Etikett: Mellansverige

Åkermark ska bli nytt villområde

Nerikes Allehanda rapporterade den 3 maj följande:

13 hektar central åkermark ska bli till ett nytt villaområde i Hallsberg. Nu växer detaljplanen för Vibytorp etapp 2 fram.

– Det ska bli ett attraktivt naturnära boende med vatten i närmiljön, säger planeringsarkitekt Beatrice Arvidson.

Än så länge är planerna bara på idéstadiet för det nya bostadsområdet söder om Vibytorp vid Vibytorpsvägen. Tanken är att det ska bli villatomter liknande dem i områdena runt om, berättar stadsarkitekt Hans Lindberg.
– Stora generösa tomter där huset får plats.

Men exakt hur många villatomter och hur de ska placeras är ännu inte klart. Och om det sedan blir villor, radhus eller seniorboenden är upp till den enskilda köparen, Hallsbergs kommun kommer inte att bygga några bostäder i egen regi, förklarar Lindberg.

I dag består området av jordbruksmark men det är sedan länge planerat för ett nytt bostadsområde. Bland annat har kommunen planterat träd längs med gränsen till Vibytorp och Långängen.

– Trädplanteringarna ska vara en tillgång för det här området, säger planeringsarkitekt Beatrice Arvidson.
Hon förtydligar att de nya husen inte ska byggas inpå knuten på de befintliga bostäderna.

Även den befintliga Kvarnbäcken ska bli en tillgång för bostadsområdet. Tanken är att en vattenspegel ska anläggas i området där dagvattnet kan samlas innan det rinner vidare, berättar Arvidson.

– Då skulle man exempelvis kunna använda Kvarnbäcken.

– Det är en tillgång att se vatten, konstaterar stadsarkitekt Lindberg.

Förhoppningen är att detaljplanen ska vara helt klar för att kunna fattas i kommunfullmäktige i slutet av året. Under vintern 2012-2013 hoppas kommunen kunna påbörja bygget av vägar i området.

På måndag hålls ett samrådsmöte i kommunhuset klockan 18.30. Då är allmänheten välkomna att få veta mer om Vibytorp etapp 2. Fram till och med den 23 maj samlar kommunen in yttranden angående programhandlingen.

Kritik mot byggplaner

Sveriges Radio Upplandsnytt sände idag följande inslag.
”Har man bebyggt jordbruksmark, då är den förlorad för all framtid”

På Enköpings kommun planerar man nu för hur landsbygden i kommunen ska utvecklas de närmaste tjugo åren, och en tanke är att många ska lockas att bosätta sig på landsbygden. Men på Lantbrukarnas riksförbund varnar man nu för att ta stora jordbruksarealer i anspråk till bostäder.

– Det är ju positivt att folk vill bygga och bo på landet, men vi måste komma ihåg att använda marken på rätt sätt. Har man byggt bostäder, bebyggt jordbruksmark, då är den förlorad för all framtid för livsmedelsproduktion. Och vi måste ju komma ihåg vad vi ska leva av också, säger Bodil Bardosson Lind.
En mängd synpunkter har nu kommit in till Enköpings kommun på det förslag till ny översiktsplan för de närmaste tjugo åren som kommunen tagit fram, en översiktsplan som framför allt lägger fokus på landsbygdens utveckling. Kommunen tänker sig att öka sin totala folkmängd från 40 000 till 50 000 fram till 2030, och en tanke är att många av dem ska lockas att bosätta sig på landsbygden. Men LRF varnar alltså för att ta stora arealer av jordbruksmark i anspråk till annat än jordbruk, särskilt med tanke på att kommunen också tänker sig att nya vägar ska byggas genom landsbygden, liksom nya kraftledningar och vindkraftverk.
Också bland övriga som yttrat sig till kommunen finns kritiska synpunkter till det framtagna förslaget. En grupp boende skriver att förslaget visserligen är avsett som en utvecklingsplan för kommunens landsbygd, men att det innehåller få idéer som kan möjliggöra en god utveckling. I yttrandena finns vidare olika åsikter om hur strängt strandskydd som kommunen bör ha, och flera kritiserar försvarsmaktens krav på utökad verksamhet vid Veckholms skjutfält.
Även om LRF varnar för alltför stark exploatering av åkermark så menar man ändå att det finns utrymme för fler än i dag att bosätta sig på landsbygden, men då bör även skogsmark användas till bostadsbyggen:
– Jag tycker att man hellre kan ta en del skogsbackar till användning. Med tanke på att vi har såna bra jordar i Enköpings kommun, så ska vi vara rädda om dem, avslutar Bodil Bardosson Lind.

Var rädd om åkermarken

Insändare i Nerikes Allehanda den 26 april

Med anledning av järnvägsetableringen i Hallsberg, säger kommunalrådet Thomas Doxryd i NA den 14/4 att man bygger på ett sådant sätt att åkermarken skyddas och att man vid ”hungersnöd” kan odla upp den igen.

Vilket snack! Åkermark är inget man ”skapar” över en natt.

Oavsett läget i Hallsberg så kan man generellt undra varför vi under de senaste 50 åren släppt alla gamla kunskaper om att vara rädda om åkermarken. Det är så enkelt att schakta bort matjordslagret och börja bygga, eftersom åkrar i allmänhet är jämnare än andra omkringliggande skogar och övrig mark. Att åkrarna producerar den mat vi äter, den kunskapen har vi tappat. Var kommer maten ifrån? Från affären såklart! Alla vet att jordens befolkning ökar, i dag sju miljarder och snart tio miljarder. Vad ska alla äta? Mat förstås, men varifrån?

En kommun, som exempelvis Hallsberg, vet detta men tycker som så många andra att det är så lite mark i det stora hela – det stora globala problemet får någon annan ta ansvar för. Hur fungerar det om alla resonerar så? Inget händer!
Precis som Anna Redner på Hushållningssällskapet säger i samma artikel som ovan citerats, vi är snara att fördöma skövling av regnskogar i exempelvis Indonesien och Amazonas. Vi skänker pengar för att plantera träd i Afrika, för att rädda odlingsmark. Men vi ser inte värdet av vår egen åkermark!

Synsättet hos många kommuner är att utanför stadsgränsen så är det ”obruten mark”, ofta benämnd som ”av ringa värde”. Åkermarken är odlad och väl omhändertagen i flera hundra år, och det är människor som lever på att bruka den! Det finns annan mark som är mycket mindre produktiv. Bygg där i stället – för betong och asfalt är hårdtuggad diet!
Lars Eric Anderson
Örebro

Gröna Ängder?

I förra numret Ultunesaren, studentkårens tidning vid SLU Ultuna, skrev Cecilia Nilsson en artikel om åkermarken.

Kommer det att finnas några gröna ängder för framtidens Ultunesare att vandra över?  Ultuna bebyggs liksom många andra bördiga områden i Sverige. Här och i resten av världen försvinner allt mer åkermark i allt snabbare takt samtidigt som behovet av mat och bioenergi ökar. Det är en ekvation som inte går ihop.

Läs hela artikeln som pdf här

Ikea vill bygga på jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gävleborg publicerade den 23 mars följande artikel:

 

Ikea vill bygga nya lokaler i Valbo, på södra sidan om riks 80, och behöver över 70.000 kvadratmeter i byggyta. Men om detta ska genomföras måste en stor del jordbruksmark tas i anspråk. Något som miljöpartiet vänder sig emot.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

– Förutom att Ikea vill bygga ett nytt hus vill man även bygga andra lokaler som kan hyras ut. Men Miljöpartiet tycker att stadsnära jordbruksmark är viktig, säger Dan Lor´en, vice ordförande i bygg- och mijönämden.

72 000 kvadratmeter mark för byggnation plus 2 400 nya parkeringsplatser är det som planeras för i det nya detaljplanförslaget som nu ska ut på samråd.

Men är det inte viktigt med köpcentra och arbetstillfällen också?

– Jag har sett undersökningar som visar att vid varje arbetstillfälle som skapas vid köpcentra så försvinner två två i stan i stället, säger Dan Lor´en (MP).

Ikea har dock inte bestämt sig för om dom ska bygga nytt i Valbo eller inte.

Läs miljöpartiets debattartikel i frågan här.

Bebygg inte åkermark

Följande debattartikel skriven av Eva Gustavsson och Nils-Krister Persson, Matupproret i linköping publicerades den 2 mars i Corren.se.

Stoppa byggandet på vår värdefulla jordbruksmark. Det anser Matupproret i Linköping. De tar som exempel den nya översiktsplanen för området mellan motorvägen och upp till Ekängen och Roxtuna.

Nu vill kommunen bygga på bördiga åkrar kring Linköping. Detta enligt en ny översiktsplan för området mellan motorvägen och upp till Ekängen och Roxtuna. Vi bor här mitt i en av Europas bästa jordbruksbygder med tusenårig odlingshistoria och ser hur denna betydelsefulla mark krymper allt mer.

Att bebygga stadsnära åkermark är en omodern tanke som man hade hoppats inte skulle vara aktuell 2012. Östergötland har under lång tid varit en kornbod för Sverige och den bördiga östgötaslätten är ett kännetecken för regionen. Allt fler människor blir medvetna om att vi måste kunna försörja oss själva lokalt inför en framtid med brist på olja och andra resurser. Till detta finns flera argument: ekologisk hänsyn, minskade transporter, ökad robusthet mot förändringar i omvärlden, ökad medvetenhet om jordbrukets betydelse för att vi ska få mat på bordet.

Allteftersom befolkningen i världen ökar, användningen av jordbruksprodukter till drivmedel och bränsle tilltar och konsumtionen av resurser fortsätter öka är det av största vikt för mänsklighetens framtida överlevnad att bevara jordbruksmarken. Att ha tillgång till produktiv jordbruksmark nära staden måste börja ses som en ytterst värdefull tillgång som inte får slarvas bort genom kortsiktigt byggande.

Linköping talar gärna om sig som en kommun riktad mot framtiden och man talar om hållbar utveckling som skall genomsyra all planering. Tyvärr syns inte mycket av detta i planerna som kommunen presenterar.

Matupproret Linköping vill därför att det blir stopp för byggande av vägar, industrier och bostäder på vår värdefulla jordbruksmark. Jordbruksmarken är en av våra allra viktigaste resurser för framtiden, både internationellt och här i Linköping.

All åkermark ska värnas

Kew Nordqvist (MP), riksdagsledamot och jordbrukspolitisk talesperson, har skrivit en insändare i Katrineholms Kuriren.

Flens kommun har flest ekomjölkgårdar i Sörmland och levererade mest ekomjölk i Sörmland perioden oktober 2010 till september 2011, enligt färsk statistik från branschföreningen Svensk mjölk. Hela en tredjedel av all ekomjölk som producerades i Sörmland kom från ekomjölksgårdar i Flens kommun!

Det är åtta ekomjölkgårdar i Flens kommun som levererat så mycket mjölk, 4,427 ton, Flens kommun delar 15:e platsen tillsammans med Tanum av landets 290 kommuner.

Av den totala mjölkproduktionen i Flen svarade ekomjölken för 27,1 procent, riksgenomsnittet är 11,6 procent.

Att Flen utmärker sig på ett positivt sätt i statistiken, beror säkert på att respekterade bönder med ledarprofil, tidigt gått före och lagt om till eko och visat att det går att förena ekologi och ekonomi. Exemplets makt är stor. Det är inte längre någon märkvärdig händelse i bygden att en gård lägger om sin drift. Det visar på lyhördhet för konsumenternas önskemål, vilja att ta miljöansvar samt framtidstro.

Den optimistiska tonen bland kommunens ekobönder smittar av sig. Förhoppningsvis lägger fler och fler gårdar om. Eftersom en ekologisk mjölkgård kräver lite större areal, bland annat beroende av att det allra mesta fodret odlas hemma på gården, har det lett till att det i Flen inte finns något överskott på åkermark. Det är frågan om det inte är tvärtom och att det råder det som ibland kallas jordhunger. Då behövs åkern till att odla mat på och inte till olika slag av köpcentra och bebyggelse av vägar. Att värna åkermarken är en hjärtefråga för Miljöpartiet och vi kräver i en riksdagsmotion att åkermark klassas som riksintresse.

När nu så stor andel av mjölken är ekologisk i Flen, kan man med visst fog påstå, att om man köper ekologisk mjölk i Flen, så gynnar man Flens ekobönder. Detta gäller både vid offentlig upphandling, i storkök och vid privat konsumtion.

Därmed gynnar man även uppfyllandet av miljömålen som just ekologiskt lantbruk på ett så positivt sätt bidrar till att uppfylla: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Rikt odlingslandskap och Rikt växt- och djurliv.

Man kan nu hoppas att mjölkbönder i grannkommunerna hämtar inspiration från det goda exemplet Flen och lägger om sina mjölkgårdar till ekologiska. Nämnas kan att Gnesta också ligger bra till i ekomjölksstatistiken.

Bygg inte på jordbruksmark

På Eskilstuna-Kurirens webbplats skriver Kjell Westermark följande insändare.

Om man tar en sväng efter ån vid E-20 och vidare till Torshälla ser man alla snabbmatsställena, K-Rauta, Netto samt ned mot Såggatan i Torshällas södra industriområde många exempel på detta att bygga fastigheter på jordbruksmark. Ett annat är ju Måsta äng.

Det kan vara nödvändigt att ibland tvingas till att ta jordbruksmark i anspråk i trängande ärenden och med goda motiv, jag vet inte om de ovan nämnda objekten är så väl motiverade men man får väl ha ett visst överseende.

Värre blir det om man tittar på planerade byggplaner för framför allt boende, Torshälla 5:8, Slagsta 1:1, Hällby 1:128 och Skiftinge 3:1 Djursta. Det verkar nästan som det enda alternativet för att i dag bygga bostäder är på jordbruksmark och därför är frågan hur detta stämmer in på de stolta deviser som Eskilstuna kommun stoltserar med, Ekokommun, Fair trade kommun samt det fullständigt obegripliga den stolta fristaden. Det kanske är så att det är detta det betyder – att ta sig vilka friheter som helst utan att tänka på konsekvenser.?

I den nya förslaget till översiktplan som ska tas nu står det att god jordbruksmark ska undvikas för bebyggelse. I PBL står det att jordbruksmark skall undvikas för exploatering om det finns alternativ. I de ovan uppräknade planerna skulle jag vilja se hur alternativen diskuterats.

Vad säger politikerna i de nämnder som har att besluta om detta? Hur ställer sig de chefer som har att leda stadsbyggnadsförvaltningen, miljöförvaltningen och framför allt Kommunstyrelsen?

Vi vet i dag att vi inte täcker vår egen produktion till vår föda utan enbart till 70 procent, vi vet också att minska handelsgödslingen och kemikalieanvändningen i jordbruket så tar det mer mark i anspråk. Ett hållbart sätt måste vara att försvara all jordbruksmark för framtida behov inför de stora problem vi måste våga ta i och inte tro att vi kan importera av den fattiga delen av vår jord.

Vi säger oss ta ansvar för ett hållbart samhälle men agerar tvärtom.