Etikett: Riksdagen

Vi måste skydda värdefull jordbruksmark

Skånska Dagbladet publicerade den 21 mars debattartikeln ”Vi måste skydda värdefull jordbruksmark” skriven av Anders Hellström (M) ledamot i kommunfullmäktige och ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun, Michael Svensson (M) riksdagsledamot för Hallands län och Bengt-Anders Johansson (M) riksdagsledamot och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.

Samma debattartikel i Hallands Nyheter 23 mars

Exploatera inte Sveriges framtida fördelar

Land Lantbruk publicerade den 8 mars debattartikeln ”Exploatera inte Sveriges framtida fördelar” skriven av Bengt-Anders Johansson (M), riksdagsledamot och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

Han skriver bland annat:

Sverige har utomordentliga framtidsmöjligheter när det gäller livsmedelsproduktion. Vi har bra åkermark, fyra årstider som hjälper marken att reda sig, lämpligt klimat och kanske det allra viktigaste, bra tillgång på vatten.
……
Vissa förespråkar att vi gör jordbruksmarken till ett riksintresse, men det skulle innebära att vi tar stor makt bort från kommunerna. Det är kommunerna som har ansvaret för detaljplanerna och så bör det förbli. Men få kommuner tar sitt ansvar gällande exploateringen, endast cirka 20 procent av Sveriges kommuner har en policy för bevarande av jordbruksmark. Vi måste gemensamt informera och öka kunskaperna hos kommunerna om varför vi ska skydda vår jordbruksmark och varför den är värdefull.

Åkermark måste bevaras

Sundsvalls Tidning publicerade den 5 mars debattartikeln ”Åkermark måste bevaras” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talesperson för landsbygdspolitiska frågor samt vice ordförande i Den Goda Jorden och Liza-Maria Norlin (KD), partistyrelseledamot.

De avslutar debattartikeln så här:
Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. Att vi bevarar och förvaltar åkermark är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna odla och producera svenska livsmedel. Att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.

Skyddet av åkermark ses över

Supermiljöbloggen uppmärksammar att regeringen givit jordbruksverket i uppdrag att se över hur det lagliga skyddet för åkermark fungerar i inlägget ”Skyddet av åkermark ses över” den 22 februari.

De avslutar inlägget:
Trots att många kommuner alltså tar frågan på allvar så byggs det fortfarande på värdefull åkermark, vi hoppas att jordbruksverkets utredning ger upphov till konstruktiva och konkreta förslag på hur förlusten av jordbruksmark ska kunna stoppas.

Utredning: hur skyddas jordbruksmark

Hur jordbruksmark används och bebyggs är en återkommande fråga. Nu har regeringen beslutat att ge Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera reglerna som ska skydda åkermarken.
– Bördig jordbruksmark är en ovärderlig resurs för hela Sverige. Det är viktigt att vi får en bild av hur lagen tillämpas. Länsstyrelserna och kommunerna har en betydelsefull del i att bevara den värdefulla jordbruksmarken, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Läs landsbygdsdepartementets pressmeddelande här.

Läs artikeln ”Skyddet av åkermark bekymrar regeringen” i ATL här.

Lyssna på SR P4 Malmöhus inslag ”Minister vill utreda lag som skyddar åkermark” här.

Riksdagsmotioner om åkermarken

Tre motioner rörande exploatering av åkermark är inlämnade till höstens riksdag.

Irene Oskarsson (KD) har lämnat in motion 2012/13:C217  Åkermarken, om att främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara god åkermark. Läs hela motionen här.

Kew Nordqvist (MP) m fl har lämnat in motion 2012/13:C304 Gör åkermarken till riksintresse, om att regeringen bör låta utreda lagförslag om att göra åkermarken till riksintresse. Läs hela motionen här.

Sara Karlsson (S) m fl har lämnat in motion 2012/13:S9139 Jordbruksmark som riksintresse, om att jordbruksmark ska kunna riksintressemärkas. Läs hela motionen här.

 

Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning

Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (dir. 2011:91). I denna delrapport redovisar Miljömålsberedningen en problemanalys som grund för det fortsatta arbetet. Analysen inkluderar prioriteringar och avgränsningar för det fortsatta arbetet. Delrapporten innehåller även en tidplan för kommande rapporteringar.

Miljömålsberedningens uppgift är att föreslå strategier för hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås. Fokus ska läggas på särskilt svåra områden som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Avvägningar kan behöva göras både mellan miljömål och mellan miljömål och andra viktiga samhällsmål. Strategierna ska innehålla etappmål, åtgärder och styrmedel. Det innebär att både målen och vägarna fram till målen – åtgärderna och styrmedlen – ska finnas med i strategierna.På så sätt åstadkoms handlingsorienterade strategier.

En långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att vi ska kunna nå många av miljökvalitetsmålen. Markanvändning är också av stor betydelse för många viktiga samhällsintressen och näringar exempelvis jord- och skogsbruk, infrastruktur och energiproduktion. Hur marken används påverkar även många kulturmiljövärden och har även betydelse för turism, friluftsliv och rekreation. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning måste därför många olika intressen och anspråk beaktas.

15 juni 2013 lämnas delrapportering med inriktning på skydd och skötsel av landområden och hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas.

Uppdraget ska slutredovisas den 15 juni 2014.

Läs hela delrapporten här.

Flera möten om markrofferi (land grabbing)

Mats Widgren på kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet skrev den 10 maj följande inlägg på sin blogg.

Nu under våren planeras flera möten i olika sammahang där svenska ekonomiska intressen i kapplöpningen om jordbruksmarken kommer att vara i fokus.

Den 28 maj hålls på SIDA
Seminar on Land-related Investments in Africa, B4D

Den 29 maj på Naturvårdsverket:
South at the Steering Wheel: Improving sustainability in land investment for bioenergy in sub-Saharan Africa

Båda dessa möten verkar ha som utgångspunkt att dessa investeringar är bra (eller i vilket fall som helst kommer hända) men kan bli lite bättre, lite mer sustainable. Jag har svårt att följa med på argumentationen eftersom hela frågan om respekten för de ursprunliga markrättigheterna för mig är den avgörande frågan. Där har alla av mig kända svenska projekt redan gått fel. Hur ska man i efterhand kunna förbättra det?

Den 14 juni i Riksdagshuset
Landgrabbing’ – vad är det, varför sker det, och vilka blir effekterna?
Detta seminarium riktar sig till riksdagsledamöter, pressen och speciellt inbjudna. Ett öppet seminarium arrangerat av svenska frivilligorganisationer hålls samma kväll (14 juni). Mer information om detta kommer snart på http://www.rightlivelihood.org/

Samma dag den 14 juni ordnar Svensk Kyrkan, Västerås stift ett öppet möte om
Skogsprojekt i Afrika – möjligheter och risker
Det är rakryggat av Västerås stift att på det sättet utsätta sitt omdebatterade skogsprojekt i Mocambique för granskning

Odla på åkermarken

Debattartikel i Trelleborgs Allehanda den 27 april skriven av riksdagsledamoten Otto von Arnold (KD). Även publicerad i Skånska Dagbladet den 26 april under rubriken ”Bygg långsiktigt klokt och odla på den Skånska åkermarken”.

Eftersom mark och vatten är begränsande resurser för expansion måste de förvaltas på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt. Det skriver riksdagsledamoten Otto von Arnold (KD).

Skånes befolkning växer och många kommuner ser en möjlighet att växa. Det ger ökad kommunal välfärd, fler bostäder och fler efterlängtade skattekronor – så här ska det byggas. Så resonerar många kommunpolitiker i bland annat Staffanstorp och Trelleborg.

De kommuner som vill expandera ligger på en av världens mest högavkastande åkerjordar, Lundaslätten och Söderslätt. Därför är det beklagligt att kommunalråden i nämnda kommuner inte kan se vilka skånska och nationella värden vi riskerar att förlora om byggnationen på åkermark får fortskrida på ett inte långsiktigt hållbart sätt.

Åkermarkens skydds­nivå har uppfattas av många som inte speciellt hög jämfört med ett antal riks­intressen som anges i miljöbalken, såsom mark och vattenområden för naturvård, kommunikationer, försvaret etc. Det kommunala planmonopolet anses också stå över.

Det förs därför en intensiv debatt om att klassa den goda åkermarken som riksintresse. Även om detta skulle vara en framkomlig väg finns andra intressen som också kan behöva skyddas och det ena ställs mot det andra i ett byråkratiskt virrvarr. Med tiden måste vi kanske se över detta system också.

De faktiska omständigheterna med klimatförändring och en ökande världsbefolkning sätter fokus på den skånska åkermarkens goda produktionsförmåga av livsmedel och energi. Enligt den statliga Miljömålsberedningen reser klimatförändringarna frågan om vilka framtida utmaningar som Sverige kommer att möta när det gäller produktion av mat, foder, bränsle och andra produkter. Även hur den långsiktiga användningen av åkermark efter år 2020 diskuteras i en annan statlig utredning. Vidare har vi ”ett rikt odlingslandskap” som ett av de 16 övergripande miljö­målen.

Eftersom mark och vatten är begränsande resurser för expansion måste de förvaltas på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt där varje kommun är skyldig att i sin översiktsplan redogöra för hur man tänker utnyttja dessa. Staten genom länsstyrelserna har att efter Miljöbalkens hushållningsregler bedöma den bästa användningen på regional och mellankommunal nivå. Med den nya plan- och bygglagen har denna samordning förstärkts och ett större helhetsgrepp måste tas.

I Skåne har vi en speciell situation med många, kanske för många, små kommuner som riskerar att bara se till sitt och inte till den skånska helheten. Därför finner jag länsstyrelsens förslag om att sträva efter en ”nollvision” för konsumtion av åkermark för bostadsbyggande som väl avvägt och absolut rätt i tiden.

Vi kan inte fortsätta se på när dessa värdefulla åkermarker sugs upp av urbaniseringen. Städer och tät­orter ska givetvis kunna växa men det går att hitta andra lösningar genom att förtäta och bygga på andra icke odlingslämpliga marker. Med förbättrade kommunikationer kan skåningarna komma närmare naturen och mycket av en ganska öde landbygd att leva upp. Som riksdagsledamot ser jag det som en viktig uppgift att följa de nya lagarna kring markanvändning och se hur de tillämpas regionalt och kommunalt.

Genom att kategoriskt vilja bygga på den goda åkermarken och ytterligare minska den odlingsbara ytan gör vi bara våra barn och barnbarn en björntjänst.