Etikett: Miljömålen

Skånsk kamp för ett globalt ansvar

Ingen kommun har visat sig villig att ta ansvaret att skydda den skånska åkermarken. Därför behöver vi länsstyrelsen som likt en dagisfröken delar ut leksakerna mellan barnen för deras eget bästa. Det skriver lantmästarstudenten Daniel Finnfors från Gylle i en debattartikel i Trelleborgs Allehanda den 18 april.

Läs hela debattartikeln här.

Skånsk kamp för att bygga på åkermark

Trelleborgs Allehanda publicerade den 16 april följande artikel:

Kommunerna i Malmö-Lundregionen ska gemensamt protestera mot länsstyrelsens förslag om nollvision av byggnation på värdefull åkermark.
– Förslaget är det största hotet mot utvecklingen i Skåne i modern tid, säger Michael Sandin (M), kommunalråd i Staffanstorp och initiativtagare till den gemensamma protesten.

Det är i länsstyrelsens program för att nå Skånes miljömål som förslaget om nollvision finns. I programmet skriver länsstyrelsen att hänsynen till åkermarken behöver bli större ”med strävan att uppnå en nollvision för konsumtion av åkermark för bostadsutbyggnad”. Länsstyrelsen vill istället att bostadsutbyggnad ska ske inom tätorterna ”genom hållbar förtätning”.

”Orealistiskt, dumt och fel”, tycker Michael Sandin.

– Det är klart att vi ska vårda åkermarken och det är klart att vi ska försöka förtäta. Men att åkermarken ska vara särskilt skyddsvärd och att man tvingas särskilt motivera varje hus som ska byggas på åkermark, det är helt fel utgångspunkt. Det tror vi inte på en enda sekund, säger han.

Michael Sandin tycker att det finns en överdriven oro för att exploateringen av åkermarken kommer att leda till att den kraftigt minskar. Om man exploaterar i den takt som är beräknad så kommer andelen åkermark i Skåne bara att minska med ett par procent på 30 år, hävdar han.

– Det stora samhällsproblemet i Skåne dag är brist på bostäder, inte brist på mat, säger Michael Sandin som tycker att frågan borde avgöras av Skånes 33 kommuner och inte av ”byråkrater på länsstyrelsen”.

Nästa gång kommundirektörerna i Malmö-Lundregionen träffas kommer ett gemensamt ställningstagande mot länsstyrelsens förslag att diskuteras.

Trelleborgs kommunalråd Ulf Bingsgård (M) är positiv till Michael Sandins initiativ.

– Vi måste få igång en diskussion, annars blir det tillväxthämmande. Folk vill ju flytta hit, och om de inte har något att flytta till så kommer företagen få svårt att rekrytera arbetskraft. Det är trots allt i det sydvästra hörnet som trycket är hårdast på att etablera företag, och då måste folk kunna bosätta sig här, säger Ulf Bingsgård.

LRF Kävlinge vill klassa åkermark som riksintresse

Skanskan.se rapporterade den 15 mars inför den skånska LRF-stämman att:

Kävlingebygdens lokalavdelning tar upp kravet att åkermark ska klassas som ett riksintresse. Styrelsen pekar på vad LRF redan gjort i ämnet, men konstaterar att det gett väldigt lite avtryck på regeringsnivå.
Men LRF Skåne har också agerat mot Länsstyrelsen och krävt att skyddet av åkermark införs om regionalt delmål i miljömålen.

Den frågan är högaktuell. På måndagen presenterade nämligen Länsstyrelsen ett förslag till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål, med 14 särskilt angelägna åtgärder.
Det handlar bland annat om åkermarken.
– Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger länsöverdirektör Göran Enander i ett pressmeddelande.

Andra ämnen som tas upp på LRF-stämman är förlust av odlingsmark vid olika typer av markintrång.

Stämman hålls i Alnarp den 21 mars.

Strid om skånsk åkermark. Bygga eller odla?

SVT Sydnytt publicerar ikväll följande text utifrån ett inslag som sändes 19.15. Den Goda Jordens ordförande Hans Andersson tillhör de intervjuade.

Hela 19.15-sändningen kan du se här. Där intervjuas även Anders Larsson, landskapsarkitekt på SLU Alnarp. Inslaget börjar 5 min in i sändningen.

http://svt.se/embededflash/2741572/play.swf

Åkermarkerna i Skåne äts upp av bebyggelse. Nu vill Länsstyrelsen sätta stopp för den exploateringen. Men det hotar utvecklingen menar tillväxtkommunerna.

Sedan 1961 har uppåt 15 procent av åkermarken fått lämna plats för bostäder och enligt en helt färsk rapport som Jordbruksverket kommer att släppa snart har exploateringstakten ökat de senaste åren.

– Det är inte rimligt, säger Elisabet Weber, länsarkitekt.

Mycket av Sveriges allra bästa åkerjord ligger längs Skånes kuster. På samma mark expanderar tätorterna.
Utvecklingen oroar både länsstyrelsen i Skåne och organisationen Den goda jorden.

– Vår generation klarar sig men jag bävar för hur det ska gå för mina barnbarn, säger Hans Andersson, ordförande i föreningen Den goda jorden.

Staffanstorp var länge en liten ort vid ett sockerbruk men har de senaste årtionderna sett enastående tillväxt. En utveckling som man gärna ser fortsätter.

-Det byggs alldeles för lite bostäder, säger Michael Sandin (M), ordförande i kommunstyrelsen i Staffanstorp.

Men länsstyrelsen drar nu i nödbromsen och kräver en nollvision för exploatering av värdefull åkermark från 2016.

-Om man bebygger mer på åkermarken här i Skåne där vi har många mindre kommuner, tätorter och vägar resulterar det i ett ökat splittrat landskap.

Tidigare har ju åkermarken varit en oändlig resurs som varit tillgänglig att bygga på. Nu behövs det en gemensam målbild för hur vi ska se bebyggelseutvecklingen i Skåne.

Michael Sandin (M) tycker inte om idén om en nollvision:
– Jag har sällan hört något så dumt. Om man hade sagt att man inte fick bo på åkermark för tjugo, trettio år sedan, skulle det vara många som inte hade bott här idag.

Intresserna står alltså mot varandra. God åkermark mot de skånska kommernas behov av att växa.
I Staffanstorp är kommunledningen öppen för att fördubbla befolkningen.

-Folk ska få välja var och hur de vill bo. Vi som politiker ska inte hindra det men i stället skapa möjligheter.

Hans Andersson på Den goda jorden tycker att utbyggnaden av infrastrukturen är viktig, så att fler kan bo utanför de mest bebyggda områdena.
-Jag tror att man kommer att tycka att det i framtiden är viktigare att bo på annan plats i Skåne och ha mat än att bo på den bästa åkermarken och att inte ha mat.

Nollvision för exploatering av åkermark i nytt åtgärdsprogram

Länsstyrelsen i Skåne län publicerar idag följande pressmeddelande

Hela remissrapporten hittar du här.

Länsstyrelsen pekar ut 14 särskilt angelägna åtgärder i förslaget till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål. Ett av förslagen är en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Programmet går nu ut på remiss. Alla skåningar har möjlighet att lämna synpunkter via Facebook.

Det föreslagna programmet innehåller prioriterade åtgärder att genomföra fram till och med 2016. Åtgärderna har delats upp i fem olika skånska utmaningar: Hållbara transporter, Hänsyn till havet, Hushållning med mark och vattenresurser, Skydd av natur- och kulturvärden och Hållbar konsumtion. Syftet är att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen i Skåne.

– Förutsättningarna för att nå våra miljömål är beroende av allt miljöarbete som pågår i länet. Det är därför viktigt att alla aktörer aktivt bidrar till genomförandet, enligt Annelie Johansson, chef för Mijöavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne län.

Åtgärdsprogrammet pekar ut 14 åtgärder som är särskilt viktiga ur ett regionalt perspektiv, däribland exploateringskompensation vid påverkan på naturen och åtgärder för att fler ska åka kollektivt.

– Länsstyrelsen vill också att kommunerna ska använda planeringen som ett verktyg för att spara på den skånska åkermarken. Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger länsöverdirektör Göran Enander.

Arbetet med att ta fram nya åtgärder har pågått sedan april 2011. I de olika arbetsgrupperna har bland annat kommuner, Region Skåne, näringsliv, olika regionala myndigheter och ideella organisationer medverkat.

Programmet och en mer utförlig beskrivning av respektive åtgärd finns på www.skanskaatgarderformiljomalen.se.

Alla som har intresse för Skånes miljömål är välkomna att komma med synpunkter på föreslagna åtgärder och övriga texter i programmet eller föreslå ytterligare åtgärder. Synpunkter på åtgärdsprogrammet ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 15 juni 2012.

Svar skickas med e-post eller brev till nedanstående adress:
Länsstyrelsen i Skåne län
Miljöavdelningen
205 15 Malmö

E-post: exp-miljo.skane@lansstyrelsen.se

Ange referens: 501-1034-11

Synpunkter kan också lämnas via Facebooksidan Skånska åtgärder för miljömålen.

Samhället måste börja värna om åkermarken

ATL publicerar idag en debattartikel ”Samhället måste börja värna om åkermarken” skriven av Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas, skriver Mats Persson, Jordbruksverket.

Varje år försvinner jordbruksmark till följd av igenväxning eller genom att den tas i anspråk till exempel för bostäder och infrastruktur.

Nya resultat visar att exploateringstakten har ökat på senare år och att den är störst i goda jordbruksbygder. Därför är det dags att samhället värderar åkermarken långsiktigt.

Att god åkermark exploateras är lätt att förstå, särskilt i de växande städernas närhet. Jordbruksverket har tagit fram en ny metod för att undersöka hur mycket som exploateras och följa miljömålet.

Preliminära data pekar på att drygt 3 000 hektar jordbruksmark tagits i anspråk för bostäder, lokaler och infrastruktur mellan 2006 och 2010.

Exploateringstakten har ökat jämfört med perioden 1998–2005. I ett långt perspektiv innebär detta att en ansenlig areal för framtida produktion försvinner oåterkalleligt.

Det som gör bilden värre är att exploateringen är störst i goda jordbruksbygder. I Halland verkar takten vara mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt på senare år.

Vi tycker att samhället behöver värna åkermarken. Visserligen ligger det i markägarnas – böndernas – intresse att förvalta och bevara jordbruksmarken. Men i fråga om oåterkalleliga, långsiktiga konsekvenser har marknaden och samhället olika tidshorisonter.

I bästa fall kanske marknaden beaktar effekter några decennier framåt, medan vi samhällsmedborgare vill att framtida generationer ska ha förutsättningar att producera mat.

En växande befolkning och en pågående klimatförändring pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion.

Arbetet med det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion också uppmärksammas.

Under 2011 har vi breddat perspektivet och föreslagit regeringen att miljömålet preciseras till att minst 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark ska finnas, att arealen som exploateras ska begränsas och att åkerjorden ska hålla en god kvalitet. Regeringen väntas ta beslut om preciseringarna i vår.

Utan att gå in på detaljer i lagstiftningen kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd. Jag vet att många tycker att det borde finnas riksintresse för åkermark.

Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs. Det innebär att den, till skillnad från en oljefyndighet, kan ge ett förnybart flöde.

I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. För att skapa ett hållbart samhälle måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser.

Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet.