anmälan senast 8 december.
Web: Seminariet webbsänds, länk på vår hemsida.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, bekämpa den globala uppvärmningen och stödja ekosystemens viktiga funktioner. Detta seminarium handlar om jordarnas betydelse för vår livsmedelsförsörjning, och om hur vi bevarar jordarna för framtida generationer.

• Seminariet inleds av svenska FAO-kommittén.
• Dagens moderator är Peter Sylwan.
• Talare är Anders Malmer, professor SLU, Elisabet Weber, länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne, Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute, samt Anders Wijkman, ordförande miljömålsberedningen.
Tillsammans ger de oss en överblick över några av de planeringsprocesser och policyredskap vi kan använda oss av lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att försvara, bevara och fortsätta bruka vår odlingsjord.

Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien arrangerar den 10 december ett seminarium med rubriken ”Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?”.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, bekämpa den globala uppvärmningen och stödja ekosystemens viktiga funktioner. Detta seminarium handlar om jordarnas betydelse för vår livsmedelsförsörjning, och om hur vi bevarar jordarna för framtida generationer.

Seminariet inleds av svenska FAO-kommittén. Dagens moderator är Peter Sylwan och talare är Anders Malmer, professor SLU, Elisabet Weber, länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne, Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute, samt Anders Wijkman, ordförande miljömålsberedningen. Tillsammans ger de oss en överblick över några av de planeringsprocesser och policyredskap vi kan använda oss av lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att försvara, bevara och fortsätta bruka vår odlingsjord.

Den Goda Jorden på Milamässan

Den Goda Jorden ställer ut på MILA-mässan 12-14 februari. Kom och diskutera hur vi kan hjälpas åt att bevara åkermarken som en produktionsresurs för framtida generationer.

Den Goda Jorden medverkar även i tre miniseminarier under Milamässan på seminariescen Öst.

Torsdag 12 februari 13.30-13.55 Marken, maten, miljön – din mat och dess ursprung.
Om framtidens matproduktion och begreppet matkvalité.
Föreläsning med Eva von Wachenfelt, Den Goda Jorden.

Fredag 13 februari 14.30-14.55 Jordbruksmark i förändring

Lördag 14 februari 10.30-10.55 Marken, maten, miljön – din mat och dess ursprung.
Om framtidens matproduktion och begreppet matkvalité.
Föreläsning med Hans Andersson, Den Goda Jorden.

Läs mer om Milamässan här

Makten över marken

KSLA:s sammankomst under rubriken ”Makten över marken” finns nu tillgänglig här

Den svenska åkermarken minskade med ca 150 000 hektar mellan 1998 och 2010. Under perioden exploaterades ca 4 300 hektar för bebyggelse och industriändamål. Ofta ligger den exploaterade marken i slättbygderna och har högt brukningsvärde. Skyddet av brukningsvärd jordbruksmark i Sverige är mycket svagt i en internationell jämförelse. Det gäller nationellt, regionalt och lokalt. Beslutsfattare ställs inför svåra avvägningar vid planeringen: Ska man förtäta eller bygga ut, ofta på värdefull åkermark? Hur man än väljer får det olika samhällsekonomiska konsekvenser.

Höstens riksdags- och kommunval aktualiserar frågan om vem och vad som ska bestämma över hur vi använder vår livsviktiga åkermark. Nyligen har också en expertgrupp till Miljömålsberedningen lagt fram rapporten ”Hållbar användning av jordbruksmark”. Där föreslås att kommunerna ska ta större hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark och att länsstyrelserna bör få en starkare roll i tillsynen av plan- och bygglagen. Parallellt har Jordbruksverket publicerat rapporten ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. Här beskrivs hur kommuner och länsstyrelser ofta brister när det gäller hushållning med brukningsvärd jordbruksmark. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning för att se över det regelverk som styr över kommunernas fysiska planering för t.ex. bostäder, industri och infrastruktur. Utredningen, som ju också berör markanvändningen, har just inletts och man är intresserad av att fånga in synpunkter för det kommande arbetet.

Hur ska olika behov och särintressen prioriteras och bäst vägas samman i en hållbar samhällsutveckling? Går det att skapa styrsystem för detta? Vi hoppas att dagens diskussion ska bidra till ökad kunskap om de olika intressen som ska förenas och till att skapa bra beslutsunderlag för att hållbart styra användningen av jordbruksmark.

 

 

Gröna idéer sprids från Helsingborg

Förtätade stadskärnor, urbana stationssamhällen och högre skattning av åkermarken. Det är den hetaste trendspaningen på miljökonferensen som pågår på Dunkers just nu enligt en artikeln ”Gröna idéer sprids från Helsingborg” i Helsingborgs Dagblad den 3 juni.

De skriver bland annat:

Det finns också en global omvärld att ta hänsyn till, och där får politikerna en känga av Johan Kuylenstierna. Han är vd för Stockholm Environment och utsett till årets miljömäktigaste av tidningen Miljöaktuellt.

– Generellt underskattar vi hur globala trender påverkar Sverige. När det gäller tryggad livsmedelsförsörjning ligger Sverige lägst i hela EU, vi importerar femtio procent. Vi bygger på vår fina jordbruksmark i stället. Kommunerna bestämmer, men det är en farlig strategi som politikerna har valt, säger han och fortsätter:

– Tyvärr krävs det en större händelse, till exempel torka i Ryssland som ger exportstopp, som leder till kraftiga prisökningar på livsmedel. Det påverkar i sin tur den sociala tryggheten i Sverige.

Johan Kuylenstiernas trendspaning är att jordbruksmark kommer att klassas som riksintresse.

– Men man kan också vända på problemet och se det som en möjlighet för svensk livsmedelsindustri, tillägger han.

Politikernas miljötänkande finns, men Johan Kuylenstierna efterlyser mer långsiktighet i besluten.

– Det är viktigt att överskrida blockgränserna och lyfta internationella frågor som påverkar på lokal nivå, säger han.

Vem har makten över marken?

En eftermiddag på SLU Alnarp den 15 maj med forskning, politik och praktik kring markanvändning och livsmedelsförsörjning

Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Skåne vill samla de viktigaste aktörerna kring åkermarkens användning för att söka gemensam kunskap och byta erfarenheter kring hur vi hållbart värnar den bästa åkermarken för livsmedels- och energiproduktion för vår framtida försörjning.

Inbjudan hittar du här.

Anmäl dig här.

Mer information om arrangemanget hittar du här.

Skenbar livsmedelstrygghet?

Den 19 mars arrangerade SLU, LRF, KSLA och SEI seminariet ”Skenbar livsmedelstrygghet? – Sveriges roll i framtidens globala livsmedelsförsörjning” i Stockholm. Ett heldagsseminarium där man diskuterade en av vår tids kanske viktigaste ödesfrågor: Den globala livsmedelsförsörjningen, och den roll som Sverige kan och vill spela.

Vi har länge, kanske alltför länge, förlitat oss på en ständigt ökande import av livsmedel. Men i dag ökar konkurrensen om naturresurserna, när jorden ska försörja ytterligare ett par miljarder människor. Hur möter vi kraven på ökad matproduktion för värdens växande befolkning? Kan vi, genom att bättre utnyttja våra förutsättningar, bidra till ökad och förbättrad livsmedelsproduktion?

Du kan se seminariet i efterhand här