Gotlands nya bygglovschef vill vara mer strikt till att göra om jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gotlandsnytt publicerade den 9 januari inslaget ”Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige.”

Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige. Men här på Gotland är andelen mark som byggs bland de lägsta i landet. Byggnadsnämnden på Gotland har blivit striktare och säger allt oftare nej till bygglov på jordbruksmark, säger bygglovschefen Christina Gortcheva i dagens Onsdagsintervju.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Christina Gortcheva är bygglovschef i regionen sedan i höstas. Hon kommer ursprungligen från Bulgarien men har varit i Sverige sedan 1987. Hon har jobbat i fem olika kommuner, och kommer närmast från Uppsala där hon varit bygglovschef. Byggloven har stått på kö i regionen, men nu har man hunnit ifatt, men hon påpekar vikten av man tar professionell hjälp när bygglovshandlingar görs. Minst 60 procent av alla bygglov måste kompletteras, vilket hon tycker är mer än i de övriga kommuner hon jobbat.

På Gotland exploaterades 63 hektar jordbruksmark mellan åren 2006 – 2010, visar statistik från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets tabell med data över exploatering per län och kommun (pdf)

Jordbruksmarkens högre värde och möjligheterna att odla i närheten där man bor- istället för […]

Av |2013-01-09T19:51:09+01:002013-01-09|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Goda jordar minskar snabbt i Halland

Sveriges Radio Halland uppmärksammade Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark med ett radioinslag den 6 januari. Bland annat med en intervju med föreningens sekreterare Bengt Svensson.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Halland sticker ut i en ny mätning av hur mycket åkermark som försvinner för att den bebyggs. I Halland är takten mer än dubbelt så hög som i övriga landet.

Det är beklagligt men ganska lätt att förstå, tycker Bengt Svensson i Falkenberg som är sekreterare i organisationen Den goda jorden.
– Det är ju lite oroväckande att vi ligger i topp på den listan. Man trodde att Skåne var sämst i klassen, men så är det tydligen inte.
Hur kommer det sig?
– Det är många som vill etablera sig i Halland. Vi har ett väldigt bra läge. Sedan beror det nog på stor del på att motorvägen drogs över bra åkermark, och företag vill ha skyltläge där.

I Halland togs 0,22 procent av åkermarken i anspråk under femårsperioden 2006 till 2010. Marken förvandlades till sådant som vägar, bostäder eller parkeringsplatser. Det är mer än dubbelt så stor andel som i Sverige som helhet.
Men så är också de flesta halländska städer omgivna av jordbruksmark.

Bengt Svensson tycker att man borde bygga tätare. Han uppger att en studie från Sveriges […]

Av |2013-01-06T16:14:03+01:002013-01-06|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida […]

Av |2013-01-04T10:05:25+01:002013-01-04|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning

Bara ett fåtal av de skånska kommunerna ger i sin översiktsplan besked om vilka områden utanför tätort som är lämpliga respektive olämpliga för ny bebyggelse. Det konstaterar Länsstyrelsen i en rapport om markhushållningen i Skåne.

Rapporten ” Får jag lov i öppna landskap?” presentas i dag i samband med Stadsarkitektdagen. Länsstyrelsen har besökt alla Skånes kommuner för att granska översiktsplaner och ärenden om bygglov och förhandsbesked. De viktigaste förbättringsområdena är dessa:

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning när det gäller markkonflikter utanför tätort. Medborgarens möjlighet att förutse hur den offentliga makten kommer att agera är därför liten, vilket är ett problem ur demokratiskt och rättssäkerhetsperspektiv.

– Den som vill bygga utanför tätort behöver kunna förutse vad som är möjligt, säger länsarkitekt Elisabet Weber.
Natur- och kulturmiljövärden tillgodoses inte tydligt i ärenden om lov och förhandsbesked. Det är önskvärt att det framgår tydligare av beslutet vilka allmänna intressen som berörs av tänkt bebyggelse och motiven till beslutet.

– Samtidigt kan vi konstatera att Länsstyrelsens planeringsunderlag inte är tillräckligt bra och vägledande för kommunerna. Vi tar med oss erfarenheterna i vårt fortsatta arbete med att stödja kommunerna i deras utveckling av översiktsplanerna, säger Elisabet Weber.

Ladda ned […]

Av |2012-12-10T19:01:19+01:002012-12-10|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden?

Elin Slätmo, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs Universitet, har skrivit rapporten ”Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden? En studie av drivkrafter och prioriteringar i arealanvändningen i Sandnes kommun 1995-2007”.

Denna studie är en del av det större tvärvetenskapliga forskningsprojektet Land use changes in urban pressure areas – threats to food production and landscape qualities (Norges forskningsråd 2009-2012). Målen med forskningsprojektet är bland annat att öka kunskapen om vilka drivkrafter som finns bakom jordbruksmarkens förändringar och hur arealer nära urbana områden kan hanteras. Att öka kunskapen om hur jordbruksproduktion, bevarandet av kulturmiljöer och biologisk mångfald kan samexistera i markanvändningen är också centralt i projektet. I förevarande rapport presenteras resultat kring drivkrafter bakom omvandling av jordbruksmark i de tätortsnära områdena i Sandnes kommun, Norge.

Läs rapporten här.

Av |2012-12-05T10:45:44+01:002012-12-05|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är […]

Av |2012-11-23T08:03:03+01:002012-11-23|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Jorden vi ärvde

Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen […]

Av |2012-11-21T09:48:06+01:002012-11-21|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Rapport – The race for land

Välkomna till lanseringen av en ny rapport, som analyserar fenomenet land grabbing: vilka är aktörerna och vad är syftena? Hur kan böndernas rätt till sin mark tryggas? Vad finns det för alternativ till storskaliga markinvesteringar?

Rapporten innehåller fallstudier från Kambodja och Mozambique. Kambodjanska småbönder förlorar sin mark till storskaliga sockerplantager, där sockret exporteras till EU. Vilken roll har EU? Hur har civilsamhället i Mozambique lyckats påverka landets marklagstiftning och investeringar inom jordbruk?

Jakten på jordbruksmark i fattiga länder har eskalerat under senare år. Privata investerare leasar mark för en billig penning för att producera mat, foder och biobränslen. Fattiga bönder fördrivs från sin mark och står utan försörjning. Livsmedelssäkerheten i länderna hotas, eftersom produktionen ofta är för export.

Tid: Onsdag 5 december, kl. 12 – 14 (Lunchmacka från 11.30)
Plats: Postmuseum, Nygatan 6, Gamla Stan, T-bana Gamla Stan, Stockholm
Anmälan: senast 3 dec via formulär här. Frågor: Kontakta Karin Gregow, karin.gregow@forumsyd.org, tel: 08-50637162.
Arrangörer: Afrikagrupperna, Forum Syd, Kooperation Utan Gränser

Medverkande:
Eang Vuthy, Director of Equitable Cambodia, Kambodja
António Reina, Director, Livaningo, Mozambique
Lars-Olle Larsson, Manager ESG Affairs, Swedfund Kenneth Hermele, utvecklingsekonom, policyrådgivare, Forum Syd
Kajsa Johansson, chef för utveckling och policy, Kooperation Utan Gränser.

Seminariet är gratis och hålls på engelska. Vi bjuder på lunchmacka.
[…]

Av |2012-11-20T13:39:36+01:002012-11-20|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Jorden vi ärvde – Den svenska åkermarken i hållbarhetsperspektiv

KSLAT Nr 6-2012 Jorden vi ärvde. Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv

Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.

I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.

Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.

Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.

Läs rapporten här.

Beställ tryckt publikation här.

Av |2012-11-07T16:47:09+01:002012-11-07|Okategoriserade|0 kommentarer
Läs mer

Adress:
Den Goda Jorden Ideell förening
c/o Berte Museum
311 67 Slöinge

Copyright 2005 - 2023 | Den Goda Jorden Ideell förening
Facebook
Till toppen